Förlossningsdepression är ett förekommande psykiatriskt tillstånd som drabbar cirka 10-15 procent av personer som fött barn. Riskfaktorer för uppkomsten av förlossningsdepression är bland andra; tidigare abort, tidigare psykisk ohälsa samt föda sitt barn genom akut kejsarsnitt. Personer med förlossningsdepression påverkas inte enbart själva av depressionen utan det gör även människor i deras omgivning. Allmänsjuksköterskan kommer med sannolikhet möta personer med förlossningsdepression inom exempelvis primärvården. Därav har de en viktig roll vad gäller identifiering av depressiva symtom. Syftet var att belysa upplevelsen av och identifiera faktorer som inverkar på förlossningsdepression hos personer som fött barn- i en västerländsk samt ickevästerländsk kontext. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes där de elva vetenskapliga artiklar identifierades. Samtliga artiklar var av kvalitativ design, peer reviewed, etiskt granskade, inte mer än 13 år gamla samt besvarade syftet. I resultatet formulerades två övergripande teman; Föräldraskap som transition samt Socialt stöd. Baserat på deltagarnas upplevelser samt de inverkade faktorerna, utformades underteman som berörde; Upplevelsen av att förlora sig själv, Att känna sig isolerad, Att känna sig bristfällig, Amning, Den förändrade kroppen, Att känna misstro och inte känna sig sedd samt kulturella traditioner och familjerelationer. Resultatdiskussionen resonerade kring upplevelsen och faktorer av förlossningsdepression hos västerländska samt icke västerländska deltagare och genomsyrades av Leiningers transkulturella teori.

n-3 fettsyror har en avgörande roll som komponent av plasmamembranets fosfolipider och tillhör gruppen fleromättade fettsyror. n- 3 fettsyrorna har en inverkan på cellstruktur och funktion och viktiga fettsyror är dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA). DHA och EPA bildas från Alfalinolensyra (ALA) som är essentiell, det vill säga att den måste tillföras via kosten därför att kroppen inte kan tillverka den själv. ALA måste därför tillföras antingen genom fisk-och skaldjursintag och då framförallt fet fisk eller genom kosttillskott. EPA och DHA finns främst i hjärnan som till 60 % består av fett. Förlossningsdepression är en åkomma som drabbar ungefär 10-20 % av barnafödande kvinnor. Det är en komplex åkomma som kan bero på olika miljöfaktorer, genetiska anlag men kan även bero på kosten. Förlossningsdepression kan bli allvarligt både för modern och för barnet. Syftet med den här studien var att genom vetenskapliga artiklar undersöka om n-3 fettsyror kan ha en inverkan vid förlossningsdepression och isåfall genom vilka mekanismer. Det finns idag inget konkret svar på om n-3 fettsyror kan hjälpa vid förlossningsdepression samtidigt som många studier inom området har gjorts. Denna studie hade därför som syfte att eventuellt kunna bidra med ytterligare kunskap om n-3 fettsyror och förlossningsdepression och om fettsyrorna verkligen hjälper. Resultaten från de sex artiklar i studien som undersöktes visade inte på någon tydlig koppling mellan halten av n-3 fettsyror och förlossningsdepression. I tre av de sex studierna kunde dock en liten effekt observeras. En studie visade också att en högre snarare än en lägre nivå av fettsyror kunde öka risken för depression. Det behövs fler studier inom området för att få ett konkret svar.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen. Rädsla för stigmatisering är en orsak till att kvinnor har svårt att söka hjälp samt acceptera sitt tillstånd. Känslor av skuld och misslyckande var centrala delar för många kvinnor när de genomgick förlossningsdepression, vilket yttrade sig i ett lidande. Kvinnor upplevde det svårt att tala om sina känslor, både med partnern och med personer utanför familjen, i tron att ingen skulle förstå, vilket leder till ensamhet och isolering. Stödet kvinnor får av sin omgivning är av stor betydelse och ofta avgörande för hur hon tar sig an moderskapet. Slutsats: Upplevelsen av förlossningsdepression kan vara omfattande och mångfacetterad för kvinnor världen över. För många nyblivna mödrar kan stressen över sina egna och andras förväntningar bli genomgripande. Omställningen till föräldraskapet och inte minst de höga kraven på att vara en perfekt förälder kan effektivt motarbeta glädjen. Klinisk betydelse: Resultatet i studien skulle kunna bidra till hur hälso- och sjukvårdspersonal kan identifiera och hjälpa nyblivna mödrar med psykisk ohälsa. Resultatet skulle också kunna bidra till diskussion och reflektion över attityder och förhållningssätt inom hälso- och sjukvården när det kommer till psykisk ohälsa i samhället. / Background: Postpartum depression affects about 8-15 percent of new mothers and usually occur within one to three months after childbirth. Postpartum depression is seen as a taboo issue, making it difficult to detect women affected. Aim: Illustrate women´s experience of postpartum depression. Method: Qualitative literature review. Results: Results showed that women have unrealistic ideals and expectations during pregnancy that conflict with reality after birth. Fear of stigmatization is a reason why women find it difficult to seek help and accept their condition. Feelings of guilt and failure were key elements for many women when they went through postpartum depression, which led to suffering. Women experienced it difficult to talk about their feelings, both with their partners and with people outside the family, in the belief that no one would understand, leading to loneliness and isolation. The support women receive from their environment is of great importance, and often determine how she tackles motherhood. Conclusion: The experience of postpartum depression can be extensive and multifaceted for women worldwide. For many new mothers stress over their own and others' expectations become pervasive. The transition to parenthood and not least the high demands of being a perfect parent can effectively shatter the joy. Clinical significance: The results of this study could contribute to how health professionals can identify and help parents with mental illness. The result could also contribute to discussion and reflection on the attitudes of health care when it comes to mental illness in the community.

Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende. / Introduction: About 10–15% of new mothers are affected by Post Partum Depression. A new mother with depression means a higher risk of attachmentsproblem with her newborn child. The child health care nurse has a regular contact with newborns and their mothers. Therefor they can have an important role in the process of attachment. Aim: The aim of the study was to describe reflections of the child health care nurses in their work with mothers with Postpartum Depression and their newborn. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses  were interviewed with semi-structured interviews. The material was analyzied using qualitative content analysis. Result: A underlying theme was; ”To have knowledge and to know your limitations, for a trustworthy interaction.” The theme had four descriptive categories; ” Ways to discover the mother with a postpartum depression”, ”The interaction with the mother” ”Strategies at work” and ”Challenges in work”. Conclusion: During the study it has been revealed that if guidelines and routines are to work optimally discovering the mother with Post Partum Depression, it requires a good communication. Already at the first meeting a journey began, that could mean a working interaction or not. It required in addition to formal knowledge of Postpartum depression also an ability to interact with the mother. It was about getting the mother´s confidence.

Bakgrund: Förlossningsdepression är en form av klinisk depression som kan drabba kvinnor efter barnafödandet. Symtom inkluderar ångest och anknytningssvårigheter mellan kvinnan och det nyfödda barnet. Förlossningsdepression screenas med hjälp av självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale i kombination med en klinisk bedömning av symtomen. Behandlingar inkluderar antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Informationssökningen genomfördes i de omvårdnadsbaserade databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultat framkom fyra kategorier; Att inte nå upp till det idealiserade moderskapet, utmaningar i samband med rollförändring, ensamhet och isolering och behov av stöd. Resultaten visade att övergången till moderskap upplevs vara utmanande av kvinnor med förlossningsdepression. Kvinnorna upplever även känslor av skuld och skam när de inte lever upp till de sociala normerna som är knutna till att vara en bra mamma. Konklusion: Litteraturstudiens resultat kan bidra till ökad förståelse av kvinnors upplevelser och behov vid förlossningsdepression. Studien konkluderar att utbildning av vårdpersonal avseende förlossningsdepression, dess symtom och hur personal möter och vårdar enskilda kvinnor är av stor vikt. / Background: Postpartum depression (PPD) is a form of clinical depression that can affect women after childbirth. Symptoms include anxiety and bonding difficulties between the woman and the baby. PPD is screened by using the The Edinburgh Postnatal Depression Scale in combination with a clinical assessment of the symptoms. Treatments include antidepressants and psychotherapy. Aim: The aim was to describe women's experiences of PPD. Method: A literature review with an inductive approach was conducted. Information retrieval was conducted in the nursing-based databases CINAHL and PubMed. Results: In the results, four categories emerged; Not reaching the idealized motherhood, challenges associated with role change, loneliness and isolation and need for support. The results showed that the transition to motherhood is perceived as challenging by women with PPD. The women also experience feelings of guilt and shame when they do not live up to the social norms associated with being a good mother. Conclusion: The results of the literature study can contribute to an increased understanding of women's experiences and needs in PPD. The study concludes that teaching health care professionals about PPD, its symptoms and how to meet and care for women is of great importance.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar. Omkring 10-15 % av alla kvinnor blir deprimerade i samband med graviditeten. Det finns idag en bristande kunskap kring förlossningsdepression både hos vårdpersonal och samhället i stort. För att kunna bemöta dessa kvinnor på bästa sätt är det därför viktigt att ha kunskap om deras upplevelser av hur det är att drabbas av en förlossningsdepression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elva bloggar har valts ut och analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Utmaningar i samband med graviditeten och det inledande moderskapet, Upplevelser av misslyckande och Stödets betydelse på vägen mot tillfrisknande. Dessa beskrivs i nio underkategorier. Konklusion: Kvinnor upplever känslor som misslyckande och skam relaterat till okunskap och stigma som finns kring förlossningsdepression. Professionellt stöd och stöd från närstående har visat sig vara en central del i tillfrisknandet. Utbildning och kunskap om förlossningsdepression är viktigt för att kunna arbeta personcentrerat och individanpassat utifrån kvinnans behov. / Background: Mental illness in society is increasing. About 10-15 % of all women become depressed during pregnancy. There is a lack of knowledge about postpartum depression among healthcare professionals and in society. In order to be able to treat these women in the best way, it is important to have knowledge of women's experiences of what it’s like to suffer from postpartum depression. Purpose: To illuminate women's experiences of suffering from postpartum depression. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven blogs have been selected and analyzed. Results: The analysis resulted in three main categories: Challenges during pregnancy and the initial maternity, The experiences of failure and The importance of support on the way to recovery. These are described in nine subcategories. Conclusion: Women experienced feelings of failure and shame related to ignorance and stigma that exists around postpartum depression. Professional support and support from relatives has proven to be a central part of recovery. Education and knowledge about postpartum depression are important to be able to work personcentered and individualized based on the women's needs.

