Syfte Syftet med den här studien var att kartlägga det upplevda ät- och träningsbeteendet hos studenter på en hälsoinriktad högskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att få en större förståelse för hur olika ät- och träningsbeteenden inklusive tendenser till Ortorexi samvarierar med den självupplevda hälsan - Hur ser det upplevda ät- och träningsbeteende ut hos studenterna? - Vilka skillnader i ät- och träningsbeteende finns mellan årskurserna på den hälsoinriktade utbildningen? - Vilka samband finns mellan det fysiska och psykiska hälsotillståendet och ät- och träningsbeteendet? - Hur stor andel av studenterna har ett spänt förhållningssätt till kost och träning enligt Bratmans test? Metod Detta är en kvantitativ studie där enkätundersökning använts som datainsamlingsmetod. Ett riktat bekvämlighetsurval gjordes på målgruppspopulationen och urvalsgruppen kom att bestå av 100 stycken studenter från en hälsoinriktad högskoleutbildning. Enkäten utformades efter ett redan befintligt test, Bratmans Ortorexitest. Enkäten kompletterades även med bakgrundsfrågor och ytterligare frågor kring ät- och träningsbeteenden. Enkäten i sin helhet bestod av 32 frågor med öppna och givna svarsalternativ. Resultatbearbetningen utfördes i statistikprogrammet SPSS version 19,0. Resultat Majoriteten av studenterna uppgav att de upplevde sitt fysiska liksom psykiska hälsotillstånd som bra och hade även regelbundna kost- och träningsvanor. Studenternas ät- och träningsbeteende varierar beroende på årskurs. Resultatet tyder på att det finns en viss fixering och ett spänt förhållningssätt till kost och träning. Enligt Bratmans test påvisar en tredjedel av studenterna tendenser till Ortorexi. Det finns även samband mellan vilken typ av fysisk aktivitet och grad av fixering. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av att hitta metoder för att dels uppmärksamma, men dels stödja individer som har en överdriven fixering vid kost- och träning. Kunskapen och preventionsarbetet kring mer ospecificerade ätstörningar kommer lite i skymundan jämfört med de som har diagnoskriterier. Därför behöver detta ämnet värdesättas och kompletteras inom dessa utbildningar för att studenterna ska lyckas finna ett sunt förhållningssätt till kost och träning. Sammanfattningsvis har vår studie genererat i intressanta och angelägna svar som är viktiga att inte blunda för, utan arbeta förebyggande med. Vilka konsekvenser kan studenternas förhållningssätt till kost- och träning få när de kommer ut i arbetslivet?

No description available.

Bakgrund Stress definieras som en relation mellan personen och omgivningen som upplevs som utmanande och hotande för välbefinnandet och stressresponsen aktiveras i kroppen som förbereder kroppen för att hantera hotet. Kronisk stress kan leda till en överproduktion av kortisol och orsaka negativa effekter på fysisk och mental hälsa. Stress har också en inverkan på ätbeteende, med ökat intag av ohälsosam mat som har en koppling till högre nivåer av stress. En ohälsosam kost kan leda till en rad hälsoproblem som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och stroke. Syfte Syftet med studien var att undersöka om stress påverkar ätbeteendet hos studenter som läser en högskoleutbildning som berör kost och måltider. Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät användes för att nå ett större antal respondenter. Enkäten bestod av 12 frågor om deltagarnas ålder, utbildning, boendeförhållanden, stressnivåer, ätbeteende, förändringar i kostvanor under hög stress, sätt att hantera stress och en öppen fråga med möjlighet till ytterligare kommentarer om stress. Enkäten skickades till alla programstudenter på institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, och datan som samlades in analyserades med hjälp av SPSS. Fishers exakta test användes för att jämföra stressnivåerna bland studenter från olika program. Resultat Studien involverade 50 deltagare, med en medianålder på 27 år och ett åldersspann på 22 till 58 år. Majoriteten av deltagarna rapporterade att de lätt blev stressade och upplevde frekvent stress. Under perioder av stress minskade majoriteten av deltagarnas aptit, mängden mat de åt och antalet ättillfällen något. Samtidigt ökade intaget av sötsaker, snacks/chips och snabbmat under perioder av stress. Stressfaktorer som är relaterade till det dagliga livet, t.ex. muntliga presentationer och grupparbeten, orsakade mest oro bland respondenterna. Å andra sidan oroade sig respondenterna minst för stressfaktorer som är relaterade till framtiden, t.ex. att hitta jobb. Slutsats Under stressiga perioder tenderade studenterna att konsumera mer ohälsosam mat. Studenter från olika utbildningsprogram upplevde olika nivåer av stress från olika faktorer. Faktorer som hög arbetsbelastning och oro för jobb och bostad kunde bidra till stress bland studenter. Resultaten kan användas för att utveckla interventioner som hjälper studenterna att hantera stress och främja hälsosamma ätbeteende. / Background Stress is defined as a relationship between the individual and the environment that is perceived as challenging and threatening to well-being, and the stress response is activated in the body to prepare it to cope with the threat. Chronic stress can lead to an overproduction of cortisol and cause negative effects on physical and mental health. Stress also impacts eating behavior, with increased intake of unhealthy food that is linked to higher levels