<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet.</p><p> </p><p>Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat omhändertagande och bemötande av dessa pappor.</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The aim of this study was to investigate fathers’ experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the emergency cesarean section.</p><p> </p><p>The study is of descriptive design with a qualitative approach. Seven fathers were interviewed about their experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the procedure. The interviews were recorded and were analyzed with a qualitative content analysis.</p><p> </p><p>The result shows that fathers have a lot of experiences from an emergency cesarean section. They experience feelings like anxiety, fear, discomfort, but also relief, excitement and joy. The fathers experienced a good treatment from the nursing staff throughout the whole procedure and especially emphasized good and clear information and a good practical apprehend.</p><p> </p><p>The conclusion of this study is that an increased awareness of fathers’ experiences of an emergency cesarean section can contribute to a greater understanding for their situation among the nursing staff. This could lead to an improved apprehend and treatment of these fathers.</p>

SAMMANFATTNING   Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet.   Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande.   Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat omhändertagande och bemötande av dessa pappor. / ABSTRACT   The aim of this study was to investigate fathers’ experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the emergency cesarean section.   The study is of descriptive design with a qualitative approach. Seven fathers were interviewed about their experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the procedure. The interviews were recorded and were analyzed with a qualitative content analysis.   The result shows that fathers have a lot of experiences from an emergency cesarean section. They experience feelings like anxiety, fear, discomfort, but also relief, excitement and joy. The fathers experienced a good treatment from the nursing staff throughout the whole procedure and especially emphasized good and clear information and a good practical apprehend.   The conclusion of this study is that an increased awareness of fathers’ experiences of an emergency cesarean section can contribute to a greater understanding for their situation among the nursing staff. This could lead to an improved apprehend and treatment of these fathers.

Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa barnmorskors erfarenheter av blivande pappors deltagande i mödrahälsovården. Design: En kvalitativ ansats användes. Data samlades med semistrukturerade intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Sex hälsocentraler i norra Sverige.Deltagare: Sex barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.Resultat: Barnmorskorna menade att det fanns förväntningar på att pappan skulle vara engagerad i graviditeten, både socialt och från samhället. Barnmorskorna såg positivt på pappors deltagande och ansåg att en engagerad pappa gynnade familjen. När papporna deltog hade barnmorskorna inte så mycket att erbjuda honom, de arbetade på olika sätt och några generella riktlinjer fanns inte. Mödrahälsovårdens struktur gjorde att resurserna måste riktas mot den gravida vilket barnmorskorna trodde kunde leda till pappan kände sig utanför. Resultatet sammanfattades i temat Förväntad, men lite att erbjudas vilket speglar de svårigheter som finns i barnmorskans möte med den blivande pappan.Slutsats: Samhället arbetar aktivt för jämställdhet och utvecklingen märks socialt genom ökade förväntningar på den blivande pappans delaktighet i föräldraskapet. Barnmorskor har det största ansvaret gällande omvårdnad under graviditet och har därmed en viktig roll då en ny familj tar form. Det finns en vilja hos barnmorskor att involvera den blivande pappan i graviditeten men mödrahälsovårdens utformning bidrar till att han exkluderas och marginaliseras. Mödrahälsovårdens barnmorskor behöver resurser och riktlinjer för att kunna ge pappan en naturlig plats, stärka den blivande familjen och ge förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Klinisk betydelse: Mödrahälsovården övervakar graviditeten ur ett medicinskt perspektiv men bör även lägga resurser på de sociala och psykiska aspekterna av att bli förälder. Pappan kunde få en tydligare roll i mödrahälsovården med pappasamtal, pappagrupper och tydliga riktlinjer för barnmorskan att arbeta efter. Hans möjlighet att närvara kunde underlättas med mödrahälsovård som bedrivs på kvällstid. Nyckelord: Barnmorskor, mödrahälsovård, pappor, deltagande, erfarenheter / Objective: The aim of this study was to describe midwifes experiences of soon-to-be fathers' involvement in maternal health care.   Design: A qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed using a qualitative content analysis.   Setting: Six maternal healthcare services in the northern region of Sweden.   Participants: Six midwives working in maternal healthcare services.   Findings: The midwives experienced social expectations that the father would be involved in the pregnancy. Midwives encouraged the fathers' participation in maternal health care and considered that a committed father favored family. On the other hand, the midwives didn’t have very much to offer the father and they lacked guidance. The structure of maternal health care forced the midwives to give their attention to the pregnant women and thought it might cause the father to feel left outside. The results were summarized in the theme Expected, but little will be offered reflecting the difficulties in the midwife's meeting with the soon-to-be fathers.   Key conclusions: The society strives for equality and there are increased expectations of the soon-to-be father's engagement in parenting. Midwives have the greatest responsibility regarding care during pregnancy and plays an important part in the beginning of a new family. There is a willingness among midwives to involve the soon-to-be father in the pregnancy but there are obstacles in the structure of the maternal health care that contributes to that he is excluded and marginalized. Maternal health care midwives need resources and guidance in order to give the father a natural place, strengthen the family and provide the conditions for equal parenting.   Implications for practice: Maternal health services needs to oversee the pregnancy from a medical perspective but should also be able to support the social and psychological aspects of becoming a parent. Guidelines for the midwife could help her to empower the father and get him involved in maternal health care. His involvement could be further enhanced with the opportunity to meet the midwife alone, take part in fathers' groups and with increased availability of the maternal healthcare services, for example in the evening. Keywords: midwives, maternal health services, fathers, involvement, experiences.

