Föräldrar är mottagliga för livsstilsförändringar för att försäkra en hälsosam miljö åt sina barn, men den hälsofrämjande informationen riktar sig främst till modern. Samtidigt är det känt att faderns livsstil har betydelse för barnens hälsa och att män lever ett mindre hälsosamt liv än kvinnor. Studien utforskar pappors resonemang och förhållningssätt till barnens matvanor. Enskilda intervjuer med åtta pappor från Västerbotten i åldrarna 25–45 år genomfördes. Informanterna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim and Lundman. Meningsbärande enheter gavs etiketter i form av koder som sedan sorterades in i kategorier. Papporna visade sig vara omsorgsfulla och engagerade i sina barns hälsa. Detta tog sig uttryck genom att papporna anpassade matvanorna efter barnens behov, men också genom att försöka uppnå en jämställd fördelning av hushållssysslor mellan föräldrarna. Förändringarna ledde till att papporna upplevde att den egna hälsan blev bättre. De upplevde att tidsbrist och kunskapsbrist var de största hindren för att förverkliga sina ambitioner om hälsosam mat till sina barn. Att stötta pappor i att hantera upplevelsen av tidsbrist och kunskapsluckor kan innebära att männen skulle kunna förbättra sin egen och sin familjs hälsa. Stödet skulle kunna komma från personal inom mödra- och barnhälsovård i form av samtal med dietist eller barnmorskor och barnavårdscentralsköterskor med extra utbildning. Dessa yrkesgrupper skulle kunna ge praktiska råd kring måltidsplanering, snabb och enkel matlagning. Föräldrakurser med inriktning på hur småbarnslivet kan struktureras är ytterligare ett alternativ.