Bakgrund: Under 2016 var det 7,9 % av förlossningarna i Sverige som avslutades med ett oplanerat kejsarsnitt. Inte bara kvinnan påverkas av ett akut kejsarsnitt, utan även pappan som blir försatt i en överväldigande situation som gör att han kan känna oro både för sin partner och sitt ofödda barn. Forskning har gjorts på den födande kvinnans upplevelser vid akut kejsarsnitt men endast lite har forskats om hur hennes partner upplever dessa händelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa pappors upplevelse i samband med ett oplanerat kejsarsnitt. Metod: Semistrukturerad intervjustudie som analyserats med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudkategorier. Föräldraförberedelser inför förlossning, försöka finna sin roll, personalens påverkan och betydelse, konsekvenser för parrelationen. Slutsats: Pappor behöver stöd och uppmuntran för att medges tillträde och delaktighet vid ett oplanerat kejsarsnitt. Även om pappan inte är patient bör han uppmärksammas av vårdpersonal för att kunna ge kvinnan stöd men också för att underlätta för honom under förlossningen och även underlätta i hans nya roll att bli förälder. Barnmorskan spelar en betydande roll i detta arbete inte bara under förlossningen utan också under graviditeten. / Background: During 2016 in Sweden 7,9% of the childbirths was conducted by emergency ceasarian section. Not only the woman are affected by a emergency ceasasrian section, also the father that is put in a overwealming situation that bring worries not only for his partner but also for their unborn child. Research has been done of the woman in labour that ends with an unplanned ceasarian section but little is known of the fathers perspective of these events. Aim: To explore fathers experience of childbirth when their baby is being born by an unplanned ceasarian section. Method: Seven semi-structured interviews were conducted and analysed with qualitative content analysis. Findings: Fathers prepare for childbirth in many different ways. The behavior of the staff have great impact on the fathers. Fathers feels demands on supporting the women during labour. When a childbirth ends with a emergency ceasarian section fathers are faced with different emotions. Fathers experience diffuculties sharing the experience with the women and this affects their relationship even after the birth. Conclusion: There is a need to support and encourage the fathers so that their access and participation strengthens. Even though the father isn´t the patient he should be noted by health care staff so that he can support the woman but also to facilitate him during labour and strengthen him in his role of becoming a father. Midwifes has a large part in this not only during labour but also throughout pregnancy.

En analys och jämförelse mellan tre fiktiva karaktärer.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna. Mammans omsorgsförmåga beskrivs i litteraturen som bristande och barnen har en tudelad bild av sin mamma och pappa. Barnen håller våldet hemligt vilket ger sociala och psykiska konsekvenser. Genom ömsesidigt samspel konstruerar och upprätthåller familjemedlemmarna varandras familjeroller. / The purpose of this study was to give a general picture of children’s experience of their father`s violence against their mothers, and to look at how this problem can be constructed in the research literature. The question at issue was: How does the research literature discuss children’s experiences of domestic violence, with focus on the themes the child’s home environment, the violent father, the abused mother, and the social, physical and psychological consequences of the violence for the child? The study is a selective review of nine primary documents. A social constructionist theory was used to analyze the results. The results showed that these children find their home environment unpredictable and they can have difficulties to attaching to their parents. The mothers caring ability is described as insufficient and the children have a conflicting understanding of both their parents. Through mutual interaction, the family members construct and obtain each others roles in the family.

Bakgrund. Pappors engagemang i sina barn har setts ge minskad förekomst av psykologiska problem i tonåren hos flickor och minskat utåtagerande av pojkar i skolåldern. Personal som jobbar med barn rekommenderas därför aktivt uppmuntra pappor att engagera sig i sina barn från tidig ålder. Barnhälsovården i Sverige erbjuds alla föräldrar kostnadsfritt och når ut till näst intill alla barn. Syfte. Syftet med studien var att undersöka rådande kunskap kring pappors och sjuksköterskors upplevelse av pappors deltagande i barnhälsovården. Metod. Tio  studier syntetiserades och tolkades med hjälp av metasyntes inspirerad av Roséns (2014) beskrivning. Resultat. Pappors deltagande inom barnhälsovården är beroende av bland annat arbetsliv och upplevelsen av att känna sig välkommen inom barnhälsovården. Sjuksköterskorna uttrycker en medvetenhet över vad de kan göra för att öka deltagandet av pappor inom barnhälsovården men menar att det är upp till föräldrarna att bestämma hur deltagandet skall se ut. Slutsats. En djupare förståelse av pappors upplevelser behövs för att bemöta och stödja pappor inom barnhälsovården för att öka deras deltagande och på så sätt främja barns hälsa och utveckling på sikt. / Background. Involved fathers has been seen to reduce the incidence of psychological problems in adolescence girls and acting out behavior in boys of school age. Personnel working with children are hence recommended to actively encourage fathers to become involved in their children from an early age. Child health services in Sweden are offered to all parents free of charge and reaches almost all children. Aim. The purpose of the study was to examine the current state of knowledge about fathers and nurses experience of fathers involvement in child health care. Method. Ten relevant studies were synthesized and interpreted by means of meta-synthesis inspired by Roséns (2014) description. Result. Fathers involvement in child health care is dependent on, among other things, working life and the feeling of being welcome in child health care. The nurses express an awareness of what they can do to increase the participation of fathers in child health care, but says that it is up to the parents to determine how participation should take place. Conclusion. A deeper understanding of fathers experiences are needed to respond to and support fathers in child health care to increase their engagement and by doing so also conduce childrens health and development in the long term.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor. Det är också mycket viktigt att dessa flickor, som är i riskzonen för att utveckla ett stört ätbeteende, fångas upp innan de har utvecklat en faktisk klinisk ätstörning. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha bred kunskapom ätstörningar och dess symtom för att på ett tidigt stadium uppmärksamma flickor som drabbats.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt. Under huvudtemat Anpassning och acceptans beskrevs, medhjälp av centrala teman, hur informanterna accepterade amningens känslomässigainverkan på dem och/eller anpassade sig efter detta. Slutsats: Informanterna hade en vilja att deras barn skulleammas/få bröstmjölk. Amningen påverkade informanterna känslomässigt på olika sättoch denna inverkan hanterade informanterna genom anpassning och/eller acceptansoch uttryckte en fortsatt vilja att deras barn skulle ammas/få bröstmjölk.