Bakgrund: Idag uppmuntras pappor att vara närvarande och aktiva under graviditet och förlossning, något som påverkar hela familjen positivt. Delaktighet kan upplevas och uttryckas på olika sätt. Studier har visat att pappor inte varit så delaktiga som de önskat och haft svårt att hitta sin roll. Syfte: Identifiera och beskriva förstagångspappors erfarenheter av delaktighet under normal förlossning och BB-vistelse. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Fjorton intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun &amp; Clarke. Fynd: Två huvudteman och sju underteman identifierades. Första huvudtemat var aktivt agerande med undertemana praktisk och verbalt agerande, rollen som ställföreträdare, involveras till handling. Andra huvudtemat var aktiv närvaro med undertemana finnas med, känslomässigt deltagande, deltagande i en livshändelse, bli sedd och bekräftad. Papporna vill vara delaktiga och upplever det positivt att bli involverade av barnmorskan till att delta aktivt. Delaktigheten stärks av att papporna blir sedda och bekräftade av barnmorskorna som blivande och nyblivna pappor. Delaktigheten riskerar att utebli om papporna inte får den information de behöver eller då de inte själva efterfrågar den. Konklusion: Förstagångspappors erfarenheter av delaktighet kan innebära både ett aktivt agerande och en aktiv närvaro.

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=<0,001). De upplevde inte heller att de fick stöd i sin situation och att informationen före och efter förlossningen var bristfällig. De upplevde dock att de får prata igenom sin förlossning med sin barnmorska om man jämför de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=0,008). Slutsats: Det är oerhört viktigt att papporna får känna en trygghet och tillit till vården under förlossningen. Papporna som deltar vid en förlossning med sugklocka upplever den ofta negativt. Upplevelsen av att känna stöd och uppmärksamhet kan göra att bearbetningen av en instrumentell förlossning går lättare. Att få möjlighet att prata igenom händelseförlopp är väldigt viktig.

