Syftet med studien är att undersöka om pedagoger bestraffar barns oönskade beteenden i förskolan, samt vilken påverkan det kan ha på barnet utifrån ett behavioristiskt perspektiv. För att besvara syftet och frågeställningarna som är Hur ser pedagoger på bestraffning? Vilka beteenden hos barn ses som oönskade utifrån pedagogers perspektiv? Vad anser pedagoger bestraffning har för konsekvenser på barn i förskolan? kvalitativa intervjuer användes där tre förskollärare som jobbar i tre olika förskolor intervjuades. Teman som hittades är oönskade beteenden hos barn i förskolan, bestraffning som metod i förskolan, och bestraffningseffekter på barn i förskolan och kommer att analyseras i ett innehållsanalytiskt sätt som sedan kommer kopplas till behaviorismens analys av människans beteende och Skinners inlärningsteori.  Studiens resultat visade att det finns pedagoger som bestraffar barns oönskade beteenden i förskolan för att kontrollera barns beteende. Beteenden som att inte lyssna på pedagoger, inte sitta stilla och slå kompisar bestraffas i förskolan. Då bestraffningen framkommer mestadels i verbalt men tar även form i att pedagoger sätter barnet som betett sig oönskat i en bygelstol eller i en soffa, eller utestänger barnet från aktiviteter, dock även ibland i form av att pedagoger tar för hårt på barnen. Vidare visar resultatet att bestraffning har inga goda effekter på barnen och leder inte till lärande, skadar relationen mellan barnen och pedagogerna, och påverkar barnets trivsel i förskolan. Slutsatser som dragits är att om pedagoger vill att barn ska ändra på sitt beteende, bör pedagogerna förstå vad som orsakar det beteendet hos barnet och ändra på det, och på så sätt undviks bestraffning. Därmed att pedagogernas förhållningsätt och bemötande är viktigt i byggandet av goda relationer med barnen i förskolan.

Detta är en kvalitativ studie av sex fritidslärares arbete med hantering av kränkande behandlingar i fritidshemmet och klassrummet. Syftet med studien är att belysa hur fritidslärare resonerar kring oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Vidare är syftet att få en djupgående förståelse kring hur dessa beteenden kan arbetas och förebyggas enligt fritidslärarna själva. För att syfte och frågeställning ska uppnås har vi genomfört intervjuer kring fritidslärares erfarenheter om oönskade beteenden, detta genom semisstrukturerade intervjuer. Vidare bygger studien på fritidslärarens egna perspektiv och erfarenheter till orsaker som speglar ett oönskat beteende och det kollegiala arbetet för att förebygga detta. I den tidigare forskningen framkommer det att hanteringen av kränkande behandlingar sker på olika vis (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016). Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till elevernas oönskade beteenden, enligt fritidslärarna, grundar sig i hemförhållanden, relationer, skolmiljön och elevernas ålder. fritidslärarna i studien beskriver arbetet med värdegrundsfrågor som något viktigt, detta för att förebygga uppkomsten av oönskat beteende. Enligt fritidslärarna är det viktigt att ha med värdegrunden i verksamheten för att minska kränkningar och diskrimineringar samt arbetet med allas lika värde. Därav anser fritidslärarna att arbetet mot oönskade beteenden ska stärkas genom en gemenskap som bland annat består av ett elevhälsoteam. Genom att få befinna sig i en miljö som känns trygg och som är kränkringsfri är något som fritidslärarna slutligen belyste.