Disputats, Stockholm, 2005. / Härtill 5 uppsatser. Med sammanfattning på engelska.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Lic.-avh. Uppsala : Univ., 2005.

No description available.

In 2013 the Swedish Environmental Protection Agency established new suggested limits for cadmium in biofertilizer. Some biogas producers have already stated that they will have difficulty to cope with the new suggested limits. This has started a conflict between the environmental goals “Giftfri miljö” and “God bebyggd miljö”. In this study six biogas plants has been studied to see how their biofertilizer relate to the suggested limits. They were selected according to their location and the size of their foodstuff substrate. The results demonstrate that the problem is associated with high cadmium concentrations in imported foodstuffs. By influencing the Public Procurement Act, Swedish foodstuff could be favored and the cadmium content decreases in the biofertilizer. The result demonstrates that Linköping is the facility that is least able to cope with the suggested limits and Helsingborg is the facility that has the best potential. The main conclusion of this study is that EU must work together to achieve the goals that the Swedish Environmental Protection Agency wants to achieve. If EU is working together to improve the Public Procurement Act, stricter limits for cadmium concentration in foodstuffs may be established and thus the cadmium concentration in foodstuff would be reduced.

An organisation in Skåne, Miljösamverkan Skåne, presented a project in 2011 concerning food labeling. All municipalities in Skåne, audited certain products in several stores, in order to determine if they were labeled correctly according to law. Stores who produced their own food where also audited. As Swedes generally have an interest in buying and cooking food from different countries, the demand is increasing, which makes stores provide the customers with a large range of different products to accommodate the demand. This essay will discuss the results of the project and how incorrect food labeling can affect human health. The study showed that most of the inspected products were labeled incorrectly. One example of a possible consequence is if gluten is not declared on the product which could result in people with Celiac disease becoming ill. Another result of this study is that incorrect food labeling has significant health risks, from itching and swelling to anaphylactic reactions which could lead to death. Therefore, people involved in the food industry, for instance wholesalers and importers, have to be educated about the risks and consequences of incorrect food labeling, in order to solve the problems and to increase the safety for customers.

