Syftet med följande studie är att bidra med kunskaper om lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget tillsammans, ett uppdrag som omfattas av att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Forskning visar att uppdraget som sådant är både komplext och mångtydigt, och den senaste Pisarapporten visar att skolan misslyckas att verka kompensatoriskt vilket i sin tur påverkar likvärdigheten i svensk skola. I studien sätts lärares och specialpedagogers tolkningar och uppfattningar om det kompensatoriska uppdraget in i ett frirumsteoretiskt ramverk, där yttre och inre gränser samt lärarprofessionalism är bärande begrepp. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer med sex lärare och två specialpedagoger på två skolor med väsentligt skilda elevunderlag, socioekonomiskt och sociokulturellt, utgör studiens empiriska underlag då jämförelser är ett inslag av vikt i den forskningsansats vi hämtat inspiration från: grundad teori, GT. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget är både komplicerat och otydligt, att lärare och specialpedagoger upplever sig sakna både tid samt kunskap och kompetens, och att det viktiga tillsammansarbetet tenderar att svikta. Lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget begränsas således på grund av olika faktorer. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet, oavsett elevunderlag, vilket i sin tur leder till en delvis (o)medveten ansvarsförskjutning. Därav problematiseras i diskussionsdelen även det kompensatoriska uppdraget i förhållande till likvärdighet eftersom det kompensatoriska uppdraget är en förutsättning för likvärdighet. Likaså lyfts även vikten av det specialpedagogiska uppdraget i relation till det kompensatoriska uppdraget i diskussionsdelen. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv utgör specialpedagogrollen en brygga mellan teori och praktik och på så sätt skapas bättre förutsättningar för att “lyckas” med det kompensatoriska uppdraget dvs. skapa en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna.

Det övergripande syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever att samverkan med föreningslivet fungerar, samt lärarnas erfarenheter av hur en sådan samverkan kan vara en del i undervisningen och det kompensatoriska uppdraget. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare i fritidshem från fyra olika fritidshem. Resultatet visar att samverkan med föreningslivet har en positiv inverkan på eleverna. Särskilt på de elever som kommer från familjer med en lägre socio-ekonomisk status. Där spelar fritidshemmets kompensatoriska uppdrag en viktig roll, ett uppdrag som resultatet visar är viktigt. De möjligheter och hinder för samverkan som resultatet visar är att tiden, fritidshemmets geografiska plats och engagemanget från lärare och föreningsengagerade spelar stor roll.

The purpose of this qualitative interview based study is to investigate how seven teachers in elementary school look at the compensatory assignment and the responsibility to provide an equal school in relation to multilingual pupils whose knowledge of Swedish is not yet fully developed. The study also intends to investigate and get to know what methods the teachers state that they use to provide multilingual students with the same conditions as those who have Swedish as their first language. In summary, the study shows that the teachers take an intercultural perspective with a positive attitude towards bilingualism, and make use of many concrete methods that seem to be compensatory. The teachers see the multilingual pupils from a resource perspective and focus on what the pupils manage and carry with them, instead of looking at them from a lacking perspective focusing on what they cannot yet manage. However, the teachers express a frustration about not having enough knowledge of second language learning and language and knowledge developing work methods, and they wish for further training in this. They also call for a greater educator density with mother tongue skills, as well as for more time for conversation and co-planning, and an increased support from the management. / Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur sju lärare i grundskolan ser på det kompensatoriska uppdraget och ansvaret för en likvärdig skola i förhållande till flerspråkiga elever vars kunskaper i svenska ännu inte är fullt utvecklade. Studien avser även att undersöka och få svar på vilka metoder som lärarna uppger att de använder sig av för att flerspråkiga elever ska kunna ges lika goda förutsättningar som de elever som har svenska som modersmål. Sammanfattningsvis framträder i studien en bild av att lärarna intar ett interkulturellt resursperspektiv med en positiv inställning till tvåspråkighet, och med många konkreta arbetssätt som verkar kompensatoriskt. Lärarna ser de flerspråkiga eleverna ur ett resursperspektiv där de utgår ifrån vad eleverna kan och har med sig, istället för att se dem ur ett bristperspektiv med fokus på vad de inte kan ännu. Dock uttrycker lärarna en frustration över att inte ha tillräcklig kunskap om andraspråksinlärning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, och önskar fortbildning i detta. De efterlyser också en större pedagogtäthet med modersmålskompetens, tid för samtal och samplanering samt ett ökat stöd från ledningen.