Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genomgick år 1990 en uppdatering. Rekvisiten som behöver föreligga för att lagen ska kunna tillämpas ändrades från att ha behövt uppnå graden fara och allvarlig fara för den unges hälsa och utveckling, till att endast behöva uppfylla påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling. Denna förändring medförde att det idag inte krävs lika allvarliga omständigheter för att ett beslut om LVU ska kunna fattas, vilket påverkar beskrivningarna av ärendena i sig men även beskrivningarna av barnen och föräldrarna. Syftet med denna studie är att utifrån ett jämförande perspektiv belysa likheter och skillnader i LVU-domar från två olika årsperioder, 1985-1989 och 2012-2016. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med avstamp i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Teorierna som studien utgår från är diskursteori och barndomssociologi. Det empiriska materialet består av LVU-domar som har inhämtats från en förvaltningsrätt i en medelstor svensk kommun. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning vilket har resulterat i fyra genomgående teman: Barnets beteende, Barnets behov och barnets vilja, Föräldraförmåga och Domstolens bedömning av samtyckets tillförlitlighet. Materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys och studiens resultat presenteras i resultatkapitlet. Det som framkommit i resultatet visar på både likheter och skillnader i domarna mellan tidsperioderna. Diskursen och språket i domarna gällande barnet, föräldrarna och deras föräldraförmåga samt den språkliga framställningen av föräldrarnas och barnets vilja skiljer sig åt mellan tidsperioderna. De likheter som framkommit mellan informationen i domarna gäller bland annat den normativa synen på vad som är ett avvikande problembeteende. De skillnader som framkommit gäller bland annat att i de nyare domarna får barnet och föräldrarna mer utrymme att uttrycka sin åsikt. Likaså ger även språkbruket en mer uttömmande beskrivning av barnets och föräldrarnas situation.

Uppsatsen är en delvis rättsdogmatisk, delvis rättssociologisk studie av hur institutet barnets vilja är reglerat i gällande rätt och tillämpningen av densamma.

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20 th century. For many children it’s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child’s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective. We also wanted to examine what they’re doing to protect the child's perspective in custody investigations. Our study is based on seven qualitative interviews with social workers dealing with family law matters. The interviews were based partly on our interview guide, but also on three fictitious cases that the social workers had to discuss and think about. Our theoretical starting point is based on Foucault's analysis of knowledge and power, Sannerstedt´s theory of implementation and Lipsky's theory of street – level bureaucrats and their discretion. Our study shows that social workers believe that the child's best interests are difficult to define and open to a variety of interpretations. Our results also shows that all social workers assume that the child's best interests shall be crucial to any decision concerning custody, residence and access, but illustrates the problem with the child's best interests are individualized for each child and is open to interpretation. It’s important to see from the child's point of view and trying to get acquainted with the child's situation. Research and experience are two important pieces which form the basis for the judgments they make.

<p>Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.</p>

Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.

<p>In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20</p><p>th century. For many children it’s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child’s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective. We also wanted to examine what they’re doing to protect the child's perspective in custody investigations. Our study is based on seven qualitative interviews with social workers dealing with family law matters. The interviews were based partly on our interview guide, but also on three fictitious cases that the social workers had to discuss and think about. Our theoretical starting point is based on Foucault's analysis of knowledge and power, Sannerstedt´s theory of implementation and Lipsky's theory of street – level bureaucrats and their discretion. Our study shows that social workers believe that the child's best interests are difficult to define and open to a variety of interpretations. Our results also shows that all social workers assume that the child's best interests shall be crucial to any decision concerning custody, residence and access, but illustrates the problem with the child's best interests are individualized for each child and is open to interpretation. It’s important to see from the child's point of view and trying to get acquainted with the child's situation. Research and experience are two important pieces which form the basis for the judgments they make.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Örebro tingsrätt beaktar barnets vilja i sina domar gällande vårdnad, boende och umgänge. Studien grundar sig på en kvalitativ dokumentgenomgång, där 30 domar från år 2016 har studerats. En tematisk innehållsanalys har genomförts, i syfte att tolka och förstå domarna. Av studien framgår att tingsrätten endast beaktar barnets vilja i ett fåtal fall samt att barnets vilja har en påverkan på domslutet i ännu färre fall. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i teorier kring begreppen "barn" och "barns rättigheter att komma till tals" som sociala konstruktioner. Av analysen framgår att de sociala konstruktioner som finns av barn, har en påverkan på sättet vilket barnets vilja beaktas av tingsrätten. I de fall där barnets vilja framkommer i domarna, uttrycks viljan med hjälp av ställföreträdare i form av socialsekreterare, föräldrar, andra anhöriga eller umgängesstöd. Barnet har således en sekundär ställning i den familjerättsliga processen. Den här studien ämnar följaktligen att uppmärksamma barns rättigheter i vårdnadstvister, för att på så sätt stärka deras rättsliga ställning. Det kan vidare tänkas vara av intresse för de socialsekreterare som arbetar med dessa frågor, att få en överblick av hur det socialrättsliga läget ser ut.

No description available.

No description available.

No description available.