Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör det dagliga sockerintaget reduceras till ungefär 45 gram per person. I dag förbrukar den genomsnittliga svensken 109 gram socker dagligen vilket kräver en reducering på 59 procent. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av nationalekonomisk teori undersöka och analysera om staten kan förbättra folkhälsan genom införande av en sockerskatt. Konsumtion av drycker med tillsatt socker, glass samt konfektyr analyseras med hjälp av uppskattade priselasticiteter från studien av Gustavsen & Rickertsen (2013). Studiens samtliga priselasticiteter är negativa, vilket medför att en prisökning leder till reducerad efterfrågan. För att möjliggöra en reducering av konsumtionen med 59 procent beräknas nio skattesatser fram utifrån den svenska årliga konsumtionen av berörda produkter samt efterfrågans priselasticitet. Först redovisas en individuell skatt per varugrupp, vilket grupperas efter mängden det individuella hushållet konsumerar. Därefter beräknas produkternas viktade värde för att finna den procentuella andelen socker varje varugrupp innehar av den totala “sockervarukorgen”. Vidare redovisas en gemensam skattesats som fordras för den givna konsumtionsförändringen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.</p>

Sammanfattning Bakgrund Idag finns en stor marknad av sötade drycker och olika sötningsmedel används. Människor bombarderas av information via bland annat media och det råder en förvirring till sötningsmedel i samhället. Syfte Syftet med studien är att utforska vuxna människors val av sötningsmedel i kalla drycker och att få en förståelse för varför de väljer som de gör samt belysa eventuella kopplingar mellan val av sötning och utbildning, träningsvanor, kosthållning, BMI, ålder eller kön. Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbenkät. Deltagarna (n=181) valdes genom ett bekvämlighetsurval. Inklusionskriterierna var &gt;18 år. Enkäten distribuerades via det sociala nätverket Facebook. Insamlad data analyserades med Chi 2-test, ANOVA samt T-tester. Resultat Det fanns ingen skillnad mellan ålder (p=0,083) och BMI (p=0,333) utifrån vilket typ av sötningsmedel som valdes. Däremot var åldern högre hos de personer som valde bort sötade drycker helt (p&lt;0,001). Den största andelen deltagare ville ha sina drycker sötade med socker, oavsett vilken typ av dryck (p&lt;0,001). Det fanns ingen skillnad mellan intaget hos män och kvinnor för de flesta sötade dryckerna, förutom sport- och energidryck då männens intag var högre (p=0,001). Deltagarna valde socker främst då det var naturligare och annat sötningsmedel främst för att de ville minska på sockerintaget. Slutsats Den största andelen deltagare ville ha sina drycker sötade med socker. Många ansåg att artificiella sötningsmedel är farligt. Valet kan påverkas av utbildningsnivå då de med högst utbildning valde socker i störst utsträckning. Bland de aktiva deltagarna var andra sötningsmedel än socker överrepresenterat medan de medelaktiva och inaktiva deltagarna hellre valde socker.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera effekter av interventionen skolmatslyftet, gällande elevernas hälsovanor, jämfört med en kontrollgrupp med ett "vanligt" skolmatsalskök. För att få en bild över elevernas upplevda psykiska, fysiska och sociala välbefinnande ställdes även frågor rörande det allmänna hälsotillståndet. - Hur ser barnens allmänna välbefinnande ut? - Hur ser barnens aktivitetsvanor ut? - Hur ser barnens kostvanor ut? - Hur ser den upplevda miljön i skolmatsalen ut? - Vilka samband finns mellan olika hälsovanor? Metod Detta är en kvantitativ studie där en enkätundersökning gjorts på fyra 5:e klasser hos två skolor i Haninge Kommun. Ena skolan, interventionsgruppen, är en skola som deltagit i skolmatslyftet som är ett projekt som syftar till att främja elevernas kost- och hälsovanor genom att arbeta kring dessa genom olika insatser i skolan som arena. Den andra, kontrollgruppen, är en liknande kommunal skola men som ej deltagit i skolmatslyftet. Enkäten utformades efter redan befintliga enkäter som gjorts i tidigare forskningsstudier. Enkäten i sin helhet berörde frågor om elevernas allmänna hälsostatus, miljön i skolmatsalen, fysisk aktivitetsvanor och kostvanor. De statistiska metoder som använts har varit Chi2-test Mann-Whitney U test och enkel beskrivande statistik för procentuella fördelningar. Resultat Eleverna på skolmatslyftets skola drack signifikant mindre läsk, åt oftare mörkt bröd och de konsumerade mindre chips, popcorn etc. Signifikanta resultat uppmättes också på elevernas upplevda miljö i skolmatsalen. Eleverna på skolmatslyftets skola upplevde större trygghet genom att de vuxna oftare åt tillsammans med barnen samt att barnen själva upplevde en större trygghet i skolmatsalens miljö. Matkön upplevdes gå snabbare och bordsgrannarna uppförde sig bättre under måltiden. Hos kontrollgruppen uppmättes en signifikant skillnad där eleverna upplevde i större utsträckning att man åt med någon man kände jämfört med eleverna på skolmatslyftets skola. Resultaten påvisade också skillnader i grad av fysisk aktivitet, där eleverna i skolmatslyftet i större utsträckning skattade sig komma upp i 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Med tanke på skolmatslyftets syfte att öka konsumtion av frukt- och grönsaker var även den skillnaden påtaglig även om det inte blev signifikant. Slutsats Studien har genererat intressanta resultat som kommer vara till nytta för framtida projekt både genom skolmatslyftets fortsatta utveckling samt andra liknande projekt. Trots kort tid och en relativt liten grupp har skolmatslyftet visats ge resultat på alla områden som fysisk aktivitet, kostvanor och upplevd miljö i skolmatsalen. Att studien påvisat positiva resultat gör att vi kan se att skolmatslyftet gett effekt och vi kan förbättra elevernas hälsovanor och kunskaper genom att arbeta på det här sättet. Vi kan därför förespråka interventionen på fler skolor och sprida budskapet för att få fler att jobba med detta på alla plan. Det är ett viktigt ämne att lyfta i dagens samhälle med eskalerande barnfetma, enorma sockerkonsumtioner och en mer stillasittande livsstil i olika kombinationer. / Skolmatslyftet

