Denna studie undersöker damfotbollens bildande och utveckling under 1970-talet ur ett genusperspektiv, där kvinnorörelsen under samma tid präglade Sveriges jämställdhetsdebatt. Kvinnorna började ta sig in på arbetsmarknaden under 1970-talet där de kämpade för att bryta djupt förankrade genusnormer. På samma sätt bröt de sig in i den svenska idrottsrörelsens manliga arena, fotbollen. Undersökningsmaterialet för studien kommer från Forshaga Idrottsförening och Värmlands Fotbollförbund, vilket används som ett verktyg för att få fram hur damfotbollens bildande såg ut, hur de ekonomiska tillgångarna var för dam- respektive herrfotboll samt hur damfotbollen beskrevs i deras mötesprotokoll jämfört med herrfotbollen. I diskussionskapitlet ställs materialet mot tidigare forskning om jämställdhet inom idrotten samt den teoretiska utgångspunkten om manlig dominans, som används för att förstå den problematik som damfotbollens bildande och utveckling stötte på under 1970-talet. Studiens resultat som presenteras i diskussionen och slutsatsen visar på att bildandet av damfotboll var ytterst problematisk, men även att det inte tog lång till innan den blev accepterad och tagen på allvar. Samtidigt visar den på att de ekonomiska tillgångarna för dam- respektive herrfotboll inte förändrades under 1970-talet och fram till 2016 kvarstår de stora skillnaderna. I mötesprotokollen beskrevs damfotbollen i början av 1970-talet med könspecifika begrepp, så som damfotboll, däremot beskrevs herrfotbollen med könsneutrala begrepp, exempelvis fotboll.

I samband med att #metoo briserade under hösten 2017 kom vittnesmål gällande sexuella trakasserier från kvinnor världen över. Kända som okända kvinnor vittnade om mäns trakasserier och övergrepp. Flera organisationer och branscher startade egna upprop för att tydliggöra skadliga strukturer och kvinnors vardag inom den egna organisationen och för att sätta ljus på de stora problem kvinnor i upplevt. Polisen var en av dessa organisationer och deras upprop gick under namnet #nödvärn. Syftet med denna studie är att analysera vittnesmålen från #nödvärn för att se hur de sexuella trakasserierna inom polisen kommer till uttryck och hur kvinnorna som vittnar upplevt och skildrat dem i vittnesmålen. Materialet består av ett urval av vittnesmålen från #nödvärn och studeras utifrån en tolkande, fenomenologisk metodansats- IPA. För att förstå upplevelserna av sexuella trakasserier samt mäns överordning och den manlighetsnorm som råder inom polisen används två genusteorier. Polisen är en mansdominerad arbetsplats där kvinnor är i minoritet används en organisationsteori med genusaspekt i syfte att förstå mäns och kvinnors relationer i manligt dominerade organisationer. Resultatet i studien visar att den manliga normen är stark inom polisen samt att den tystnadskultur som är utbredd inom kåren leder till att få vågar anmäla eller ens göra motstånd. Ett annat tydligt resultat är att en sexistisk och grov jargong förekommer vilket har lett till en viss normalisering bland kvinnorna som vittnat inom ramen för #nödvärn.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige. Som analysredskap har jag använt teorier hämtade från John Dewey, Tomas Ziehe, Pierre Bourdieu och Mikael Londos. Mitt resultat visar att elever som inte deltar i ämnet, varken mår dåligt eller hatar det. De tolkar ämnet som onödigt och jobbigt. Enligt Ziehe måste vi ta det ungdomar anser vara viktigt på allvar. Dewey säger att vi måste ta hänsyn till elevens vanor, kapacitet och intressen, samtidigt som hon ska känna och lära sig meningen med de valda aktiviteterna för att utvecklas. Bourdieu säger att den manliga dominansen underordnar kvinnorna. Konsekvenserna av den manliga dominansen i idrottshallen får till följd att tjejer oftare blir passiva eller helt och hållet väljer bort ämnet. Det är den manliga dominansen som är det grundläggande problemet. / The purpose of this study has been to find out and understand adolescents thoughts and feelings about the Swedish subject Physical Education and Health. I wanted to get a better understanding about adolescents that don’t participate in the subject for various reasons.Two of my issues were: What are the reasons that participating and not participating students hate every second of the Swedish subject Physical Education and Health? How would students like to see the content of physical education? To find this out, I used qualitative interviews as a method. I have interviewed a total of eleven students in grade eight at an elementary school in southern Sweden. As analytical tools I have used theories drawn from John Dewey, Thomas Ziehe, Pierre Bourdieu and Mikael Londos. My results shows that students who don´t participate in the subject, don´t feel bad or hate it. They interpret the topic as unnecessary and a hassle. According to Ziehe, we need to take what adolescents consider important seriously. Dewey says that we must take account of the students habits, capabilities and interests, as she should know and learn the meaning of the selected activities to develop. Bourdieu says that the male dominance subordinates women. The consequences of male dominance in the gym results in that girls more often become passive or completely opt out of the subject. It is the male dominance that is the fundamental problem.

