Global ETD Search

1	Det ständigt närvarande våldet : En socialpedagogisk studie om mäns eftervåld och kvinnors behov av hjälp och stöd. David Andersson, Saga, Andersson, Hilda January 2024 (has links) Mäns våld mot kvinnor efter separation är ett fenomen som sällan lyfts när det talas om våld i nära relation. I denna studie var syftet att öka förståelsen för vilka utmaningar kvinnor kan möta efter att ha lämnat en våldsam partner. Detta gjordes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultatet i studien visade att kvinnor som lämnat en våldsam relation kan utsättas för flera former av eftervåld. Det mest förekommande sättet som män utövar våld mot en tidigare kvinnlig partner framgick vara genom användningen av ekonomiska medel och gemensamma barn. Andra sätt för män att utöva eftervåld kan vara genom trakasserier, hot, förföljelse, skrämsel, emotionell misshandel och/eller manipulation av samhällssystem. Vidare pekar resultatet på att kvinnor som utsätts för våld efter separation är i behov av samhälleligt stöd. Det stöd som hjälpsökande kvinnor värderade högst var att professionella hade ett empatiskt och lyhört bemötande. Socialarbetares stöd och bemötande visade sig vara avgörande för utsatta kvinnors möjligheter till ett liv fritt från våld. Det framgick även i studien att samhälleliga sturkturer och föreställningar om genus måste förändras för att mäns utrymme till att utöva våld mot kvinnor ska minimeras. För att analysera det eftervåld som män utövar, har studiens teoretiska förankring utgått från två perspektiv om makt och kontroll. Dessa teorier var maskulinitetsteorin och könsmaktsperspektivet. Eftervåld makt och kontroll mäns våld mot kvinnor socialpedagogiskt stöd våld efter separation Social Work Socialt arbete
2	I eftervåldets grepp : En kvalitativ studie om mödrars möjlighet att frigöra sig från våldsutövande fäder efter separation / In the grip of post-separation violence : A qualitative study of the possibility for mothers to break free from violent fathers arfter separation Jonsmeden, Lisa, Jarl Steinmetz, Beatrice January 2024 (has links) The aim of this essay is to gain a deeper understanding of how socialworkers perceive that visitation rights and joint custody affects the mothers exposure to violence and the possibility to liberate themselves from post-separation violence. The essay also aims to understand the underlying mechanisms that hinders their process towards liberation. To answer the aims of the essay, a qualitative study has been conducted by interviewing five socialworkers from different areas of work connected to intimate partner violence. Analysis was made utilizing the theories of power, control, resistance and adaptation. The results of the study shows that mothers who have joint children with abusive men, suffer from post-separation violence to a larger extent than others due to the cooperation that is expected from parents. Furthermore it is more difficult for mothers to liberate themselves from post-separation violence when there are joint children involved. The study also shows that authorities can contribute to maintaining the violence as well as hindering the mothers possibility to liberate themselves from their perpetrator. The social workers portray how the responsibility tends to shift from the abusive father to the victim of violence and that this shift in responsibility needs to be remedied in order to enable the possibility for the mothers to break free from their perpetrator. Eftervåld familjerätt gemensam vårdnad umgängesrätt mödrar separationsvåld socialt arbete våld i nära relation Social Work Socialt arbete
3	När tar det slut? : En systematisk litteraturöversikt om eftervåldet / When does it end? : A systematic literature review on post-separation violence Dinh, Sandy, Mortensen, Emilia January 2022 (has links) Att lämna ett våldsamt förhållande innebär inte alltid att kvinnan frigörs. Kvinnor som väljer att separera möter ofta allvarliga konsekvenser i form av hot och kränkningar. Det våld som sker efter separation definieras som eftervåld. Syftet med studien är att undersöka fenomenet eftervåld med hjälp av befintlig forskning. Den frågeställning som kommer att besvaras under studiens gång är: genom vilka former tar sig eftervåldet uttryck i kvinnornas liv? Studien baseras på en litteraturöversikt med 20 artiklar. Undersökningen av artiklarna genomfördes utifrån en tematisk analys som gav sju