<p>Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.</p>

Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskaper om lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget tillsammans, ett uppdrag som omfattas av att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Forskning visar att uppdraget som sådant är både komplext och mångtydigt, och den senaste Pisarapporten visar att skolan misslyckas att verka kompensatoriskt vilket i sin tur påverkar likvärdigheten i svensk skola. I studien sätts lärares och specialpedagogers tolkningar och uppfattningar om det kompensatoriska uppdraget in i ett frirumsteoretiskt ramverk, där yttre och inre gränser samt lärarprofessionalism är bärande begrepp. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer med sex lärare och två specialpedagoger på två skolor med väsentligt skilda elevunderlag, socioekonomiskt och sociokulturellt, utgör studiens empiriska underlag då jämförelser är ett inslag av vikt i den forskningsansats vi hämtat inspiration från: grundad teori, GT. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget är både komplicerat och otydligt, att lärare och specialpedagoger upplever sig sakna både tid samt kunskap och kompetens, och att det viktiga tillsammansarbetet tenderar att svikta. Lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget begränsas således på grund av olika faktorer. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet, oavsett elevunderlag, vilket i sin tur leder till en delvis (o)medveten ansvarsförskjutning. Därav problematiseras i diskussionsdelen även det kompensatoriska uppdraget i förhållande till likvärdighet eftersom det kompensatoriska uppdraget är en förutsättning för likvärdighet. Likaså lyfts även vikten av det specialpedagogiska uppdraget i relation till det kompensatoriska uppdraget i diskussionsdelen. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv utgör specialpedagogrollen en brygga mellan teori och praktik och på så sätt skapas bättre förutsättningar för att “lyckas” med det kompensatoriska uppdraget dvs. skapa en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram. Konceptet bygger på ett helhetsperspektiv att se symtom och tecken hos patienten och inte enbart utgå ifrån diagnostänkande. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har när det gäller att arbeta med MIG-konceptet. Underlättar MIG-konceptet sjuksköterskors arbete på vårdavdelningen med svårt sjuka patienter och ökar det tvärprofessionella samarbetet? Det vetenskapliga perspektivet till denna studie är kvalitativ. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativ forskningsintervju och kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. Nio intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och materialet bearbetades enligt konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Vanligtvis går man från text till kod till subkategori och sedan kategori. Analysen mynnade ut i sju underkategorier som bildar tre kategorier. Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att MEWS skalan tydliggjorde och konkretiserade patientens sjukdomstillstånd vilket underlättade i kontakten med läkaren och ökade patientsäkerheten. Metaforen den ”kliniska blicken” och/eller intuition var en betydelsefull faktor som sjuksköterskorna använde sig av i bedömningen av den svårt sjuka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte att de kände en trygghet med att konceptet fanns att tillgå och det tvärprofessionella samarbetet underlättades deras arbete. Vissa organisatoriska problem framkom - bland annat att konceptet inte följdes enligt riktlinjerna - men de intervjuade sjuksköterskorna kände trots allt tilltro till konceptet. Det finns lite forskning att tillgå angående MIG som återspeglar svenska förhållanden. Förhoppningen är att fler studier publiceras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan lära av varandra och att samma riktlinjer införs för konceptet nationellt så att det lättare kan utvärderas. / Program: Fristående kurs

