Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som individer upplever är avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: Finns det några skillnader gällande faktorer som initierar respektive vidmakthåller en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ intervjustudie som metod med deduktiv ansats för att nå djupare förståelse. Deltagarna bestod av sex deltagare varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 49-56 år som alla medvetet hade minskat sin sockerkonsumtion under minst 12 månaders tid. Intervjuerna genomfördes i halvstrukturerad form och för att analysera det transkriberade materialet användes en manifest innehållsanalys. Resultat Personliga faktorer relaterade till hälsa var orsaken till varför deltagarna bestämde sig för att minska intaget av tillsatt socker. Det krävdes även att tillfället var rätt för att steget skulle tas. Betydelsefullt för att lyckas var uppfyllelse av olika förväntningar. Olika former av självreglering som motivation, tilltro till den egna förmågan och strategier för att motstå underlättade vidmakthållandet. Det gjorde även tillräckliga resurser och etablera nya vanor. Hemmet upplevdes som den lättaste miljön och bortbjudningar och restaurangbesök som de svåraste. Socialt stöd var en viktig faktor, främst från den närmsta familjen. Slutsats Både personliga, miljömässiga och sociala faktorer upplevs som viktiga för att vidmakthålla en minskad konsumtion av tillsatt socker även om de personliga var mest avgörande.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan.

SammanfattningBakgrund Enligt Nordiska näringsrekommendationer ska inte mer än 10% av energin komma från tillsatt socker. De konsekvenser som kan uppstå av för högt sockerintag är olika folkhälsosjukdomar. Studier om sötningsmedel visar att det inte ger några positiva hälsoeffekter, men inga negativa heller om det konsumeras i rimliga mängder. Forskning visar att det är viktigt att minska på det tillsatta sockret men det betyder inte att utrymmesmat som godis och läsk behöver uteslutas. Ämnet är intressant för att få en större inblick i hur unga vuxna resonerar kring sötade produkter och hur de konsumerar. Syfte Syftet var att beskriva unga vuxnas tankar och erfarenheter kring sin konsumtion av söta och sötade produkter.Metod Tolv kvalitativa intervjuer genomfördes med personer i åldern 18–30 år boende i Sverige. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna ansåg att socker bidrog till livsglädje, vissa åt lite tillsatt socker i vardagen, men de flesta sparade sig till helgen då det var mysigt att äta med familj och vänner. De betonade vikten av att äta i lagom mängd och att dåligt samvete kunde förekomma vid överkonsumtion. Det som majoriteten av deltagarna var överens om var att brist på kunskap, och att media gav otydliga budskap, bidrog till en förvirring om hur man skulle förhålla sig till söta och sötade produkter.Slutsats Resultatet visar att det behövs mer forskning av kvalitativ metod i form av vanor och beteenden kring sockerkonsumtion. Unga vuxna behöver mer kunskap i källkritik, förslagsvis redan i grundskolan för att lättare kunna tyda de dubbla budskapen som finns i samhället och media. / AbstractBackground According to Nordic nutrition recommendations, no more than 10% of the energy should come from added sugar. The consequences that can arise from high sugar intake are different public health diseases. Studies on sweeteners do not show that it gives any positive health effects, but no negative ones if consumed in reasonable amounts. Research shows that it is important to reduce the added sugar, but this does not mean that junk foodsuch as sweets and soft drinks needs to be excluded. The topic is interesting to get a greater insight into how young adults reason about sweetened products and how they consume.Objective The purpose was to describe young adults' thoughts and feelings about their consumption of sweet and sweetened products.Method Twelve qualitative interviews were conducted with people aged 18–30 years, living in Sweden. A semi-structured question guide was used for the interviews. The material was analyzed with a qualitative content analysis.Results The informants believed that sugar contributed to the joy of life, some ate a little added sugar during weekdays, but most saved it for the weekend when it was cozy to eat with family and friends. They emphasized the importance of eating in moderation and that a bad conscience could occur during overconsumption. What the majority of participants agreed on was that a lack of knowledge and the fact that the media's unclear messages contributed to confusion about how to relate to sweet and sweetened products.Conclusion The results show that more research is needed on qualitative methods in the form of habits and behaviors regarding sugar consumption. Young adults need more knowledge in source criticism, for example already in primary school in order to be able to more easily interpret the double messages that exist in society and the media

Syftet med detta examensarbete är att utforska hur fysiska objekt kopplade med publika skärmar kan designas för bästa interaktionen samt att lösa ett potentiellt folkhälsoproblem som är den höga sockerkonsumtionen. Publika skärmar är effektiva vid informationsdelning till en större allmänhet men interaktiva publika skärmar verkar inte locka till sig användare vilket fysiska objekt kopplade med publika skärmar kan göra, dessutom påstås fysiska objekt kopplade med publika skärmar öka användarnas engagemang vilket utforskas och bevisas genom både litteraturstudier och designmetoder.Detta examensarbetet resulterar i en utveckling av designkoncept och prototyp som tillåter fysiskt interaktion med påtagliga objekt i form av sockerbitar och en interaktiv publik pekskärm. Dessa sockerbitar ska användas för att kunna delta i ett gissningsspel om hur många sockerbitar olika livsmedelsprodukter innehåller som presenteras på den publika skärmen. Med hjälp av prototyputvärderingarna har frågeställningarna för detta arbetet lyckats besvarats.