<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. <strong>Metod: </strong>Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av<strong> </strong>sjuksköterskorna<strong> </strong>upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. <strong>Diskussion: </strong>Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.</p>

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. Metod: Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. Diskussion: Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.

Dagens pappor vill vara mer involverade i omsorgen av sina barn än vad de ville tidigare. Idag träffar barnhälsovårds-sjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) dessa pappor allt oftare. Syftet med denna studie var att belysa pappors upplevelser av mötet med barnhälsovården (BHV). Få studier inom området är gjorda. Fokusgruppsintervjuer utfördes med totalt 19 pappor och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att papporna ville känna sig bekräftade vilket innebar att det var viktigt med ett bra bemötande, att det var betydelsefullt att få information liksom att papporna hade behov av att få stöd ifrån barnsjuksköterskan. Papporna hade även behov av att känna sig delaktiga vilket innebar att de ville ha en roll på BHV och att de även ville att BHV- sjuksköterskan skulle främja en jämställd rollfördelningen mellan föräldrarna under besöket. Slutligen beskrevs betydelsen av en god service vilket innebar att det var viktigt att BHV hade en god tillgänglighet och då hembesök gjordes medförde detta en personligare relation till BHV-sjuksköterskan. Konklusionen av studien var att pappornas upplevelse av mötet med BHV kan bli mer välkommande, stödjande, tillgängligt och informationsrikt om BHV-sjuksköterskor får ökad kunskap om hur pappor vill bli bemötta och hur de upplever att komma till BHV. Denna studie svarar på ett glapp i forskningen om pappans upplevelser av mötet med BHV. / Sweden have one of the world´s most involving paternity leave. Fathers of today want to be more involved in their childcare than before. Today meet Child Health Centre nurses (CHC) these dads more often. The purpose of this study was to highlight the father's experiences of the meeting with CHC. Few studies in the area have been made. Focus group interviews were conducted with a total of 19 dads and the material was analysed using qualitative content analysis. The result was that the dads wanted to feel confirmed, which meant that it was important to have a good deal of attention and that it was important to get information as well as that the dads needed support from the CHC nurses. The dads also needed to feel involved, which meant that they wanted a role in CHC and it is important that the CHC nurses clarifies the role distribution during the visit. Finally, the importance of a good service was described, which meant it was important that CHC had good accessibility and when home visits were made, this resulted in a more personal relationship with the CHC nurse. The conclusion of the study was that the dads experience of the meeting with CHC could be more welcome, supportive, available and information-rich about CHC nurses gaining more knowledge about how dads want to be treated and how they feel like getting to CHC. This study responds to a gap in the research of the father in CHC.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn är vanligt förekommande och orsakerna till sömnproblem kan variera. Sömnproblem kan ge konsekvenser för barnet men påverkar hela familjen. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig roll i arbetet för att stödja familjer med sömnproblem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med sömnproblem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare på hälsocentraler i norra Sverige genomfördes. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att utgå från ett familjeperspektiv, Att rådgivningen är individuellt anpassad, Att stärka föräldrarna i sin roll, Att det sociala sammanhanget påverkar familjens behov, Att normer och förväntningar påverkar föräldrars syn på sömnproblem, Att ha behov av mer kunskap och samverkan. Barnhälsovårdssjuksköterskorna ansåg att upplevelsen av sömnproblem alltid utgick från familjens perspektiv. De påpekade att rådgivning till en familj med sömnproblem bör vara individuellt anpassad och en viktig del i arbetet består i att stödja föräldrarna. Flera saker påverkade hur familjer upplevde sömnproblem, såsom föräldrarnas relation, sociala sammanhanget samt normer och förväntningar kring sömnproblem. Konklusion: För att arbeta med sömnproblem inom barnhälsovården behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ha kunskap om sömnproblem hos barn samt ha samverkansmöjligheter för att tillgodose familjernas behov då sömnproblem anses vara komplext, samt ha ett familjeperspektiv och en förståelse för att det är många faktorer runt en familj som påverkar.