teman. Föreliggande studies resultat visar att eftervåldet tar sig uttryck genom ekonomi, barn, sabotage, manipulation, kontroll, hot och stalking. Resultatet tyder på att kvinnan utsätts för olika våldshandlingar efter separation. Ett återkommande fynd som litteraturstudien uppmärksammade var hur makt och kontroll återspeglats i samtliga teman som presenterats. Sammanfattningsvis konstateras den ojämlikhet mellan könen som Bourdieu (1999) redogör utifrån könsuppdelning, mannens dominans och det symboliska våldet. / To leave a violent relationship does not always result in the woman being liberated. Women who choose to leave the relationship often receive serious consequences (e.g., threats and violations). The violence that occurs after separation is defined as post-separation violence. The purpose of the study is to examine the phenomenon post-separation violence by using existing research. The research question that the study will be addressing is: in what forms does the post-separation violence manifest itself in the women’s lives? The present study is based on a literature review containing 20 articles. The examination of the articles was done by using a thematic analysis which resulted in seven themes. The results of the present study show that the post-separation violence manifests itself through economy, children, sabotage, manipulation, control, threat and stalking. The results indicate that the woman is exposed to various acts of violence after separation. A recurring finding that the literature study draws attention to was how power and control were the underlying factor to the post-separation violence. In summary, the inequality between the sexes that Bourdieu (1999) reports based on gender division, male dominance and symbolic violence is noted. Social work post-separation violence separation intimate partner violence Socialt arbete eftervåld separation våld i nära relationer Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Diskurser om våld efter separation : En analys av svenska socialtjänstens policydokument för hantering av och kunskap om våld i nära relationer / The discourses on post-separation violence : An analysis of Swedish social service policy documents on intimate partner violence Hansson, Anna, Eriksson, Ylva January 2023 (has links) Since 2017, new significant political investments have been made within the Swedish government to eliminate intimate partner violence and violence against women, on a national level. Despite these efforts, studies have shown that violence in some cases is being made invisible, and even administrated by the legal system and social services. This study aim is to analyze the discourse on post-separation violence within policy documents produced by the social services in Sweden, to clarify in what ways knowledge and understanding of postseparation violence is being portrayed. The result presents two distinct and conflicting discourses. One portrays separation as the risk for an increase in, severe or lethal violence. The other tends to transform violence into partner conflict. This results in a grey area, in which other forms of violence are being overlooked, and where there is a silence regarding the role of the social services in noticing and handling violence. / Sedan 2017 finns i Sverige nya politiska satsningar och bestämmelser som syftar till att, på nationell nivå, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Trots satsningarna visar studier på situationer då våld inte bara osynliggörs, utan till och med administreras av maktapparaten, framför allt i juridiska vårdnadstvister och frågor om vårdnad, boende och umgänge hos socialtjänsten. I denna studie analyseras rådande diskurser om våld efter separation i aktuella styrdokument riktade mot socialtjänsten, för att klarlägga på vilket sätt kunskap om och förståelse för våld som sker efter en separation kommer till uttryck och styr det sociala arbetet. Resultatet visar på en diskursiv kamp mellan två tydliga diskurser. Den ena diskursen innehåller risken för ökat, allvarligare och dödligt våld. Den andra diskursen tenderar att omvandla våld till konflikt mellan partners. Detta skapar en diskursiv gråzon där andra typer av våld inte inryms, och där socialtjänstens roll i uppmärksammandet och hanteringen av våldet faller bort. Discourse analysis Post-separation abuse Post-separation violence Policy Social work Diskursanalys Eftervåld Policy Socialt arbete Våld efter separation Social Work Socialt arbete
