I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt. Närheten av återvinningsrum underlättade för hushållen att sortera sitt avfall samt att de inte behövde samla på sig mycket sorterat avfall i hemmet. Utformningen av återvinningsrummen kunde ha betydelse till att sortera ut sitt avfall, i området med inkast framkom det att utformningen av luckorna kunde försvåra för framförallt handikappade och barn. Samtliga hushåll skulle vilja ha mer plats för sitt sorterade avfall i lägenheten, men lägenhetens fysiska struktur påverkade inte antalet fraktioner som sorterades. De svarta påsarna med syfte att förvara olika fraktioner av sorterat avfall i, ansågs ta upp för mycket plats i hemmen och användes av enbart ett hushåll. Däremot hade hushållen en positiv inställning till den gröna påsen för komposterbart avfall.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området.   För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet.   För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.       De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på. Utförliga beskrivningar av verksamheterna bifogas som kontrollrapporter. För att belysa varför det är viktigt med en god tillsyn av dessa verksamheter har vi också genomfört en litteraturstudie av hur hundar påverkas av att vistas på hundpensionat eller hunddagis. Litteraturgenomgången visar att hundar kan bli stressade i hundpensionatmiljö och hur man med enkla medel kan förhindra att stressnivån blir så pass hög att den påverkar hundens välmående.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.  En skillnad mellan kommunerna gällande specialpedagogiska perspektiv framkommer. I storstadskommunen anpassades undervisningen genom att eleverna var inkluderade i klassrummet, i vissa fall med assistent. I den lilla kommunen anpassades undervisningen delvis genom att eleverna exkluderades då de togs ut ur klassrummet till en liten grupp med speciallärare.

Med utgångspunkt att självskadebeteende är ett internaliserat problem är syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om självskadebeteende även är länkat till externaliserade problem. Vi undersöker även om självskadebeteende hänger samman med att i olika miljöer utsättas och utsätta andra för negativa beteenden. Studien använder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - “Sju Skolor”: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in från 1478 högstadieelever. I studien fann vi samband mellan självskadebeteende (NSSI) och utåtagerande problem (kriminalitet, drickande, etc.). Vi fann också att ungdomar med självskadebeteende utmärks av att de i sina vardagsmiljöer både är utsatta för negativa beteenden från andra och utsätter andra för negativa beteenden. Detta är en viktig upptäckt när det kommer till att behandla och förebygga självskadebeteende (NSSI) hos unga.

Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats. Utifrån de erhållna resultaten kan konstateras att (1) benägenheten att bruka alkohol, narkotika eller tobak tycks variera mellan skolor, även efter det att individkarakteristika tagits hänsyn till. (2) Bland utfallen erhålls de tydligaste effekterna för alkoholkonsumtion medan, bland de kontextuella variablerna, erhålls de tydligaste effekterna för skolans socio-demografiska egenskaper, och då främst föräldrars sammanvägda utbildningsnivå och andel med utländsk bakgrund. (3) Riktningen på sambanden i flera fall inte är de teoretiskt förväntade. Sammantaget tycks det således som om det finns en skoleffekt på alkohol, tobak och narkotika bruk. Ytterligare studier behövs dock för att klargöra inte bara vad det är i skolmiljön som genererar sådana effekter utan också hur samt för att finna teoretiskt hållbara förklaringar till dessa.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska. Det diskuteras om invandrarkvinnornas attityder kan sägas påverka hur de beter sig.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H. Meads teori om att människors handlingar och identitet bildas i sociala relationer, en intersubjektivitets tanke. En pluralistisk utgångspunkt, att olika perspektiv kan samverka, intogs.Resultatet, i denna studie, visar att ett relationellt perspektiv intas av intervjupersonerna. En sammanfattande beskrivning av verktyg, när det gäller att förebygga och motverka problemskapande beteenden, är enligt denna studie: 1. Samtal och reflektion med alla inblandade aktörer runt eleven, 2. Anpassningar utifrån individ och situation, 3. En väl strukturerad dag för eleven. 4. Fokuserat bemötande av eleven där dennes kommunikation vill förstås och 5. En insatt och stöttande rektor. Slutsatsen blir att olika perspektiv och verktyg måste beaktas för att bästa resultat ska uppnås för eleverna, processen är ett lagarbete och intersubjektivitet är en förutsättning för det goda mötet. Detta betyder att alla aktörer runt eleven i verksamheterna måste bidra med sin kunskap i intersubjektiva möten.