of stress. An unhealthy diet can lead to a range of health problems such as obesity, cardiovascular disease, high blood pressure, and stroke. Objective The aim of the study was to investigate if stress affects eating behavior among students studying higher education programs that focus on food and meals. Method A quantitative method in the form of a web-based survey was used to reach a larger number of respondents. The survey consisted of 12 questions regarding the participants' age, education, living conditions, stress levels, eating habits, changes in dietary habits during high-stress levels, ways of managing stress, and an open question regarding additional comments on stress. The survey was sent out to all program students studying at the Department of Food, Nutrition and Culinary Science at Umeå University, and the data collected was analyzed using SPSS. Fisher's Exact Test was used to compare stress levels among students from different programs. Results The study involved 50 participants, with a median age of 27 years and an age range of 22 to 58 years. The majority of participants reported being easily stressed and experiencing frequent stress. During periods of stress, the majority of participants experienced a decrease in appetite, amount of food consumed, and number of eating occasions, while the intake of sweets, snacks/chips, and fast food increased. Stress factors related to daily life, such as oral presentations and group work, caused the most anxiety among respondents, while stress factors related to the future, such as finding a job, caused the least worry. Conclusion During stressful periods, students tended to consume more unhealthy food. Students from different educational programs experienced different levels of stress from different factors. Factors such as high workload and worry about job and housing could contribute to stress among students. The results can be used to develop interventions that help students manage stress and promote healthy eating behavior.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children’s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna. Flickorna fick genomgå strukturerade intervjuer på grund av sin ringa ålder. Flickorna skattade generellt sunda attityder till mat/ätande (90 %), 4,3 % av flickorna hade negativa attityder till mat/ätande och 5,4 % skattade ett stört ätbeteende. Majoriteten av mödrarna (90,2 %) skattade sunda attityder till mat/ätande. Negativa attityder till mat/ätande sågs hos 8,5 % och 1,6 % hade ett stört ätbeteende. Det fanns inget signifikant samband mellan döttrars och mödrars attityder till mat/ätande. Majoriteten av alla deltagare hade sunda attityder till mat/ätande. Dock förekom negativa attityder samt stört ätbeteende hos både unga flickor och deras mödrar. / Investigation of dieting behaviours in adolecent girls

No description available.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som fortsätter att eskalera världen över. En betydande orsak till detta är den så kallade toxiska miljön vilken medför att människor ständigt exponeras för energität mat och dryck, vilket kan påverka ätbeteendet. Denna studie är viktig att genomföra då det saknas studier som undersöker människors egna upplevelser av miljöstimulis inverkan på ätbeteenden. Syfte: Att undersöka människors upplevelser av att exponeras för ett stort utbud av energirik mat och dryck, hur de upplever att denna exponering påverkar deras och andras ätbeteende samt vilka hälsosamma alternativ de upplever finns i deras närmiljö. Metod: Eftersom det som beskrivs i denna studie är upplevelser av miljöstimuli valdes en explorativ kvalitativ ansats. Som urvalsmetod användes variationsurval för att få en så stor variation som möjligt bland deltagarna. Som datainsamlingsmetod användes halvstrukturerade intervjuer. Analysmetoden i denna studie är innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Femton informanter deltog i denna studie. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio kategorier samt ett övergripande tema; En kamp mellan externa miljöstimuli som styr ätbeteendet och en önskan om att ha kontroll över sitt eget ätbeteende. Kategorierna är; exponering, priser, lättillgänglighet, tidsbrist, synergi, seder, kognitiva faktorer, självkontroll och hälsosamma val. Samtliga informanter upplevde en ganska stark påverkan av externa miljöstimuli, både på andras och det egna ätbeteendet. Slutsats: Miljön underlättar för människor att göra ohälsosamma val då det både finns ett stort utbud av ohälsosamma alternativ och stimuli som påverkar folk att välja det ohälsosamma alternativet, medan utbudet för hälsosamma alternativ i miljön är begränsat. Ett av de viktigaste målen med folkhälsoarbete är således att öka kunskapsnivån hos människor i samhället, då ökad kunskap kan frambringa en ökad efterfrågan på hälsosamma produkter. Ett annat viktigt mål med folkhälsoarbete är att skapa hälsofrämjande miljöer, exempelvis via lagstiftning. Det framtida forskningsbehovet är att utvärdera interventioner som syftar till att påverka ätbeteenden. / Background: Obesity is a public health problem that keeps increasing worldwide. One key causal to this epidemic is the “toxic environment” which contributes to exposure to energy-dense food and high-caloric drinks that influence eating behaviour. This study is essential since there is a lack of studies focusing on people’s experiences regarding environmental influences on eating