Bakgrund   Förlossningsdepression är en sjukdom som drabbar 8 till 15 procent av alla kvinnor efter förlossningen. Detta kan leda till långvariga konsekvenser för både kvinnan och barnet. För många kvinnor kan hjälpsökandeprocessen vara svår, vilket leder till att flertalet inte får den vård de behöver. Förlossningsdepression är en komplex sjukdom med flera allvarliga symtom. Därför är det viktigt för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att ha kunskap om sjukdomen för att kunna ge adekvat vård.  Syfte Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av vården vid förlossningsdepression.  Metod Designen för detta arbete var en litteraturöversikt. Författarna för arbetet har genomfört sökningar i databaserna PubMed samt CINAHL för att hitta relevanta forskningsstudier som besvarade syftet. Totalt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades samt granskades av författarna. De vetenskapliga artiklarna var främst baserade på kvalitativ forskning med inslag av kvantitativa delar. Data analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat Resultatet av litteraturöversikten visade att många kvinnor med förlossningsdepression är missnöjda med den vård som erbjuds och hur de blir bemötta av vården. Vidare visade resultatet att information om var kvinnor kan söka hjälp var bristfällig. Flertalet kvinnor uppgav att de inte blivit tagna på allvar samt att de upplevt att stigmatiseringen i samhället som så stor att de inte vågat söka hjälp trots symtom. Ett annat resultat är att kvinnor upplevde att sjukvården inte tagit hänsyn till deras åsikter om önskad behandling.   Slutsats Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att stigmatiseringen i samhället påverkar kvinnor i deras hjälpsökande, något som bör förändras. Sjukvården behöver utveckla vården vid förlossningsdepression på flera sätt, bland annat genom att göra den mer lättillgänglig. Sjukvårdspersonalen bör även lyssna mer på kvinnorna och anpassa behandlingen utifrån deras behov och önskemål. / Background Postpartum depression is a disease that affects 8-15 percent of all women after childbirth. This can lead to long-term consequences for both the woman and the child. For most women, the help-seeking process can be difficult, leading to the majority not receiving the care they need. Postpartum depression is a complex disease with various serious symptoms. Therefore, it is important for nurses and other healthcare professionals to have knowledge of the disease in order to provide adequate care. The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) screening tool is used to diagnose postpartum depression. Aim The purpose was to shed light on women's experiences of the healthcare in the event of postpartum depression. Method The design for this study was a literature review. The authors have conducted searches in the databases PubMed and CINAHL to find relevant research studies that answered the aim. A total of 16 scientific articles were included and analysed and reviewed by the authors. The scientific articles were mainly based on qualitative research with elements of quantitative parts. The data were analysed using an integrated analysis. Results The results of the literature review showed that the majority of women with postpartum depression are dissatisfied with the care provided and the treatment. Furthermore, the results showed that information on where women can seek help was deficient. The majority of women stated that the healthcare professionals had not taken the women seriously and that the stigma felt so big in society that they did not dare to seek help. The results of the literature review also showed that women felt that the health service did not take into account their views on the desired treatment. Conclusions Based on the results, it can be concluded that the stigma in society affects women in their search for help, something that should change. The healthcare system needs to develop care for postpartum depression in several ways, including by making it more accessible. Healthcare professionals should also listen more to women and adapt treatment based on their needs and wishes. Keywords

Background: Post partum depression affects around 13 percent of all new mothers. Riskfactors for developing this condition can include previous history of depressions or a lack ofsupport from those around you. Treatment options may include therapy, medication or so-called support groups. Postpartum depression can negatively impact the mother-childattachment, leading to long-term physical and mental health consequences for both the motherand child. Aim: The aim was to describe mothers' experiences of suffering from postpartum depression. Method: A meta-synthesis based on ten qualitative articles that were analyzed using aninductive approach. The searches were conducted in three databases: PubMed, CINAHL andPsychInfo. Results: Four categories emerged: 1. The mothers' experience of not being able to live up totheir own and others' expectations. The mothers describe their experience of postpartumdepression and how they felt a lost sense of identity and a feeling of not being a good mother.2. The mothers' experience of negative consequences in life. They described guilt and shamerelated to their postpartum depression. They experienced of a lack of support from family andpartners. 