Den här undersökningens syfte är att granska sockrets varande i förskolemåltiderna. Data till undersökningen har samlats in genom enkäter som besvarats av 65 pedagoger i 10 förskolor i en kommun. Samtliga pedagoger anser att sockerdebatten har påverkat förskolemåltidernas innehåll så att frukosten och mellanmålets sockerinnehåll har minskat, medan en majoritet ser lunchens som oförändrat.   Resultaten av svaren från pedagoger i centralorten respektive de i småorter skiljer sig åt vad gäller vissa enkätfrågor. Denna skillnad är statistiskt säkerställd och innebär att fler pedagoger i centralorten än i småorterna anser att alla måltider är bra, mellanmålet innehåller acceptabel mängd socker, frukostens sockerinnehåll har minskat och att socker påverkar hälsan negativt.   Socker och dess varande debatteras flitigt i vårt samhälle och nya forskningsrön presenteras emellanåt. För att försäkra sig om aktuella kunskaper i ämnet erfordras ett kunskapssökande och sovrande bland faktakällorna.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ”det farliga sockret”? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter. Med socker- och hälsodebatten skapas en bild av ”goda vanor” och ”gott föräldraskap”. Detta påverkar föräldraskapet som praktik gentemot barnen. Ställningstagandet till sockret skapar också identitet genom positionering, och ett jämförande med andra.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som individer upplever är avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: Finns det några skillnader gällande faktorer som initierar respektive vidmakthåller en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ intervjustudie som metod med deduktiv ansats för att nå djupare förståelse. Deltagarna bestod av sex deltagare varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 49-56 år som alla medvetet hade minskat sin sockerkonsumtion under minst 12 månaders tid. Intervjuerna genomfördes i halvstrukturerad form och för att analysera det transkriberade materialet användes en manifest innehållsanalys. Resultat Personliga faktorer relaterade till hälsa var orsaken till varför deltagarna bestämde sig för att minska intaget av tillsatt socker. Det krävdes även att tillfället var rätt för att steget skulle tas. Betydelsefullt för att lyckas var uppfyllelse av olika förväntningar. Olika former av självreglering som motivation, tilltro till den egna förmågan och strategier för att motstå underlättade vidmakthållandet. Det gjorde även tillräckliga resurser och etablera nya vanor. Hemmet upplevdes som den lättaste miljön och bortbjudningar och restaurangbesök som de svåraste. Socialt stöd var en viktig faktor, främst från den närmsta familjen. Slutsats Både personliga, miljömässiga och sociala faktorer upplevs som viktiga för att vidmakthålla en minskad konsumtion av tillsatt socker även om de personliga var mest avgörande.

Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt.

Bakgrund: Människors förhållande till socker och sötsaker är oerhört komplext och dessutom är socker idag ett väl omdiskuterat ämne. Trots att djurstudier på råttor har visat att intermittent intag av socker kan leda till ett beroende, finns det ändå personer som tvekar på dess existens. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse i hur människor som tillfrisknat från ett sockerberoende samt sockerberoendeterapeuter ser på fenomenet sockerberoende. Ett vidare syfte var att undersöka hur dessa människor upplever att den övriga sjukvården och samhället ser på sockerberoende. Metod: Intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes på totalt sju respondenter, varav fem tillfrisknad sockerberoende och två sockerberoendeterapeuter. Dessa människor efterfrågades från en kvinna som hjälper människor med sockerberoende samt utbildar sockerberoendeterapeuter. Eftersom alla respondenter befann sig i olika delar av landet genomfördes intervjuerna via Skype och mobiltelefon, dessutom spelades varje enskild intervju in.  Analys: Utgick ifrån att analysera empirin genom en innehållsanalys för att kartlägga teman, mönster och mening utifrån respondenterna svar från intervjuerna. I innehållsanalysen identifierades fyra teman – sockerberoende och terapeut syn på sockerberoende kontra andra droger, en sockerberoendes agerande och handlande – nu och då, samhällets reaktioner – påhitt eller inte och sjukvårdens agerande och bemötande vid sockerberoende. Resultat: Alla respondenter var enade och övertygade om att sockerberoende är som vilket annat beroende som helst. Kunskapen om sjukdomen upplevs till största delen har ökat i samhället, dock upplevs det fortfarande som att många inom sjukvården fortfarande ser sockerberoende som en icke-existerande samt ovetandes om hur sjukdomen bör hanteras och behandlas.  Slutsats: Alla respondenterna var överens och helt övertygade om att sockerberoende är som vilket annat beroende som helst. Samhället har fått ett mer öppet sinne och förståelse till sjukdomen och dess problematik än tidigare, men inom sjukvården upplevs det fortfarande finnas en kunskapsbrist.