Lic.-avh. Uppsala : Univ., 2005.

Sammanfattning Bakgrund Genmodifierade organismer (GMO) innebär att med hjälp av genteknik flytta en specifik gen från en organism och korsa den med en annan för att på så vis skapa egenskaper hos en organism som den naturligt inte har. Attityder gentemot och köpvillighet av genmodifierade (GM) livsmedel har visat skilja sig mellan såväl länder som mellan olika grupper. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det bland konsumenter i Sverige finns skillnader i attityd gentemot GMO och hur olika incitament påverkar köpvilligheten av GM-frukt och grönsaker beroende på kön, ålder, utbildningsnivå samt upplevd kunskap om GMO. Metod Kvantitativ metod användes med datainsamling via en webbaserad enkätundersökning innehållande 21 frågor uppdelade utifrån tre kategorier; inklusionskriterier, attityder samt köpvillighet. Urvalsstrategin som användes var ett bekvämlighetsurval där enkäten spreds via författarnas Facebookprofiler. Datat från de 110 respondenterna som svarade på enkäten analyserades i statistikprogrammet SPSS med testen Pearson Chi-squared test samt Fisher’s Exact Test. Resultat Resultatet visade att kvinnor samt 31 år och äldre hade både en mer negativ attityd gentemot, samt lägre köpvillighet av, GM-livsmedel. Det påvisades ingen skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Resultatet visade däremot en mer positiv attityd bland de med en hög upplevd kunskap om GMO i jämförelse med de med en låg eller medel upplevd kunskap. Slutsats Resultatet överensstämde till stor del med tidigare forskning vilket tyder på att en attitydförändring ej har skett sedan liknande studier utfördes i Sverige under 2000-talets början. Det mest framstående resultatet är att det är kvinnor samt de 31 år och äldre som har en mer negativ attityd gentemot, likväl som har lägre köpvillighet av GM-livsmedel oavsett incitament. / Abstract Background Genetically modified organisms (GMOs) involves using genetic engineering to move a specific gene from one organism and crossing it with another to create characteristics of an organism which it naturally does not have. Attitudes and willingness to purchase genetically modified (GM) foods has been shown to differ between countries as well as between different groups. Objective The objective of the study was to investigate whether consumers in Sweden differ in attitudes towards GMOs and how incentives affect willingness to purchase GM-fruits and vegetables, depending on gender, age, level of education, and perceived knowledge about GMOs. Method Quantitative method was used with data collection via a web-based questionnaire containing 21 questions divided into three categories; inclusion criterias, attitudes, and willingness to purchase. The sample strategy used was a convenience sample where the survey was spread through the authors' Facebook profiles. The data from the 110 respondents was analyzed in SPSS with Pearson Chi-squared test and Fisher’s Exact Test. Results The results showed that women and 31 years and older had both a more negative attitude towards and was less willing to purchase GM-foods. No difference was detected between the levels of education. However, results showed a more positive attitude among those with a high perceived knowledge about GMO unlike those with a low or mediumperceived knowledge. Conclusion The results largely corresponded with previous research indicating that a change has not occurred since similar studies were conducted in Sweden in the early 2000s. The most prominent result is that women and 31 years and older respondents have a more negative attitude towards as well as are less willing to purchase GM-foods regardless of incentives.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Med genteknik är det möjligt att ändra gensammansättningen i våra livsmedel och applikationen har väckt stort intresse, inte minst bland allmänheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremål för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats är att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena är att konventionalisera objekt och den andra innebär att representationerna intar en förutbestämd form. För att analysera uppfattningar och representationer har jag använt mig av en tematisk innehållsanalys samt en analys av kommunikativa strategier av samtal i fyra fokusgrupper. Analysen av fokusgruppsdatan visar att diskussionerna cirkulerar kring tre teman: risker, möjligheter och mervärden med genmodifierade livsmedel. De risker som associeras med GM livsmedel diskuteras främst utifrån begreppsparet naturligt/antropogent och utgår ofta från ett grundläggande antagande om att naturen har ett positivt värde. De möjligheter som associeras med GM livsmedel diskuteras utifrån begreppsparet Nord/Syd och utgår ofta från antagandet att GM livsmedel först och främst gör nytta i utvecklingsländer. Antagandet om naturens positiva värde samt uppfattningen om GM livsmedlens frånvaro av fördelar för konsumenter i industrialiserade länder resulterar i att deltagarna inte ser några eller få konsumentfördelar med GM livsmedel. Representationerna kring GM livsmedel kan genom ett gemensamt meningsskapande ses både ha en konventionaliserande funktion där GM livsmedel förankras och förstås samt en preskriptiv funktion där representationerna leder till ett visst sätt att tänka.