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur styrdokumenten tolkas och användsav lärare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Studien ämnar även undersökahur samarbetet mellan lärarna och elevhälsans professioner fungerar och hur det kanutvecklas. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån ett perspektiv på skolan som en byråkratiskverksamhet och lärarna som byråkrater som dagligen behöver omsätta officiell policy ipraktiken. I denna process sker det tolkningar och anpassningar för att verksamhetens dagligaarbete ska fungera. Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd med femmellanstadielärare och analyserad genom fenomenografisk analys av intervjutranskripten.Denna studie visar att lärarnas personliga preferenser och undervisningsstil påverkar hur detar sig an arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Lärarna upplevde att de på grundav begränsade resurser i verksamheten behövde prioritera vilka elever som ska ges tillgångtill särskilt stöd. lärarna upplevde att det var de själva som avgjorde vilka elever som behövdesärskilt stöd och att elevhälsans professioner oftast inte var närvarande i det urvalet. Lärarnagav uttryck för att de för de upplevde sig tvungna att uttrycka sig strategiskt i kontakt medandra professioner, rektor samt vårdnadshavare. Studiens resultat indikerar ett behov av etttätare samarbete mellan elevhälsans professioner och lärarna för att minska risken för ensubjektiv bedömning av elevers stödbehov.

Based on the premise that addiction care requires collaboration between municipalities and regions, the Maria clinics have been highlighted as good examples of how addiction care in Sweden can work. Despite this, there is a lack of updated knowledge about how staff understand and give meaning to substance-using youth and the treatment system. By adopting Carol Bacchi's critical approach "problematizations", this study examines how youth with substance use problems, as well as interprofessional treatment collaboration around them are constructed. Twenty semi-structured interviews with staff in Maria clinics and municipal social services, have been analyzed using post-structural interview analysis. Three main subject positions were identified: self-medicating, disturbing and law-breaking youth whose characteristics made them fit better or worse with the current supply of interventions in the treatment system. In discussing the key aspects of professional collaboration, the participants concentrated on leadership, healthcare and shortcomings in psychiatry. The staff tended to create a reality through a medical discourse where the complexity of youth substance use is reduced to an isolated individual problem, that should primarily be identified and treated through medical interventions. This can be limiting regarding the staff's understanding of substance-using youths’ situations and how interprofessional collaboration can support them.

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen. / Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorer upplever sina möjligheter att bedriva psykosocialt arbete inom en medicinsk kontext. Upplever kuratorerna att de har handlingsutrymme att utföra psykosocialt arbete samt har förutsättningarna ändrats sedan införandet av en legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer? Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex kuratorer på olika mottagningar på en klinik på ett medelstort sjukhus i Sverige. För att bearbeta materialet har tematisk analys använts, där fyra huvudteman och fjorton underteman växte fram. Kuratorerna på kliniken gör ett gediget psykosocialt arbete men utrymmet det får i kontrast till det medicinska är begränsat. Hierarkier och statusskillnader framkommer på olika sätt i materialet. Uppsatsen visar på att det upplevda handlingsutrymmet är stort men att det faktiska handlingsutrymmet till viss del är begränsat. Gällande hälso-och sjukvårdskuratorslegitimationen ges en bild av att legitimationen inte hade haft någon inverkan på kuratorernas arbete på kliniken, varken gällande arbetsuppgifter, arbetsförhållanden eller status. En förhoppning fanns hos dock alla informanter men främst hos de med kortast tid på kliniken gällande att legitimationen framledes skulle stärka deras ställning samt förbättra deras arbetsvillkor. / The overall aim of this essay was to examine how healthcare social workers experienced their opportunities to conduct social work within a medical context. Do they feel that they have room for action to carry out social work, and have the conditions changed since the introduction of a license for health care social workers? The study was conducted as a qualitative interview study where semi-structured interviews were held with six healthcare social workers at a clinic in a medium-sized hospital in Sweden. To analyze the material, thematic analysis was used, where four main themes and fourteen sub-themes emerged. The healthcare social workers at the clinic do solid social work, but the space it gets in contrast to the medical perspective is limited. Hierarchies emerge in different ways in the material. The essay shows that the perceived room for action is large, but that the actual room for action is to some extent limited. The healthcare social workers didn´t experienced any improvement regarding duties, working conditions or position at the clinic since the introduction of a license for health care social workers. However, there was a hope among all the informants, but mainly among those with the shortest time at the clinic that the license in the future would strengthen their position and improve their working conditions.