Syftet med studien är att undersöka om pedagoger bestraffar barns oönskade beteenden i förskolan, samt vilken påverkan det kan ha på barnet utifrån ett behavioristiskt perspektiv. För att besvara syftet och frågeställningarna som är Hur ser pedagoger på bestraffning? Vilka beteenden hos barn ses som oönskade utifrån pedagogers perspektiv? Vad anser pedagoger bestraffning har för konsekvenser på barn i förskolan? kvalitativa intervjuer användes där tre förskollärare som jobbar i tre olika förskolor intervjuades. Teman som hittades är oönskade beteenden hos barn i förskolan, bestraffning som metod i förskolan, och bestraffningseffekter på barn i förskolan och kommer att analyseras i ett innehållsanalytiskt sätt som sedan kommer kopplas till behaviorismens analys av människans beteende och Skinners inlärningsteori.  Studiens resultat visade att det finns pedagoger som bestraffar barns oönskade beteenden i förskolan för att kontrollera barns beteende. Beteenden som att inte lyssna på pedagoger, inte sitta stilla och slå kompisar bestraffas i förskolan. Då bestraffningen framkommer mestadels i verbalt men tar även form i att pedagoger sätter barnet som betett sig oönskat i en bygelstol eller i en soffa, eller utestänger barnet från aktiviteter, dock även ibland i form av att pedagoger tar för hårt på barnen. Vidare visar resultatet att bestraffning har inga goda effekter på barnen och leder inte till lärande, skadar relationen mellan barnen och pedagogerna, och påverkar barnets trivsel i förskolan. Slutsatser som dragits är att om pedagoger vill att barn ska ändra på sitt beteende, bör pedagogerna förstå vad som orsakar det beteendet hos barnet och ändra på det, och på så sätt undviks bestraffning. Därmed att pedagogernas förhållningsätt och bemötande är viktigt i byggandet av goda relationer med barnen i förskolan.

Lärare i dagens skola ska möta varje elev med sin undervisning, även de som uppvisar problemskapande beteenden. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka lärares motivation att hantera elevers problemskapande beteenden utifrån motivationsteorin Self-determination theory. Åtta intervjuer genomfördes med lärare och analyserades med tematisk metod. Resultaten skildrade hur informanternas motivation att hantera elevers problemskapande beteenden beskrevs relatera till den grad de basala behoven var tillfredsställda i arbetet med detta. Ansvar verkade viktigt för upplevelsen av kompetens och därmed viktigt för motivationen. Strukturella förändringar inom skolan, såsom ökad administration, beskrevs hindra de basala behoven och inverka negativt på informanternas motivation. Framtida forskning kan undersöka denna studies fynd för att vidare verka för att förbättra lärares arbetssituation. / It is a teachers’ duty to reach every pupil with their education, even those who show challenging behaviors. Teacher motivation for handling challenging behaviors is an unexplored subject wherefore the aim of this study was to examine this using Self-determination theory. Eight qualitative interviews were carried out and analyzed through thematic method. The results showed how the informants’ motivation to handle challenging behaviors were described as related to the degree of basic needs satisfaction. Furthermore responsibility seemed important for the feeling of competence and thereby also for their motivation. Structural changes within the school seemed to affect the teachers’ motivation negatively since it inhibits the basic needs. Future research should investigate these findings further to improve the teacher work situation.

Beteendebaserad finans har enligt forskare visat sig vara användbart av investeringsrådgivare för att öka kundlojaliteten genom att hjälpa kunderna att fatta bättre investeringsbeslut. Den verkliga tillämpningen av beteendebaserad finans av aktörer på finansmarknaden är däremot begränsad. Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendebaserad finans praktiskt tillämpas av en kundorienterad bank för att öka kundlojaliteten. Vidare är syftet att undersöka hur tillämpningen ser ut från ett ledningsperspektiv, från ett kompetensutvecklingsperspektiv och slutligen från ett rådgivningsperspektiv. Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom en kvalitativ fallstudie som genomförs i form av intervjuer på Handelsbanken. Litteraturgenomgången av kundlojalitet och beteendebaserad finans sammansattes till en analysmodell som utformades utifrån PDCA-modellen och fem teoretiska förväntningar formulerades. Studien visar att ledning och kompetensutvecklare inte fokuserar på kunders beteenden i utformning av direktiv och utbildningar. Däremot sker tillämpning av beteendebaserad finans av rådgivarna ändå i hög utsträckning. Tillämpningen leder till bättre kundrelationer vilket skapar lojala kunder.