Bakgrund I dagens samhälle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år och det svenska hushållet utgör ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan i livsmedelsväg. Växthusgaserna förändrar klimatet på jorden och med det medföljer en förändring av djur och växtriket på jorden. För att förändra detta är de viktigt att konsumenterna väljer livsmedel som är bra för miljön. Syfte Syftet med den här studien var att ta reda på hur konsumenter ser på närproducerat och ekologiska livsmedel. Metod Metoden som används i denna studie är kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkät utformades i GApps för att sedan publiceras på webbsidan Facebook.se. Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en råvara är närproducerad och ekologisk ansåg majoriteten av respondenterna att det är när livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan på klimatet och att råvaran ska vara bra för miljön. Nittiotre procent ansåg det viktigt för dem att ha tillgång till både närproducerade och ekologiska livsmedel. Majoriteten av respondenter vill se ett ökat utbud av närproducerade och ekologiska livsmedel. Slutsats Studien visar att majoriteten av respondenterna anser det viktigt med närproducerade och ekologiska livsmedel samt att de vill ha ett ökat utbud av dessa livsmedel. Dock är ordet närproducerat fortfarande ett svårtolkat begrepp men respondenterna hade en uppfattning om vad närproducerat och ekologiskt innebar för dem. / Background Today a Swedish person consumes at average 800 kilograms of food per year and the Swedish household accounts for about a quarter of the carbon footprint in food consumption. Greenhouse gases are changing the climate of the earth and with it comes a change for the animals and plants. To change this, it is important for the consumers to choose foods that are less harmful for the environment. Objective The purpose of this study was to find out what consumers look at locally produced food and organic food. Method This is quantitative study with descriptive statistics and analyzed in SPSS 17.0. An online survey was designed in GApps and then published on the website Facebook.se. Results This study involved 120 respondents. A clear origin of the food, little impact on the climate and good for the environment was considered as locally produced and organic food. Further on 93% felt it was important to have access to both locally produced and organic food. The majority of respondents wanted to see a wider range of locally produced and organic food. Conclusion This study showed that the majority of the respondents highly valued the importance to find locally produced and organic foods and that they wished an increased range of these foods. However, the word locally produced is still a concept but difficult to interpret even if respondents had an idea of what locally and organic food meant for them.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten. Analysmodellen utgår från dessa dimensioner för att avgöra vilka verktyg, media och meddelanden som konsumenter föredrar kring ekologiska livsmedel, varefter dessa utvärderas utifrån graden av kostnadseffektivitet, och slutligen sammanställs som förslag på beståndsdelar i marknadskommunikationsmixen. Genom denna analysmodell tas två aspekter av kostnadseffektivitet upp, dels att den kommunikation man genomför är den av konsumenten föredragna, och dels att de verktyg, media och meddelande som kommuniceras i sig är utvärderade utifrån en resurseffektivitetsaspekt. Anledningen till att faktoranalys använts var för att göra materialet och de många variablerna mer lätthanterligt. På de åtta dimensionerna har statistiska test utförts i programmet SPSS, däribland chi-två test, t-test samt ANOVA. Försök har gjorts med logistisk regression, dock utan användbara resultat då de dikotoma målvariablerna var alltför polära. Det resultat som framkommit är att det finns ett otillfredsställt informationsbehov med avse-ende på ekologiskt livsmedel, och att de kommunikationsverktyg och mediakanaler som idag används inte motsvarar de av respondenterna föredragna. Respondenternas preferenser pekar mot mer trovärdiga informationskanaler, såsom tredjeparts reportage, samt meddelanden av oplanerad karaktär (Word of Mouth). Istället upplever responden-terna att kommunikationen domineras av TV och radioreklam samt annonsering, vilket inte föredras som källa för information och underhållning från producenter. Det har även visat sig att den marknadsföringsåtgärd som stimulerar till köp i samma utsträckning som information i butik och media, är prisreducerande insatser såsom rabattkuponger. Föreslagna komponenter för marknadskommunikationsmixen är till största del PR, informativa reklammeddelanden i butik samt genom digitala medier såsom hemsidor, samt i viss mån prisreducerande säljfrämjande åtgärder såsom rabattkuponger / This essay is based on a quantitative study that, through a survey intends to define suggestions of components to the marketing communications mix, based on consumer preferences, that regards the necessary recourse-effective aspects SME´s of ecological foods must take into account. The survey has been distributed through convenience selection, which makes it hard to generalise the results of this report on the population "consumers of ecological foods". The theoretical framework of this essay is based upon research within consumption of ecological foods, marketing theory regarding SME´s and marketing theory regarding the components of, and the combining of the marketing communications mix, upon which the questions of the survey´s been constructed. The questions of the essay that are based on the respondents’ preferences and answered in likert-scale were processed in a factor analysis in order to reduce the amount of variables in the survey. The outcome of the factor analysis was eight dimensions, which the analysis model begin with, to evaluate the preferred tools, media and messages of the respondents. These were then evaluated regarding the cost effectiveness according to marketing theory. In the third and last step suggestions of components to the marketing communications mix is presented, being based upon cost effectiveness through two aspects, i.e. consumer preferred communication (low wastage) and actual cost effectiveness. The eight dimensions, which came from the factor analysis, were constructed like indexes, and each one was based on two to five variables from the survey. These dimensions were then used running test in SPSS, such as chi-2, t-test and ANOVA. Attempts were made to run logistic regression, but as the dichotomy target variables were much to polar, the outcome was of no greater use. The results of the report is that there seems to be an unmet need of information regarding ecological foods, as increased information is said to impact positively on purchasing behaviour of ecological foods. The sources of information that is preferred does not match the recognised sources used at present time. The respondents request more credible sources such as third party reports, user generated content and word of mouth information regarding the products. Instead the perceived sources are adverting, TV- and radio broadcast, which the respondents doesn’t value much. Price reducing marketing efforts, such as sales promotion, along with increased information in-store and through media is also regarded as positively impacting on the purchasing of ecological foods. Suggested components of the marketing communications mix is then a large portion of public relations, information based advertising in-store and digital (homepage and web ads) and to some content sales promotion

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning. Med allt detta sagt så visar siffrorna en annan sida, där ekologiska livsmedel enbart står för 3,9 procent av den totala livsmedelförsäljn ingen i sverige, enligt SCB (2012) Vad man kan dra för slutsatser av detta är att det finns gott om rum för förbättring. Därför syftar denna studie att identifiera konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. Vi kommer analysera resultatet från studien och resonera kring vad som skulle kunna påverka kunderna att konsumera ekologiska livsmedel framför konventionella. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av enkäter som vi kopplat till de teorier vi använt dessa är, Konsumtionsprocessen, attityd – beteende gapet, och marknadsföringsmixen via 4C-modellen. Med hjälp av denna enkät har vi undersökt konsumenternas barriärer genom att undersöka deras attityder och beteenden när det kommer till konsumtion av ekologiska livsmedel och marknadsföringen av dessa. De slutsatser vi kan dra är att attityd - beteende gapet visar på att ett visst gap existerar, dock med svag indikation. Resultaten visar att de som anger att det är viktigt för dem också handlar ekologiska livsmedel ofta. De som inte anser det viktigt att handla ekologiskt inte heller handlar dessa ofta. Lite motsägande visar även resultaten att en stor andel som anser att de borde handla mer ekologiska livsmedel inte letar aktivt efter dessa. kundens barriärer som existerade för respondenterna var främst pris, utbudet av ekologiska alternativ och svårigheter att hitta ekologiska alternati. Kommunikationen i form av marknadsföring av ekologiska livsmedel och dess påverkan på kunden, är att de flesta respondenterna anger att de inte i större utsträckning blir exponerad av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Vidare så visar våra resultat på att kunderna ej påverkas av denna marknadsföring till att direkt handla mer. Våra resultat visar dock att kundernas vilja att lära sig mer ökar av marknadsföring av ekologiska livsmedel. Så livsmedelsbutiker bör använda sig av utbildande innehåll i sin marknadsföring av dessa livsmedel för att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.

No description available.