Bakgrund: Edinburgh Postnatal Depression Scale är en screeningmetod som fungerar för att fånga upp mammors symtom på förlossningsdepression, men även pappor kan drabbas av depression i samband med att de blir föräldrar. En Screeningmetod som fångar upp depressiva symtom hos pappor saknas i dagsläget. Syfte: Syftet var att; a) undersöka förekomst av depressiva symtom bland  pappor med barn under sex månader, b) jämföra utfallen mellan förstagångs och icke förstagångspappor, c) samt testa reliabiliteten av instrumentet Edinburgh Postnatal Depression Scale hos pappor. Metod: En pilotstudie med tvärsnittsdesign genomfördes. En kvantitativ ansats valdes och datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkät. Ett reliabilitetstest av instrumentet Edinburgh Postnatal Depression Scale genomfördes. Resultat: Två av 31 pappor visar tecken till depression, flergångspappor visar fler tecken än förstagångspappor och skillnaden var signifikant. Edinburgh Postnatal Depression Scale har god reliabilitet med en Chronbach's alfa på 0,83.

No description available.

Dagens pappor vill vara mer involverade i omsorgen av sina barn än vad de ville tidigare. Idag träffar barnhälsovårds-sjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) dessa pappor allt oftare. Syftet med denna studie var att belysa pappors upplevelser av mötet med barnhälsovården (BHV). Få studier inom området är gjorda. Fokusgruppsintervjuer utfördes med totalt 19 pappor och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att papporna ville känna sig bekräftade vilket innebar att det var viktigt med ett bra bemötande, att det var betydelsefullt att få information liksom att papporna hade behov av att få stöd ifrån barnsjuksköterskan. Papporna hade även behov av att känna sig delaktiga vilket innebar att de ville ha en roll på BHV och att de även ville att BHV- sjuksköterskan skulle främja en jämställd rollfördelningen mellan föräldrarna under besöket. Slutligen beskrevs betydelsen av en god service vilket innebar att det var viktigt att BHV hade en god tillgänglighet och då hembesök gjordes medförde detta en personligare relation till BHV-sjuksköterskan. Konklusionen av studien var att pappornas upplevelse av mötet med BHV kan bli mer välkommande, stödjande, tillgängligt och informationsrikt om BHV-sjuksköterskor får ökad kunskap om hur pappor vill bli bemötta och hur de upplever att komma till BHV. Denna studie svarar på ett glapp i forskningen om pappans upplevelser av mötet med BHV. / Sweden have one of the world´s most involving paternity leave. Fathers of today want to be more involved in their childcare than before. Today meet Child Health Centre nurses (CHC) these dads more often. The purpose of this study was to highlight the father's experiences of the meeting with CHC. Few studies in the area have been made. Focus group interviews were conducted with a total of 19 dads and the material was analysed using qualitative content analysis. The result was that the dads wanted to feel confirmed, which meant that it was important to have a good deal of attention and that it was important to get information as well as that the dads needed support from the CHC nurses. The dads also needed to feel involved, which meant that they wanted a role in CHC and it is important that the CHC nurses clarifies the role distribution during the visit. Finally, the importance of a good service was described, which meant it was important that CHC had good accessibility and when home visits were made, this resulted in a more personal relationship with the CHC nurse. The conclusion of the study was that the dads experience of the meeting with CHC could be more welcome, supportive, available and information-rich about CHC nurses gaining more knowledge about how dads want to be treated and how they feel like getting to CHC. This study responds to a gap in the research of the father in CHC.

Syftet med uppsatsen var att genom semistrukturerade intervjuer med blivande och nyblivna heterosexuella pappor undersöka attityder till och upplevelse av föräldraledighet hos pappor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman: De ekonomiska skälens paradox, Att få välja själv och Betydelsen av andra. Empirin har analyserats i förhållande till teorin ”Doing gender”. I analysen framkom implicita attityder gällande könsroller genom att männens bidrag till familjeekonomin var ett vanligt argument för hur de valt att lägga upp föräldraledigheten. Vidare visade även studien att regler kring vilken grad av ansvar pappor förväntas ta skiljer sig mellan könen och att vi genom att förhålla oss till dessa regler reproducerar könsstereotypa föreställningar om vad som betecknas som manligt och kvinnligt.