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Titel: Ett Färgat Köpbeteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Martin Myhrman & Robin Uppman Handledare: Jonas KågströmDatum: 2015 - 05 Syfte: Bakgrunden till att vi har utfört denna studie är att forskning om färgers påverkan på beslutsfattande inom ämnet marknadsföring är begränsad, tidigare forskning har även pekat på att vidare forskning borde beröra vilka faktorer som skulle kunna påverka konsumenters uppfattning om genmodifierade produkter. Således är vårt syfte:“Syftet med denna uppsats är att undersöka hur färgkodad märkning kan kompensera för den negativa uppfattningen som kan råda kring genmodifierade livsmedel.” Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att utföra ett experiment. Studien genomfördes på 120 respondenter på en högskola i Sverige, testpersonerna utförde ett smaktest där de tre olika betingelserna var märkta med olika färger (röd, blå och grön). Den data vi fick in analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22, därefter har vi tolkat och diskuterat resultaten. Resultat & Slutsats: Vårt huvudsakliga fynd är att röd färg på negativ märkning genererar lägre betalningsvilja än grön och blå färg, vårt resultat korroborerar tidigare forskning som bland annat menar att röd färg bidrar till en aggressivare sinnesstämning och ett mer analytiskt tänkande. I övrigt har vi sett tendenser till att färgen på märkningen inte påverkat varken smakupplevelsen eller hälsouppfattning. Förslag till vidare forskning: Flertalet av våra resultat har inte uppnått statistisk signifikans, vilket troligtvis beror på att vårt urval har varit för litet, vidare forskning borde replikera vår studie på ett större urval. Utöver detta förslag till framtida forskning anser vi att följande bör undersökas:- Hur påverkar färgmärkning uppfattningen om andra GMO-produkter?- Hur blir köpbeteendet påverkat av olika färgnyanser?- Hur förhåller sig varumärke och färg till varandra i köpbeslut? Uppsatsens bidrag: Vår studie har bidragit till att branschen bör tänka på att använda färger med viss försiktighet när det kommer till märkning. Vidare har vi visat att färger påverkar kunders betalningsvilja, vilket är vårt bidrag till ämnet marknadsföring. / Title: A Colorful Consumer Behavior Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Martin Myhrman & Robin Uppman Supervisor: Jonas KågströmDate: 2015 – 05 Aim: The background of our study was grounded in the fact that the research of colors impact are limited in the field of marketing. Studies have also shown that future research should examine which factors that affect consumer’s perception of genetically modified products. The aim of our study is as follows: “The aim of this study is to examine how colored labeling might compensate for the negative perception of genetically modified products.” Method: In this study we have performed an experiment. The experiment took place at a University in Sweden and we had 120 respondent commits. The respondents were asked to perform a taste test in which the color of a label was manipulated between three test groups (red, blue and green). The collected data was analyzed with IBM SPSS Statistics 22, further the results were interpreted and discussed. Result & Conclusions: Our main finding is that the color red on a negative label generated a lower willingness to pay than both blue and green. This result confirms previous research which among other things says that the color red trigger an aggressive mindset and encourage analytical thinking. Furthermore we have seen trends that indicate that colors do not affect the taste and health perception. Suggestions for future research: Many of our results have not been statistically significant, which probably depends on our relatively limited sample, further research should replicate our study with a wider sample. In addition to this suggestion we would like to see further research concerning:- Colors impact on the perception of other GMO products.- The impact of color shades on consumer behavior.- The relation between brands and colors in buying decisions. Contribution of the thesis: Our contribution to people working with marketing is that they should be aware that colored labels may affect the consumer perception. Furthermore we have shown that colors affect consumer’s willingness to pay, which is our contribution to the field of marketing.