Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna. En av svårigheterna är att få till bra möjligheter för att utreda händelser av mobbning eller kränkningar direkt då de hänt samtidigt som de vanliga arbetsuppgifterna ska skötas. En annan är komplexiteten att bedöma om det är mobbning, kränkning eller trakasserier och hur det fortsatta arbetet ska ske för att förhindra upprepning av det som hänt. Studien visar också att samtliga som deltog i studien anser att det är viktigt att arbeta engagerat och systematiskt mot mobbning.

No description available.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är återkommande problem inom vården, i synnerhet för sjuksköterskor. Sexuella trakasserier är ett beteende som kan kränka den utsatta personens värdighet, ger negativ inverkan på hälsa och arbetet. Trots lagar och skyldigheter gör arbetsgivare inte tillräckligt för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, totalt tio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete, PubMed, Nursing and Allied Health Databas och Medline. Samtliga artiklar berör sexuella trakasserier, upplevelser kring dem samt hantering efter att ha blivit utsatt. Artiklarna är kritiskt granskade och analyserade enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Förekommande sexuella trakasserier, känslomässiga reaktioner på sexuella trakasserier och upplevelser av stöd och att hantera sexuella trakasserier. Resultatet visar på förekomsten av sexuella trakasserier från olika förövare och de negativa följderna det ger på sjuksköterskors hälsa. Samtliga teman beskriver sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier i form av rädsla, skam och skuld. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd vid sexuella trakasserier och skapade egna strategier för att hantera händelserna. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori “Humanbecoming”. Författarna diskuterade återkommande problem av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och den påverkan de har på sjuksköterskors hälsa samt sökte lösningar på problemet. / Background: Sexual harassment is a recurring problem in health care, especially for nurses. Sexual harassment is a behavior that can violate the dignity of the vulnerable person, adversely affect health and work. Despite laws and obligations, employers do not do enough to prevent and prevent sexual harassment. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences of sexual harassment at the workplace. Method: A literature review was conducted, a total of ten qualitative and quantitative articles were included. The searches were made in CINAHL Complete, PubMed, Nursing and Allied Health Database and Medline. All articles concern sexual harassment, experiences and different ways to handle the situation for the ones exposed. The articles were critically reviewed and analyzed according to Friberg’s method. Results: The results are described on the basis of three themes. Occurring sexual harassment, emotional reactions to sexual harassment and experiences of support and handling sexual harassment. The results show the prevalence of sexual harassment from various perpetrators and the negative consequences it has on nurses' health. All themes describe nurses' experiences of sexual harassment in the form of fear, shame and guilt. Nurses experienced lack of support in sexual harassment and created their own strategies for handling the events. Discussion: The results are discussed through Rosemarie Rizzo Parse’s theory “Humanbecoming”. The authors discussed the recurring problems of sexual harassment at the workplace, and the affect they have on nurses health and a possible solution to the problem.

When speaking of the gender power perspective, equality work is based on a general subordinated and superordination between women and men. The gender power perspective’spurpose is to achieve a social change in the gender power order where the goal is to alter the power relations between women and men. Men´s violence against women continues in many areas of the society which needs further attention to be gradually eradicated. In workplaces, all forms of discrimination are prohibited to promote equal rights and opportunities for both women and men. New studies show that women with managerial roles are subjected to harassments by subordinate men. Harassments in the form of unwanted and unpleasant behaviour such as sexist comments, stares, fondling or other similar condescending attitudes based on gender.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar. Enligt både fritidspedagoger och lärare ägnar skola och fritidsverksamhet mycket resurser i arbete mot kränkande behandling och mobbning. Arbetet sker främst enligt respondenterna genom att de arbetar med likabehandlingsplaner som är individuellt utformade för varje skola

Detta examensarbete har formats genom en kvalitativ intervjustudie med en dokumentanalys av likabehandlingsplaner som ytterligare datainsamlingsmetod. Syftet var att öka kunskapen om vilken betydelse begreppen tolerans och normkritik har i utformandet av fritidshemsverksamhetens värdegrundsarbete och två övergripande frågeställningarna formulerades: Hur förhåller sig fritidslärare till begreppen normkritik respektive tolerans i talet om sitt värdegrundsarbete? Används begreppen i likabehandlingsplaner och i så fall hur? Resultatet synliggör att begreppen tolerans och normkritik inte alls eller till liten del diskuterats på skolorna där de verksamma fritidslärarna arbetar. Diskussion om normer och värden är istället det som till något större utsträckning beskrivits förekomma och att det skall diskutera inom personalgruppen står även skrivet i flera av likabehandlingsplanerna som studien granskat. Analysen synliggör emellanåt att innebörden för de centrala begreppen och normkreativitet indirekt berörs i informanternas beskrivna aktiviteter, situationer och förhållningssätt. Detta skapar förståelse för att begreppen är komplexa och slutsatsen för studien är därför att begreppens betydelse för värdegrundsarbetet kräver medvetenhet för att fritidslärarna tydligare och mer direkt ska kunna beskriva hur de förhåller sig till begreppen. Vid somliga tillfällen synliggörs också i studien informanternas tal om hur de anser att det borde vara snarare är hur det är.

I samband med att #metoo briserade under hösten 2017 kom vittnesmål gällande sexuella trakasserier från kvinnor världen över. Kända som okända kvinnor vittnade om mäns trakasserier och övergrepp. Flera organisationer och branscher startade egna upprop för att tydliggöra skadliga strukturer och kvinnors vardag inom den egna organisationen och för att sätta ljus på de stora problem kvinnor i upplevt. Polisen var en av dessa organisationer och deras upprop gick under namnet #nödvärn. Syftet med denna studie är att analysera vittnesmålen från #nödvärn för att se hur de sexuella trakasserierna inom polisen kommer till uttryck och hur kvinnorna som vittnar upplevt och skildrat dem i vittnesmålen. Materialet består av ett urval av vittnesmålen från #nödvärn och studeras utifrån en tolkande, fenomenologisk metodansats- IPA. För att förstå upplevelserna av sexuella trakasserier samt mäns överordning och den manlighetsnorm som råder inom polisen används två genusteorier. Polisen är en mansdominerad arbetsplats där kvinnor är i minoritet används en organisationsteori med genusaspekt i syfte att förstå mäns och kvinnors relationer i manligt dominerade organisationer. Resultatet i studien visar att den manliga normen är stark inom polisen samt att den tystnadskultur som är utbredd inom kåren leder till att få vågar anmäla eller ens göra motstånd. Ett annat tydligt resultat är att en sexistisk och grov jargong förekommer vilket har lett till en viss normalisering bland kvinnorna som vittnat inom ramen för #nödvärn.

<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>

<p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg.</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden.</p><p>I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: <em>En bok om de grundläggande värdena och skolan. </em>För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: <em>Värdegrunden- finns den?</em> av Kennert Orlenius. <em>Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan</em> av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.</p>