The main purpose of this essay has been to discover shortcomings in the Criminal law conserning sexual offences and in the application of this law. The primary material of the study has therefore been two different government bills considering 2005 and 2013 years’ provisions on rape, three rape cases, and the proposal for a new provision on rape based on consent as the primary legal definition of rape. From gender theories about power, gender and sexuality I have used discourse analysis as a method to analyze the material to see how the government relates to these questions when reasoning around a new provision on rape. I have also tried to examine why there are so few rape cases that get convicted by analyzing the cases to see how the judges reason around the woman´s responsibility in the events. Another purpose has been to examine how the new potential provision on rape built on consent could change the situation for the woman in rape cases. My conclusions are that there are flaws in the way that the rape provision is built and that a new law built on consent probably won´t have a significant impact on the situation of the woman other than that it might have a normative effect. The study has also shown that the government doesn’t consider elements as male dominance, gender and sexuality when arguing for a new law, which undermines the women’s situation. The study has also shown that the judges in rape cases has indirectly put responsibility on the women, while the prosecuted is acquitted due to his lack of understanding of the women’s resistance. / Huvudsyftet med denna uppsats har varit att synliggöra brister i sexualbrottslagstiftningen och tillämpningen av denna. Det primära materialet i studien har därför varit två propositioner som behandlar våldtäktsbestämmelsen, den ena från år 2005 och den andra från 2013, tre olika rättsfall samt det nya förslaget till en samtyckeslag. Utifrån genusvetenskapliga teorier om makt, kön och sexualitet har jag använt diskursanalysen som metod för att analysera materialet för att se hur regeringen förhåller sig till dessa typer av frågor när de resonerar kring en ny våldtäktslag. Jag har också försökt undersöka varför det är så få våldtäktsfall som får fällande domar genom att analysera de olika fallen för att se hur domarna resonerar kring kvinnan och hennes ansvar under händelserna. Ett annat syfte har varit att undersöka hur det nya samtyckesförslaget skulle kunna förändra kvinnans situation i rättsfall. Mina slutsatser är att det finns brister i de sätt som våldtäktsbestämmelsen är uppbyggd på och att en ny samtyckeslag förmodligen inte har någon större inverkan på kvinnans situation förutom att den kan ha en normativ effekt. Studien har också visat att regeringen inte tar hänsyn till frågor som manlig dominans, kön och sexualitet i argumenten för en ny lag, vilket leder till att kvinnornas situation undergrävs. Studien har också visat att domarna i våldtäktsmål ställer ansvar på kvinnorna, medan den åtalade frikänns p.g.a. dennes bristande förståelse för kvinnornas motstånd.

This essay is based on a study that presents the result of interviews directed at women who are integrated in the gaming community. The purpose is to get clarification on the topic about how women experience gaming and if they are treated differently than men in the community. With the question “How do women experience the male dominated gaming world and how does it affect them?”, subordination, misogyny, male dominance and gender are keywords that can be identified within the targeted area. The theoretical framework has been based on Sylvia Walby's theoretical interpretation of patriarchy, Judith Butler’s performativity theory, and Eve, K Sedgwick’s theory about homosociality. The results show that women are worse treated in the gaming community than men.  The women experience that they are subordinate men where her entry in the gaming world is considered to be deviant. The gaming world has patriarchal traits where the men through performative and homosocial behaviour reproduce and maintain these structures. The effects have been that the gaming world is now characterized by misogynistic premises where the man can get away with hate speech against women without consequences.