behaviour. Objective: To investigate people’s experiences regarding exposure to highly accessible, energy-dense food and high-caloric drinks, their experiences of environment’s influences on eating behaviour and their experiences of the ability to choose healthy options in their environment. Methods: Since experiences of environmental influences are described in this study, an explorative qualitative approach was chosen. To obtain maximum variation among the participants, the sampling design used is variation sampling. The data collection method used was semi-structured interviews. The method of analysis used in this study is content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Fifteen informants participated in this study. Results: The data analysis resulted in nine categories and a main theme; A struggle between external influences controlling eating behaviour and the desire to control one’s own eating behaviour. The categories are; exposure, prices, accessibility, lack of time, synergy, customs, cognitive factors, self-control and healthy choices. All informants experienced a rather strong influence from external environmental influences, both on others’ and their own eating behaviour. Conclusion: Environment is making the unhealthy choice easier since there are plenty of unhealthy options that are highly accessible while other environmental influences are affecting people to make unhealthy choices. At the same time the accessibility of healthy choices in environment is limited. One important goal of public health work is to increase knowledge in society, since increased knowledge may raise the demand of healthier products. Another important goal with public health work is to create supportive environments, for example through legislation. Future research projects need to evaluate interventions that aim to influence eating behaviour.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor. Det är också mycket viktigt att dessa flickor, som är i riskzonen för att utveckla ett stört ätbeteende, fångas upp innan de har utvecklat en faktisk klinisk ätstörning. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha bred kunskapom ätstörningar och dess symtom för att på ett tidigt stadium uppmärksamma flickor som drabbats.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext. Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook. Urvalet bestod sammanlagt av 264 respondenter. Reslutat: Huvudresultatet visade att deltagarna generellt sett hade en god grad av mindful eating med en total MEQ-poäng på 2,82. Högst poäng hade de på underkategorin känslomässig reaktion (3,01) och lägst poäng på medvetenhet (2,55). Skillnader och samband mellan den totala graden av mindful eating och bakgrunds variablerna förekom endast för Body Mass Index (BMI). Personer med normalvikt (BMI 18,5-24,9) var markant mer medvetna än de övriga. För de olika underkategorierna och de oberoende variablerna kunde ett flertal skillnader och samband identifieras. Främst i relation till BMI, kön och ålder. Slutsats: Studien visade att graden av mindful eating främst skiljde sig i förhållande till BMI, vilket överensstämmer med tidigare studier i andra länder. Detta kan vara ett betydelsefullt resultat dels för att väcka intresset kring mindful eating och dess hälsoeffekter, dels för att mindful eating kan vara en effektiv metod för att främja goda matvanor i en svensk befolkning. / Background: An increased awareness around the meal and eating through mindful eating has in recent research proved to be an effective method for reducing a wide range of diseases and health problems and contribute to beneficial health effects. Despite this, few studies have been conducted in a Swedish context. Objective: To examine and describe the degree of mindful eating in a group individuals on social media in relation to Body Mass Index and demographic variables. Methods: Descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. An previously developed instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), was translated and distributed as a web-based survey. Respondents were recruited during one week by a snowball sample on the social network Facebook. The criteria for inclusion was that the participants should master the Swedish language, be between 20-65 years and users of Facebook. The sample comprised a total of 264 respondents. Reslutat: Main results indicated that participants generally had a good degree of mindful eating, with a mean MEQ-score of 2.82. The highest score was on the subscale of emotional response (3.01) and the lowest point at the awareness (2.55). Differences and correlation between the mean mindful eating score and background variables occurred only with BMI. People with normal weight (BMI 18.5-24.9) were markedly more aware than the other. For the different subscales and the demographic variables several differences and correlations were identified. Mainly in relation to BMI, gender and age. Conclusion: The study showed that the degree of mindful eating mainly differed in relation to BMI, which is consistent with previous studies in other countries. This can be a important result partly to raise awareness about mindful eating and its health effects, partly because mindful eating can be an effective method of promoting good eating habits in a Swedish population.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

<p>Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.</p>