5	Eftervåldets glömda offer : - en intervjustudie medyrkesverksamma på kvinnojourerom svårigheter anhöriga till gömdakvinnor upplever / The Forgotten Victims in the Aftermathof Domestic Violence : - An interview study with women’s shelter workers about the difficulties that informal supporters of DV survivors are faced with Larsson, Sofie, Westman, Felicia January 2022 (has links) Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor. anhörig våld i nära relation skyddad identitet mäns våld mot kvinnor gömda kvinnor skyddade personuppgifter eftervåld kvinnojour socialt arbete informellt stöd Social Work Socialt arbete
6	“OM JAG HADE VARIT NÅGOT MINDRE PRÄKTIG OCH REKO SOM PERSON, SÅ HADE JAG STANNAT KVAR MED ALLA PENGAR, HYRT EN YRKESMÖRDARE OCH BLIVIT AV MED PROBLEMET FOREVER” : En studie om utsatta kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och upplevelser av samhällets stöd / “IF I HAD BEEN A LITTLE LESS UPRIGHT AND RECO AS A PERSON, I WOULD HAVE STAYED WITH ALL THE MONEY, HIRED A HITMAN AND GET RID OF THE PROBLEM FOREVER” : A STUDY ABOUT EXPOSED WOMEN’S LIVED EXPERIENCES OF POST SEPARATION VIOLENCE AND EXPERIENCES OF SOCIETY SUPPORT Rosander, Sandra, Eriksson, Emma, Westanau, Cornelia January 2024 (has links) Studiens syfte är att beskriva och förstå fem vuxna kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och deras upplevelser av samhällets stöd. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser, där deras erfarenheter och upplevelser, tankar och känslor står i centrum. Studiens vetenskapsteoretiska förankring är hermeneutisk och utgår från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Studiens empiriska material består av fem intervjuer som analyserats genom ett hermeneutiskt tolkningsförfarande. Bourdieus teori om den manliga dominansen och Ebaughs exitteori har använts som teoretiska utgångspunkter i tolkningen. Resultatet pekar på att eftervåldet kan utövas på olika sätt och innebära olika konsekvenser. Hot och trakasserier är en vanlig våldsform, liksom att gemensamma barn utnyttjas som maktmedel av våldsutövaren i syfte att fortsätta kontrollera den våldsutsatta kvinnan. Resultatet pekar vidare på att upplevelsen av samhällsstödet kan skilja sig åt samt att förståelse och kunskap om våld och eftervåld är en gemensam faktor för att samhället ska kunna stödja kvinnorna på ett adekvat sätt. Våra främsta forskningsfynd är att de våldsutsatta kvinnornas livskvalitet försämras av eftervåldet och dess konsekvenser, men även att motståndskraften hos dem hela tiden ökar trots barriärerna. / The aim of this study is to describe and understand five adult women’s lived experiences of post separation violence and their experiences of society support. The focus is the women’s own stories. The grounding is hermeneutic and emanates from a qualitative method with an abductive approach. The empirical materials consist of five interviews which has been analyzed by a hermeneutic interpretation procedure. Bourdieu’s theory masculine domination and Ebaugh’s theory the process of role exit has been used as theoretical starting points in the interpretation. The results shows that post separation violence can be exerted in different ways and implicate various consequences. Threats and harassment are a common type of violence, as well as using mutual children as a mean of power for the abuser to continue control the exposed woman. The results also shows that the experiences of society support differ and that understanding and knowledge of domestic violence and post separation violence is a common factor for society to be able to support the women in an adequate way. Our main findings are that the exposed women’s quality of life decreases because of the post separation violence and its consequences, but also that the resilience increases despite the barriers. men’s violence against women post separation violence society support masculine domination the process of role exit mäns våld mot kvinnor eftervåld samhällsstöd manlig dominans exitteori Social Work Socialt arbete