3. The mothers' experiences of barriers to seeking help. There was a fear of stigmaand previous negative experiences with healthcare that could prevent them from seeking help.4. Different strategies for managing their situation. They described various strategies theyhad to feel better and their experiences of what has helped and could help them. Conclusion: The mothers experienced suffering related to their postpartum depression and itsconsequences. The mothers highlighted that the healthcare professionals' approach andsociety's perception of the diagnosis impacted their willingness to seek help. They felt thatsupport from the healthcare system and from the community could have helped them / Bakgrund: Av alla nyblivna mammor drabbas cirka 13 procent av förlossningsdepression.Riskfaktorer för att drabbas kan vara tidigare depressioner eller bristande stöd frånomgivningen. Behandlingen kan innefatta terapi, läkemedel eller så kallade stödgrupper.Förlossningsdepressionen kan påverka anknytningen till barnet negativt vilket på sikt kan geen försämrad fysisk och psykisk hälsa hos både mamma och barn. Syfte: Syftet var att beskriva mammors upplevelse av att drabbas av förlossningsdepression. Metod: En metasyntes baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades med induktivansats. Sökningarna genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsychInfo. Resultat: Det framkom fyra kategorier: 1. Mammornas upplevelse av att inte kunna leva upptill sina egna och andras krav. Mammorna beskriver sin upplevelse av sinförlossningsdepression och hur de upplevde en förlorad identitet och en känsla av att inte varaen bra mamma. 2. Mammornas upplevelse av negativa konsekvenser i livet. De beskrev enskuld och skam relaterat till sin förlossningsdepression. Det fanns upplevelser av brist på stödfrån familj och partner. 3. Mammornas upplevelser av hindrande faktorer för att söka hjälp.Det fanns en rädsla för stigma och tidigare dåliga erfarenheter av vården som kunde leda tillatt de inte sökte hjälp. 4. Olika strategier för att hantera sin situation. De beskrev olikastrategier som de hade för att må bättre och sina upplevelser av vad som hjälpt och skullekunna hjälpa dem. Slutsats: Mammorna upplevde ett lidande kopplat till sin förlossningsdepression ochkonsekvenserna av den. Mammorna lyfte att vårdpersonalens bemötande och hur samhälletser på diagnosen påverkade om de söker hjälp. De upplevde att stöd från sjukvården och frånomgivningen hade kunnat hjälpa dem

Bakgrund: Under de första månaderna efter en förlossning diagnostiseras 8–15% av alla nyblivna mödrar i Sverige med depression. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av förlossningsdepression. Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultatet analyserades med inspiration av Popenoe et al., (2021) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, tre huvudkategorier och nio underkategorier. Temat var “Inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar”. De tre huvudkategorierna var: Tappa kontrollen över sitt liv, Vilja vara ensam men ändå känna sig övergiven och Vara rädd för att bli dömd som en dålig mamma. Slutsats: Kvinnorna behöver mer stöd från vårdpersonalen när de drabbats av förlossningsdepression. Kvinnorna behöver hjälp att initiera samtal om psykisk ohälsa & förlossningsdepression eftersom det är ett tabubelagt ämne. Det krävs att kvinnorna känner förtroende för vårdpersonalen för att våga berätta om sin ohälsa. / Background: 8-15% of all women in Sweden get diagnosed with perinatal depression during the first month postpartum. Aim: Describe women's experiences of suffering from perinatal depression. Method: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Searches in databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo were conducted. The result was analyzed with the Popenoe et al., (2021) model for analyzing literature studies. Result: The analysis resulted in one theme, three main categories and nine subcategories. The theme was “Not being able to live up to one's own and expectations of others”. The three main categories were: Losing control over one's life, Wanting to be alone but still feeling abandoned, Fear of being judged as an unsuitable mother. Conclusion: The results showed that women who suffer from postnatal depression need more support from healthcare professionals. They need help to initiate conversation about mental illness and perinatal depression since it's taboo to talk about. There's a need for women to feel comfortable with healthcare professionals to have the courage to open up about their mental illness.