Det finns inte många tidigare studier om föräldrars upplevelser av vården när barnet har kolik. De flesta av studierna som finns inriktar sig på föräldrars upplevelser av att ha ett barn med kolik och inte om vården. Den här studien kan ligga till grund för hur sjuksköterskan som jobbar inom barnhälsovården på bästa sätt ska kunna möta föräldrar som har ett barn med kolik. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn har kolik och kontakten med barnhälsovården och en kvalitativ ansats användes med induktiv innehållsanalys som metod. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjufrågor och deltagare i studien var mammor som hade ett barn som haft kolikrelaterade besvär det senaste året. Resultatet av analys av intervjuerna delades upp i tre olika huvudkategorier: Att bli tagen på allvar, att ingå i ett sammanhang och att känna tillit till vården. Att bli tagen på allvar handlar om föräldrarnas upplevelser av hur vården hanterar deras tankar, funderingar och oro då deras barn har kolik. Att ingå i ett sammanhang handlar om att föräldrarna önskar att känna sig som en del av sin omgivning och att känna sig stöttade i sin roll som föräldrar. Att känna tillit till vården handlar om föräldrarnas upplevelser av att få information och om kunskapen hos vårdgivaren. Denna studie visar vikten av att som sköterska lyssna på föräldrarnas tankar och upplevelser och på så vis kunna ge mer stöd. Ett möjligt fortsatt förbättringsarbete vore att skapa en tydlig struktur i arbetet med kolik för all barnhälsovård.

Background: Six out of ten children in the world are regularly punished physically by their legal guardians. Childhood abuse and neglect is associated with risk of long-term problems with health and development. Within child health services (CHS), there is an under-reporting of lack of care. Child health services must contribute to securing children's health, safety, environment and development based on the Convention on the Rights of the Child. Aim: To investigate CHS-nurse's experiences of detecting and reporting concerns about suspected child abuse and neglect.  Method: A qualitative interview study with 11 CHS-nurses with experience of detecting and reporting suspected child abuse and neglect within child health services. An inductive content analysis was conducted. Result: Based on the analysis six categories emerged that formed a theme: The complexity of detecting and reporting concerns about child abuse and neglect. Indications of child abuse and neglect were both clear and diffuse. The close relationship of trust with the families was important. Competence and experience increased opportunities to detect and report concerns about children. Previous negative experiences with authorities were an obstacle. Cooperation with social services was considered to be desirable regardless of the areas socio-economic standard. Conclusion: Detecting and reporting concern of suspected child abuse and neglect is a complexity of different factors. Education, support and awareness of indications are essential. The cooperation with social services is divergent. Preventive actions, competence development and better cooperation with social services is needed. Keywords: Child abuse and neglect, Child health services, Detect, Experiences, Report concern.

Bakgrund: Globalt rekommenderas amning under barnets första sex månader i livet för god utveckling och hälsa. Trots detta minskar amningen i Sverige.Amning är en central del i moderskapet som förväntas fungera. Barnhälsovården har en stor räckvidd och kan på så sätt göra stor skillnad på individnivå och ur ett folkhälsoperspektiv genom stöd till ammande nyblivna mödrar. Att välja bort amning är ett beslut som kvinnan tar, dock visar studier att uteblivet stöd samt psykologiska faktorer kan orsaka amningsproblem och ligga till grund för avslutad amning.   Syfte: Att belysa nyblivna mödrars upplevelse av erhållet amningsstöd inom barnhälsovården.  Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Ostrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta mödrar deltog i studien, tillhörande sex olika barnhälsomottagningar i södra Sverige. Insamlad data analyserades via en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Dataanalysen mynnade ut i två kategorier. Otillräckligt amningsstöd, som belyser mödrarnas upplevelse av avsaknad av individuellt stöd, engagemang och kunskap från barnhälsovårdssjuksköterskorna. Amningsfrämjande förhållningssätt belyser mödrarnas positiva upplevelse av erhållet amningstöd inom barnhälsovården. Mödrarnas motivation visade sig ha en avgörande betydelse för bibehållen amning.  Slutsats: Generellt upplevde de nyblivna mödrarna ett otillräckligt stöd och en avsaknad av engagemang för bibehållen amning. De saknar mer individanpassat stöd och en önskan om ökad amningskunskap på barnhälsovården.