7	“Vi ska inte bli en arena för eftervåldet” : En kvalitativ intervjustudie om socialsekreterares arbete med eftervåld Molneryd, Ella, Engberg, Jeanette January 2024 (has links) Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare inom relationsvåldsteamet och barnenheten i två kommuner definierar respektive upptäcker eftervåld, samt hur samverkan mellan enheterna påverkar stödet till våldsutsatta. Gruppintervjuer utfördes med sex socialsekreterare. Resultatet visade att eftervåld definieras som en subtil fortsättning av tidigare våld, ofta genom psykologisk kontroll och manipulering av gemensamma barn. Relationsvåldsteamet använder verktyg som FREDA för att identifiera våld, medan barnenheten sällan diskuterar våld i specifika termer, vilket kan leda till att efter våld misstas för relationskonflikter. Studien belyser också skillnader i samverkan mellan enheterna i två kommuner. I den mindre kommunen möjliggör fysisk närhet effektivare samverkan, medan en gemensam mottagningsenhet i den större kommunen har förbättrat samordningen. Utmaningar för samverkan inkluderar brist på insyn och samordning vid ärendeöverlämningar med konsekvensen av fragmenterade arbetsprocesser och svårigheter att erbjuda heltäckande stöd. Studien betonar behovet av regelbundna uppföljningsmöten och kompetensutveckling för att stärka samverkan och förbättra stödet till våldsutsatta. / The study investigated how social workers in domestic violence teams and child units define and detect post-separation violence, and how their collaboration affects support for victims. Group interviews with six social workers revealed that post-separation violence is seen as subtle continuation of previous abuse, often involving physiological control and manipulation of shared children. Domestic violence teams use tools like FREDA to identify violence, whereas child units rarely discuss it in specific terms, potentially mistaking it for spousal conflicts. The study highlights differences in collaboration between two municipalities: in the smaller municipality, physical proximity enhances collaboration, while a shared reception unit in the larger municipality has improved coordination. Challenges include a lack of transparency and coordination during case transfers, resulting in fragmented processes and difficulties in providing comprehensive support. The study emphasizes the importance of regular follow-up meetings and professional development to strengthen collaboration and improve support for domestic violence victims. Post-separation violence Social work Child welfare Domestic violence Collaboration Eftervåld Socialt arbete Barnomsorg Våld i nära relationer Samverkan Social Work Socialt arbete
8	Barnrättsperspektiv i vårdnadsmål vid risk för separationsvåld eller så kallat ”eftervåld” : En studie om rättens avvägning mellan skydd för barn och barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna / The children rights perspective in custody cases in case of risk of separation violence or so-called ”post-separation violence” : A study of the court's balance between protection of children and children's right to close and good contact with both parents Chavez Lupe, Lynette, Falk, Stina January 2022 (has links) It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price. Separation violence post-separation violence exposed to violence exposed violence post divorce children in domestic violence post divorce parenting child rights perspective custody cases custody disputes best interest of the child the child's claim intimate partner violence IPV child affected family conflict family dispute court of appeal witnessing violence victim of violence family violence child rights children's rights custody battle post separation post-separation dispute domestic violence domestic violence after separation false allegations false allegations in custody battle parental alienation family violence separation assault involving children Separationsvåld eftervåld barnrättsperspektiv vårdnadsmål vårdnadstvister barnets bästa barnets utsaga barnperspektiv våld i nära relationer vårdnadsmål socionom socialt arbete familjerätt barnrätt diskursanalys kvantitativ innehållsanalys separation familjekonflikt barnets vilja umgängessabotage föräldraalienation samarbetssvårigheter vårdnadskonflikt barnets påverkan barnkonventionen föräldrabalken risk för eftervåld risk för seprationsvåld hovrättsdomar bevittna våld våldsutövare använda barn som redskap använda barn som verktyg falska uppgifter falska uppgifter om våld uppgifter om våld falska anklagelser vårdnadstvister falska anklagelser föräldraalienation våld i hemmet våld i nära relationer umgängesrätt gemensam vårdnad vårdnad boende umgänge våldsutsatt hovrätten föräldrarätt Social Work Socialt arbete

Search results