Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende. / Introduction: About 10–15% of new mothers are affected by Post Partum Depression. A new mother with depression means a higher risk of attachmentsproblem with her newborn child. The child health care nurse has a regular contact with newborns and their mothers. Therefor they can have an important role in the process of attachment. Aim: The aim of the study was to describe reflections of the child health care nurses in their work with mothers with Postpartum Depression and their newborn. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses  were interviewed with semi-structured interviews. The material was analyzied using qualitative content analysis. Result: A underlying theme was; ”To have knowledge and to know your limitations, for a trustworthy interaction.” The theme had four descriptive categories; ” Ways to discover the mother with a postpartum depression”, ”The interaction with the mother” ”Strategies at work” and ”Challenges in work”. Conclusion: During the study it has been revealed that if guidelines and routines are to work optimally discovering the mother with Post Partum Depression, it requires a good communication. Already at the first meeting a journey began, that could mean a working interaction or not. It required in addition to formal knowledge of Postpartum depression also an ability to interact with the mother. It was about getting the mother´s confidence.