Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser. Alla sjuksköterskor behöver därför ha god kunskap omförlossningsdepressionens olika uttryckssätt och kvinnans upplevelser avdepressionen för att kunna ge god omvårdnad och bemöta på ett lyhört, empatisktoch respektfullt sätt. För att minska stigmatiseringen i samhället och ökakunskaper om sjukdomen bör informationsåtgärder vidtas. Vidare forskning ommäns upplevelser vid förlossningsdepression, samt samkönade parförhållandenspåverkan är önskvärt för att främja familjehälsan.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och nio kvalitativa intervjuer har genomförts med kvinnor som tidigare varit drabbade av förlossningsdepression. Studiens resultat visar att mödrarna uttrycker att det finns ett tydligt modersideal samt att de hade höga förväntningar på föräldraskapet. När kvinnorna under depressionen kände att de inte kunde leva upp till dessa krav och förväntningar, skapade detta i sig negativa känslor såsom skam, skuld och otillräcklighet. Hanteringen av depressionen kunde avse både problem- och emotionsfokuserad coping samt att några av kvinnorna dolde sina negativa känslor bakom en lycklig fasad. Flera av kvinnorna är mycket missnöjda med den hjälp, eller avsaknad av hjälp, de fått från BVC. Detta tyder på en brist i den svenska mödravården trots att Sverige överlag anses vara ett land med goda förutsättningar för nyblivna föräldrar.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo. Resultat Huvudresultaten i artiklarna valdes ut för att sedan delas in i underrubriker och huvudrubriker. Den första huvudrubriken var påverkan på mamman, med underrubrikerna psykiska och fysiska besvär, modersrollen, hantering och isolering. Den andra huvudrubriken var påverkan på familjerelationen, men underrubrikerna partners behov av stöd, konflikter och isolering och oro och risker. Diskussion Stöd är viktigt för kvinnor med PPD men även familjen genomgår en livsomställande tid, därför bör man som specialistsjuksköterska erbjuda stöd till hela familjen.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. <strong>Metod: </strong>En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. <strong>Slutsats:</strong> De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.</p>

Bakgrund: Förlossningsdepression är en av de vanligaste medicinska problem som drabbar nyblivna mammor. Forskning visar att 8-15 procent utvecklar en depression efter förlossningen. I de flesta kulturer uppfattas barnafödandet som en glädjefylld händelse. Att bli förälder förknippas med självförverkligande och hopp om framtiden. Denna bild står ofta i stark kontrast till verkligheten. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom att mammorna hade höga förväntningar på sig själva men också från omgivningen. När de inte kunde leva upp till allas förväntningar upplevde de sig som ”dåliga mammor”. Kvinnorna upplevde ofta ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Ett flertal kvinnor hade tankar på självmord och kände det som en sista utväg. Slutsats: De plikter, krav och ansvar som följer med att bli mamma kan vara en bidragande orsak till att vissa kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Som nybliven mamma finns det stora förväntningar. Att bli mamma är en av de största förändringarna i livet och förlossningsdepression kan vara en reaktion på detta.

Bakgrund: Efter en förlossning är det vanligt att bli nedstämd. Detta går oftast över men ibland kan det resultera i en förlossningsdepression. Tillståndet drabbar ungefär en av tio kvinnor och kan även drabba medföräldern. Förlossningsdepressioner är ofta underbehandlade och underdiagnostiserade, detta leder till att den som drabbats ofta lider i tystnad. En förlossningsdepression kan leda till exempelvis nedsatt energi, svårigheter att känna anknytning till barnet, skuldkänslor, känslor att vilja skada sig själv eller barnet, minskad livslust och sociala rädslor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för att drabbas av en förlossningsdepression hos mödrar. Metod: Studien gjordes genom en beskrivande litteraturstudie som var resultatet från 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat: De riskfaktorer som främst framkom i artiklarnas resultat var att bli förälder vid ung ålder, ingen eller låg utbildning, nedsatt hälsotillstånd, inget eller lågt stöd från omgivningen, ingen eller dålig relation till den andra föräldern, tidigare historik av psykisk ohälsa, inte känna någon anknytning till barnet, stressig förlossning samt bristfällig amning. Samband påvisades även mellan dåliga levnadsvanor, exempelvis hög stressnivå och rökning och högre risk att drabbas av en förlossningsdepression. Slutsats: De som enligt föreliggande studies resultat löper störst risk för att drabbas är unga föräldrar, liten eller ingen utbildning, med en instabil boendesituation och inkomst, som genomgått en stressig förlossning, som har en dålig eller ingen relation alls till barnets andra förälder och som tidigare lidit av psykisk ohälsa och där amningen varken fungerar eller existerar. På grund av stigmatisering och skam vågar inte alla mödrar fråga om hjälp och sjuksköterskan kanske inte frågar hur modern upplever sin situation.

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD) efter förlossningen. PPD påverkar inte bara modern som individ utan även barnet och resten av familjen. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med familjer som drabbats av postpartum depression. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts i studien. Tre kvantitativa artiklar har använts och tolv kvalitativa. <strong>Resultat:</strong> Första mötet mellan sjuksköterskan och kvinnan med PPD har stor betydelse. Mödrarna känner sig trygga och vågar öppna sig mer om de har en bra relation med sjuksköterskan. Mödrarna anser att det är lättare att ta emot råd från en sjuksköterska de har god relation med. <strong>Diskussion/Slutsats:</strong> God kommunikation, information och kontinuitet bör förbättras i vården. Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om PPD för att kunna ge familjerna bästa tänkbara vård. Har sjuksköterskorna god kunskap kommer även relationen med familjen att stärkas.</p></p>

<p>Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus.</p><p>Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.</p>

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD) efter förlossningen. PPD påverkar inte bara modern som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med familjer som drabbats av postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts i studien. Tre kvantitativa artiklar har använts och tolv kvalitativa. Resultat: Första mötet mellan sjuksköterskan och kvinnan med PPD har stor betydelse. Mödrarna känner sig trygga och vågar öppna sig mer om de har en bra relation med sjuksköterskan. Mödrarna anser att det är lättare att ta emot råd från en sjuksköterska de har god relation med. Diskussion/Slutsats: God kommunikation, information och kontinuitet bör förbättras i vården. Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om PPD för att kunna ge familjerna bästa tänkbara vård. Har sjuksköterskorna god kunskap kommer även relationen med familjen att stärkas.