Människan har tämjt och fött upp fåglar i 4000 år för att kunna äta deras kött. Idag förtärs broilerkyckling i hela världen och den har blivit ett lättillgängligt livsmedel. Konsumtionen av kyckling ökar och broilerkycklingens kött blir ett allt mer populärare matval. Forskare och producenter försöker upprätthålla den uppåtgående trenden och har därigenom utvecklat fodret, till exempel fiberrikt foder, för att kunna öka produktionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om fiberrikt foder för broilerkyckling kan effektivisera dess tillväxt och därmed öka produktionen så att efterfrågan kan tillgodoses. För att undersöka hur fiberrikt foder påverkar broilerkycklingens tillväxt har en litteraturstudie gjorts. Denna studie visar att det har pågått forskning inom detta ämne sedan 1950-talet. Denna forskning har resulterat i att broilerkycklingens tillväxt ökat markant och därmed har tillgången till kött blivit större. Denna utveckling har skett bland annat på grund av att fodret utvecklats. Fibrer visar sig kunna öka en broilerkycklings tillväxt olika mycket, beroende på om det är lösliga eller olösliga fibrer som tillsätts i fodret. Med olösligt fiber tillsatt i kosten kan broilerkycklingen öka i kroppsvikt och i slutändan tillgodose den stigande konsumtionen med mer kött utvunnet från mindre mängd foder. / B-uppsatser

Bakgrund: I takt med att människors levnadsstandard har höjts har mat och inte minst socker blivit lättillgängligt vilket har lett till att vi blir allt mer överviktiga. Tidigare forskning menar att byta ut socker mot kalorifria sötningsmedel kan vara fördelaktigt för minska energiintag (EI) och kroppsvikt (KV), andra hävdar motsatsen. Syfte: Sammanställa litteraturen kring hur kalorifria sötningsmedel och socker påverkar EI och KV. Metod: Genom en systematisk litteraturöversikt i databaserna PubMed och SPORTdiscus inkluderades 13 experimentella studier som jämförde kalorifria sötningsmedel med socker avseende EI, KV eller bådadera. Resultat: 9 av studierna undersökte påverkan på EI och 11 undersökte KV. Av de studier som undersökte EI ad libitum under en och samma dag (n=3) visade 1 studie på ett större EI av socker. Av de studier som undersökte på lång sikt (n=8) visade 5 på en minskning av EI av kalorifria sötningsmedel jämfört med socker. Totalt 11 studier undersökte KV varav 6 av dessa inte såg någon skillnad mellan grupperna. I 5 av studierna gick deltagarna som fick kalorifria sötningsmedel ner mer i KV än de som fick socker. Slutsats: Kalorifria sötningsmedel kan användas istället för socker som ett sätt att uppnå en minskning av EI. Däremot är det oklart huruvida kalorifria sötningsmedel påverkar KV och om det kan användas som substitut till socker för att erhålla viktminskning.

Syfte Denna studie syftar till att undersöka och beskriva hur det förhåller sig med korrelationen vad beträffar svenska elitlängdskidåkares prestationsförmåga under längdskidtävlingar relaterat till längdskidåkares kroppsvikter. Metod Totalt deltog 23 kvinnliga och 21 manliga svenska elitlängdskidåkare i studien. Kroppsvikt och kroppslängd samlades in via ett frågeformulär som skickades till var och en av individerna. Resultat från tävlingar samlades in via en tiddatabas på nätet. Svenska skidförbundet gör kapacitetsanalyser på tider från Svenska FIS tävlingar och publicerar dessa på webbsiten www.skidtid.se. All data analyserades för att fastställa korrelationer mellan tider och individernas kroppsvikt. Resultat Endast en svag korrelation mellan längdskidåkares kroppsvikt och prestation kunde fastställas när det gäller placering i mål samt placering på platta partier, utförspartier och uppförspartier. Slutsatser Denna studie visar att elitlängdskidåkares kroppsvikt inte är en avgörande faktor till framgång. / Purpose statement The purpose of the study is to examine if Swedish elite cross-country skiers body mass is correlated to the results on competitions. Method Twenty female and thirty male swedish elite cross-country skiers took part in the study. Body mass and body height were collected by a questionnaire which was sent to the skiers. Competition results was collected from a database. The swedish ski federation make capacity analysis from swedish FIS competitions and present them on the webpage www.skidtid.se. All data was analyzed to describe correlations between times and the individual body weight. Results Only weak correlation between swedish elite cross-country skiers bodyweight and race performance at finish, on flat course sections, downhill and uphill sections were found. Conclusions This study shows that elite cross-country skiers bodyweight is not the determinant factor for race performance.

Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.  Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke. Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.     Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik. Ju tidigare en ogynnsam kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar. Det behövs även kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar om kroppsvikt med en redan känslig grupp. / Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.  Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight. Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.  Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.  Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable weight. The earlier an unfavourable weight is managed the less harm for the child. It’s considered more cost efficient to promote health than deal with long term consequences. More knowledge is needed for how to best communicate with body-sensitive parents.

<p>Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.</p>

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Syftet med den här avhandlingen är att utveckla en begreppslig och teoretiserande förståelse för villkor och möjligheter i överviktiga personers handlingsliv. Med utgångspunkt i intervjuer med femton feta svenskar har slutpunkten för studien kommit att bli en artikulering av processer och subprocesser inom viktordningen. Viktordningen är ett system som ordnar alla horisontellt, som underviktiga, normalviktiga eller överviktiga. Den ordnar oss även vertikalt, genom att över - och underordna oss beroende på vilken viktkategori vi tillhör. Det innebär att vissa gynnas medan andra missgynnas. Att feta är en grupp som i den västerländska kulturen tenderar att både underordnas, förtryckas och missgynnas har humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterad fetmaforskning visat. Den forskningen, såväl som fetas redogörelser för sina liv, vittnar också om det viktordnande systemet. Genom att teoretisera kring viktordningen vill jag öka förståelsen för hur underordandet, förtrycket och missgynnande av feta är möjligt. Viktordningen är således inte i sig ett system för underordning av feta. De som dominerar är själva i vissa avseenden dominerade. Underordandet är snarare en effekt sprungna ur det viktordnande systemet. Viktordningen inkluderar mer än det som uppmärksammas i den här studien. Den teoretiserande framställningen behandlar fyra processer samt viktiga subprocesser och element i viktordningen: viktordnandets betingelser, viktiggörande, inordnande viktgörande och oviktiggörande. Viktordnande betingelser behandlar de kulturella och sociala förutsättningar som möjliggör viktordningens existens. Dessa betingelser gör att vikten blir viktig mer allmänt och för alla. I de övriga processerna är det fetas position och roll i viktordningen som är i fokus. Viktiggörande, belyser olika sätt varigenom feta människor kan kommer att uppleva och uppfatta sin övervikt som något negativt viktigt i sina liv. Inordnande viktgörande behandlar de sociala och kulturella medel som är ämnade att göra den feta smal (-are). Dessa tenderar också att göra vikten negativt viktig för feta. De tre första processerna behandlar syftets första del, det vill säga fetas villkor. Syftets andra del, möjligheterna, lyfts fram i den fjärde och sista processen, oviktiggöranden. Oviktiggörande kan enkelt beskrivas som viktiggörandets motkrafter, och refererar till hur feta kan göra sin övervikt mindre viktig. / The purpose of this thesis is to develop a conceptual and theorizing understanding of circumstances and possibilities in fat people’s lives. Starting in interviews with fifteen fat Swedes, this research finally ended up as an articulation of processes and sub-processes within the weight order. The weight order is a system that orders all of us horizontally as underweight, normal weight or overweight. It also orders us vertically as super- or subordered depending on which weight category we belong to. This means that some are favoured while others are unfairly treated. The fact that fat people in Western cultures tend to be sub-ordered, oppressed and unfairly treated because of their body sizes and weights has already been shown in previous research, and this study does not treat that issue to any great extent. Instead it focuses on the ordering system that is evident in fat people’s statements and in previous research about fatness and overweight within the humanities and social sciences. By theorizing around weight order I wish to broaden the understanding of how subordination, oppression and unfair treatment of fat people are possible. The weight order is not a system for subordination of fat people. Those who dominate are also in some sense dominated. Subordination is rather an effect driven by the weight-ordered system. The weight order is a more inclusive conception than has been presented in this study. The theoretical treaties examine four processes, sub-processes and elements within the weight order. These include weight-ordering conditions, weightification, subsuming weightdoing, and downplaying weightification. Weight-ordering conditions deal with cultural and social circumstances that make the weight order possible. These conditions are processes that no one can fully escape. In the other processes it is only fat people’s positions and roles within the weight order that is in focus. Weightification consists of the processes that make body weight important in people’s lives. In this work weightification highlights different forms that make fat people experience and understand their overweight as negatively important in their lives. Subsuming weight-doings deals with social and cultural means that are intended to make fat people thin (-er). These also tend to make the  body weight negative for fat people. The three first processes treat the first part of the aim, fat people’s conditions. The second part of the aim, possibilities, is dealt with in the fourth and last process, downplaying weightification. Downplaying weightification can simply be described as including the opposite forces to weightification, and deals with how fat people can make their overweight less important.