Bakgrund: Att amma är förenat med betydande hälsovinster för både barn och mor ändå ses amningsfrekvensen sjunka i världen. För att lyckas med amning behöver familjen mycket stöd i ett tidigt skede efter hemkomsten från BB. Vid bristande stöd ses amningen avslutas tidigare än planerat. Tidigare studier har visat att många mödrar upplever bristande stöd relaterat till skiftande kunskaper hos BHV-sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av att ge stöd till nyblivna mödrar gällande amning vid första hembesöket från barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 16 semistrukturerade intervjuer. Både distriktsjuksköterskor och barnsjuksköterskor som arbetar i barnhälsovården deltog. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: I resultatet framträdde ett övergripande tema: Att ett holistiskt förhållningssätt i mötet med mödrarna ger möjlighet att utforma ett individuellt stöd. Kategorierna som framträdde var skapa relationer, underlätta vid svårigheter samt förmedla trygghet utifrån kompetens. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att för att BHV-sjuksköterskorna ska kunna känna sig trygga i sitt amningsstöd framkom tre viktiga aspekter: det första hembesöket, samarbetet mellan de olika instanserna som familjerna möter i samband med att bli föräldrar och tid för BHV-sjuksköterskor att utbyta erfarenheter med varandra. Studien visar också att attityder gällande amning i samhället påverkar BHV-sjuksköterskornas erfarenheter av att ge stöd vid amning.

In the last year more and more measles cases have been reported in Rinkeby-Kista due to the fact that it is one of the few areas in Sweden with low vaccination coverage. As a consequence, political parties have proposed a vaccination requirement for preschool to protect vulnerable children who, for various medical reasons, can not vaccinate. This study illustrates how preschool leaders at independent and municipal preschools in the district of Rinkeby-Kista in Stockholm address the politicians’ bill on a possible vaccination requirement for preschool. Furthermore, the study illustrates how these preschool leaders handle the question of vaccination as an intercultural dilemma at preschool. The purpose is investigated using qualitative interviews where four preschool leaders are interviewed and the results are analyzed from an intercultural perspective. The result of the study shows that the preschool leaders would feel safe with some type of control of the children who are not vaccinated when they are part of a collective at preschool. But at the same time, there is a fear that it could lead to a categorization of children in society. The majority of preschool leaders did not consider it their task to handle the vaccination question at preschool and referred to BVC and current laws when different interests were posed against each other. It was only one preschool leader who participated in handling the vaccination question at preschool and was interested in intercultural meetings with the parents to conduct a dialogue together.

Bakgrund: Distriktssköterskan inom barnhälsovården ansvarar för att erbjuda alla barn att vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet. När ett nytt vaccin tillkommer i barnvaccinationsprogrammet är det distriktssköterskans uppgift att leda införandet och informera om evidens kring vaccinet till vårdnadshavare, så att de kan fatta beslut om vaccination till sitt barn.  Distriktssköterskan har vid tidigare införanden av vaccin i barnvaccinationsprogrammet upplevt svårigheter gällande bristande stöd och information avseende vaccinet från organisationen. Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att införa vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med 13 distriktssköterskor inom barnhälsovården i Mellansverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: I analysen framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var, Förutsättningar vid förändring och Förhållningssätt hos vårdnadshavare. Distriktssköterskans erfarenhet är att det krävs förberedelser och stöd från organisationen för att skapa goda förutsättningar för implementering. Distriktssköterskan behöver kunna anpassa den information som ges till vårdnadshavare eftersom de har olika förhållningssätt till vaccin och kunskap. Slutsats: Möjlighet till förberedelse främjar god implementering. Förtroende för distriktssköterskan ökar chansen att vårdnadshavaren önskar vaccinera sitt barn. / Background: The district nurse in child health care is responsible for offering all children vaccines from the child vaccination program. When a new vaccine is added to the child vaccination program, the district nurse leads the implementation and communicate evidence to the guardian, so they can make decisions about vaccination for their child. In previous implementations of vaccines in the childhood vaccination program, the district nurse has experienced difficulties with insufficient support and information from the organization. Purpose: Describe the district nurse experience of introducing rotavirus vaccination into the child vaccination program in child health care. Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach, with semi-structured interviews with 13 district nurses in child health care in Central Sweden. The analysis was performed with a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: The study resulted in two categories Conditions for change and Approach of guardians and six subcategories. The district nurse experienced that preparation and support from the organization is required for good implementation. The guardian has different approaches and levels off knowledge regarding vaccines and the district nurse need to adapt the information. Conclusion: Opportunity for preparation promotes good implementation. The district nurse needs to be able to adapt the information given to the guardians because they have different approaches to vaccines and knowledge.