Föräldrar är mottagliga för livsstilsförändringar för att försäkra en hälsosam miljö åt sina barn, men den hälsofrämjande informationen riktar sig främst till modern. Samtidigt är det känt att faderns livsstil har betydelse för barnens hälsa och att män lever ett mindre hälsosamt liv än kvinnor. Studien utforskar pappors resonemang och förhållningssätt till barnens matvanor. Enskilda intervjuer med åtta pappor från Västerbotten i åldrarna 25–45 år genomfördes. Informanterna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim and Lundman. Meningsbärande enheter gavs etiketter i form av koder som sedan sorterades in i kategorier. Papporna visade sig vara omsorgsfulla och engagerade i sina barns hälsa. Detta tog sig uttryck genom att papporna anpassade matvanorna efter barnens behov, men också genom att försöka uppnå en jämställd fördelning av hushållssysslor mellan föräldrarna. Förändringarna ledde till att papporna upplevde att den egna hälsan blev bättre. De upplevde att tidsbrist och kunskapsbrist var de största hindren för att förverkliga sina ambitioner om hälsosam mat till sina barn. Att stötta pappor i att hantera upplevelsen av tidsbrist och kunskapsluckor kan innebära att männen skulle kunna förbättra sin egen och sin familjs hälsa. Stödet skulle kunna komma från personal inom mödra- och barnhälsovård i form av samtal med dietist eller barnmorskor och barnavårdscentralsköterskor med extra utbildning. Dessa yrkesgrupper skulle kunna ge praktiska råd kring måltidsplanering, snabb och enkel matlagning. Föräldrakurser med inriktning på hur småbarnslivet kan struktureras är ytterligare ett alternativ.

Trots de fördelar som ses med fysisk aktivitet är det en tredjedel av barnen som inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att nå en fullgod hälsa. Många faktorer påverkar barns fysiska aktivitetsnivå och föräldrar har visats vara en av de viktigaste. Mycket av den kunskap som finns kring föräldrars influenser är baserad på mammor, men viss forskning tyder på att det kan finnas skillnader hur mammor och pappor påverkar barns fysiska aktivitetsnivå. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan pappors och barns (6–16 år) fysiska aktivitet som utövas på fritiden och om intensiteten på aktiviteterna påverkar sambandet. Studien undersökte också om det fanns skillnader i sambandet mellan pappor och pojkar jämfört med pappor och flickor, samt om papporna upplevde att de påverkade barnens idrottshabitus. Respondenterna rekryterades med en länk till en enkät via Facebook. 25 pappor uppskattade sin egen och sitt/sina barns fysiska aktivitetsnivå med en modifierad version av The Baeck´s frågeformulär, som inkluderar frågor om idrott/träning, aktiv transport på fritiden och total fysisk aktivitet på fritiden. Resultatet visar på ett positivt samband mellan pappors och barns fysiska aktivitet som utövas på fritiden, men det ses endast ett signifikant samband mellan pappors och barns träning (p=<0.05). Sambandet mellan pappor och pojkars/flickors träning är jämnt, men endast signifikant för flickorna (p=<0.05).Andra fysiska aktiviteter på fritiden, såsom aktiv transport, visar endast på ett signifikant samband mellan pappor och pojkar (p=<0.05). 80% av papporna upplever att de påverkar barnen genom att själva träna. Slutsatsen är att pappors egen träningsnivå kan vara en viktigare influens till barnens vilja att vara fysiskt aktiva och träna, jämfört med andra fysiska aktiviteter som de utövar på fritiden. Pappor och pojkar verkar göra mer aktiviteter tillsammans på fritiden än pappor och flickor, men när det gäller idrott och träning är pappornas engagemang lika stort.

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt. Analysering gjordes med en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Studien visar att mamman oftast är den som är hemma den första tiden med barnet och att pappan sedan tar ut dagar därefter som det passar. Föräldrarna var överlag positivt inställda till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten. I de fall där mamman tog ut de flesta dagarna var de avgörande orsakerna oftast relaterade till ekonomi eller arbets-/ skolsituation. Slutsats: Bland föräldrar fanns en tydlig önskan om mer information kring föräldraledigheten från både försäkringskassan och mödravårdscentralens håll. / In Sweden there still are an uneven sharing of the parental leave-days among newly-fledged parents where the mothers still use more days than the fathers. Objective: To examine how newly fledged parents deliberate around parental leave, how they choose to share the days between themselves, what their reasons are and things that could have made them think differently. Method: An explorative studdy with qualitative approach. Twelve semi-structured interviews were caried out. Results: Four categories were identified; the planning of the parental leave, the obvious choices for the family, the parents are not satisfied with the regulations and that parents are happy in their roles. The studdy shows that the mother is the one who in most cases stays at home the first months, and the father than uses his days of parental leave how it works out best for him and is most practical. The parents were, overall, open-minded to have a more equal sharing of the parental leave. In the cases were the mother used most of the days, the main reasons were related to economical factors, work or school situation. Conclusion: There was a distinct wish for more information regarding the regulations of the parental leave among the parents, both from Försäkringskassan and from the maternity clinics parenting groups.