Kroppsuppfattning påverkar vår livskvalitet. Utöver att prestera på tävling behöver tyngdlyftare och styrkelyftare delta på en invägning, där deras kroppsvikt avgör vilken viktklass de tävlar i. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan lyftares kroppsuppfattning och upplevelse av att vara aktiv och tävlande inom tyngdlyftning och/eller styrkelyft. Metod: 210 svenska tyngdlyftare och styrkelyftare med tävlingserfarenhet i åldrarna 15–70 år deltog i studien. Deltagarna svarade på en digital enkät som inkluderade ett av författaren nyskapat instrument om förekomst av beteenden och upplevelser av att tävla i en viktklassidrott, samt Body Esteem Scale for Adolescents and Adults om kroppsuppfattning. Resultat: Signifikant positiva korrelationer av måttlig styrka påvisades mellan kroppsuppfattning och tävlingsupplevelse, samt mellan kroppsuppfattning och viktupplevelse. Svag positiv korrelation påvisades mellan kroppsuppfattning och invägningsupplevelse. 60 % av studiedeltagarna rapporterade positiv kroppsuppfattning och 40 % rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Studiens resultat indikerar att kroppsuppfattning och upplevelse av att tävla, upplevelse av sin kroppsvikt och att tävla i viktklass(er), samt upplevelse av invägning har ett samband. Då 40 % av populationen rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning tyder resultaten på praktiska förbättringsmöjligheter där idrottares kroppsuppfattning kan förbättras. / Body image affects our quality of life. In addition to performing in competition, weightlifters and powerlifters need to participate in a weigh-in, where their body weight determines which weight class they compete in. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between lifters’ body image and experience of being active and competing in weightlifting and/or powerlifting. Method: 210 Swedish weightlifters and powerlifters with competition experience aged 15–70 years participated in the study. The participants responded to a digital questionnaire that included an instrument newly created by the author on the prevalence of behaviours and experiences of competing in a weight class sport, as well as the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults. Results: Positive correlations of statistical significance and of moderate strength were found between body image and competition experience, as well as between body image and weight experience. Weak positive correlation was demonstrated between body image and weigh-in experience. 60 % of the participants reported positive body image and 40 % reported mixed/split or negative body image. Conclusion: The results of the study indicate a relationship between body image and experience of competing, experience of one's body weight and competing in weight class(es), as well as experience of weigh-ins. As 40 % of the population reported mixed/split or negative body image, the results indicate practical opportunities where athletes’ body image can be improved.