Syftet med studien var att undersöka hur faderskap konstruerades i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar med intentionen att studera hur fädernas lämplighet gestaltades samt vilka egenskaper hos fäderna som betonades. Studiens empiri bygger på nio stycken utredningar där fadern bedöms lämpligast för att handha barnets omsorg samt där moderns föräldraförmåga anses brista. Som metodologisk grund utgår studien från diskursanalys inspirerad av filosofen Foucault. Studiens teoretiska referensram utgörs av genusteori, hegemonisk maskulinitet samt diskursanalytisk teori.  Studiens resultat gav uttryck för en bild av faderskapet som något män successivt internaliserar. Vidare påvisade studien en moderpresumtion inom föräldraskapet genom att modersrollen gestaltades som svår att utmana, trots att de faktiska mödrarna ansågs brista i sitt föräldraskap. Moderpresumtionen är skönjbar i utsagorna om fädernas lämplighet som föräldrar, vilken återkommande skildrades utifrån en centrering kring mödrarnas olämplighet. Resultatet kan också tolkas visa att den hegemoniska maskuliniteten är i förändring. Studiens slutsats är att moderskapet fortsatt betraktas som norm inom föräldraskap och att faderskapet på så vis värderas i ljuset av moderskapet. Även om den hegemoniska maskuliniteten till viss del tycks vara i förändring påvisar studien en distinktion i utredningarnas skildring av män respektive kvinnors föräldraskap. / The purpose of the study was to investigate how paternity was constructed in investigations of legal/physical custody and rights of access to children, performed by the swedish social services. The study also aimed to study how the fathers' suitability was portrayed and what characteristics of the fathers that were emphasized. The empirical data is based on nine investigations in which the father is considered most appropriate to handle the child's care. As a methodological basis, the study is based on discourse analysis. The theoretical framework consists of gender theory, hegemonic masculinity and discourse analytical theory.  The results expressed images of paternity as something men gradually internalize. Furthermore, the study demonstrated a mother presumption in parenting whereas the mothers were portrayed as the most essential for the child. The mother presumption is discernible in the statements about the fathers 'suitability as parents, which was repeatedly portrayed from a centering on the mothers' inability. The results can be interpreted to show that the hegemonic masculinity is changing. The study's conclusion is that maternity is still regarded as the norm in parenting and that paternity is thus valued in the light of motherhood.

<p>Syftet med den här studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vårdnadstvist utifrån följande frågeställningar: hur upplever föräldrarna att familjerätten involverat barnen i utredningen; har föräldrarna informerat barnen om den pågående vårdnadsutredningen; hur har barnen påverkats av vårdnadstvisten samt har familjerättens utredning bidragit till en lösning av konflikten?</p><p>Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vårdnadsutredningar år 2002-2003 vid en och samma familjerättsenhet.</p><p>Resultatet visade att i stort sett alla barn mådde dåligt innan, under och efter vårdnadstvisten. Föräldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del föräldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna på barnen. Några föräldrar ansåg också att utredarna inte satte sig in i deras egen situation och att barnets bästa inte har varit i centrum för utredningsarbetet. Ingen av föräldrarna har tyckt att utredningen bidragit till en lösning av konflikten och att samarbetet med den andre föräldern i många fall har blivit sämre. I studien diskuteras slutligen föräldrarnas upplevelser av kontakt med familjerätten efter utredningen och deras syn på behov av en uppföljning.</p>

Syftet med den här studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vårdnadstvist utifrån följande frågeställningar: hur upplever föräldrarna att familjerätten involverat barnen i utredningen; har föräldrarna informerat barnen om den pågående vårdnadsutredningen; hur har barnen påverkats av vårdnadstvisten samt har familjerättens utredning bidragit till en lösning av konflikten? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vårdnadsutredningar år 2002-2003 vid en och samma familjerättsenhet. Resultatet visade att i stort sett alla barn mådde dåligt innan, under och efter vårdnadstvisten. Föräldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del föräldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna på barnen. Några föräldrar ansåg också att utredarna inte satte sig in i deras egen situation och att barnets bästa inte har varit i centrum för utredningsarbetet. Ingen av föräldrarna har tyckt att utredningen bidragit till en lösning av konflikten och att samarbetet med den andre föräldern i många fall har blivit sämre. I studien diskuteras slutligen föräldrarnas upplevelser av kontakt med familjerätten efter utredningen och deras syn på behov av en uppföljning.

<p>Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.</p>

Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barnets åsikter kommer till uttryck i familjerättens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge och på vilket sätt barnet görs delaktigt. Studiens empiri bestod av tolv vårdnadsutredningar som ingick som aktbilagor från domstolsbeslut från en större tingsrätt under mitten av 2020. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ innehållsmetod. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Harts (1992) delaktighetsstege kombinerat med ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien visar att barn oftast är delaktiga i en ganska låg nivå utifrån Harts (1992) delaktighetsstege. Barn begränsas av att delaktigheten sker genom vuxna på olika sätt eller att barn själva kan välja att inte vara delaktiga och därmed visa aktörskap. Studien visar också att vuxna spelar en stor roll för att möjliggöra för barn att vara delaktiga. Det är de vuxna som beslutar om delaktighet. Vidare visar studien att familjerättsutredaren i många fall går efter barnets vilja, antingen att det har framkommit i samtal med barnet eller att barnets åsikt har framkommit på annat sätt. / The aim of the study was to investigate how the child's views are expressed in family court investigations concerning custody, residence, and access. The empirical material of the study consisted of twelve custody investigations included as case files from court decisions from a major district court in mid-2020. The material was examined using a qualitative content method. The analysis of the empirical data was conducted using Hart's (1992) participation ladder combined with a childhood sociology perspective. The study shows that children are usually involved at a rather low level according to Hart's (1992) participation ladder. Children are limited by the fact that participation is done by adults in different ways or that children themselves can choose not to participate and thus show agency. The study also shows that adults play a major role in enabling children to be involved. It is the adults who decide on participation. Furthermore, the study shows that in many cases the family court mediator follows the child's wishes, either expressed in discussions with the child or the child's opinion expressed in other ways.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadsdomar och vårdnadsutredningar från tingsrätt och familjerätt där beslut och förslag till beslut inte är lika. Studien ämnar undersöka på vilket sätt domaren/domarna (juristen) anser sig ha ett bättre beslut i vårdnadsmålen jämfört med familjerättssekreterarens (socionomens) och hur detta kan avläsas i de domar där de två professionerna inte tycker lika. Är det rena juridiska felbedömningar som familjerättssekreteraren har gjort eller är det andra rekvisit och tolkningar som förekommer? Har en domare bättre kunskap att bedöma barns bästa än familjerättssekreteraren? Hur utmärker sig de två professionerna i det skrivna språket kring sitt egna handlingsutrymme? Studien har analyserat domar och vårdnadsutredningar med diskursanalys som metod för att belysa den professionsproblematik som studien syftar till att undersöka. Tre olika vårdnadsfall med tingsrättsdomar och vårdnadsutredningar har granskats. I ett fall finns även en hovrättsdom. De slutsatser som kommer fram i jämförelserna av empirin är att det råder en starkare självsäkerhet hos juristen i handlingsutrymmet kring att utföra sin profession, jämfört med socionomen. Det skrivna språket behandlas på olika sätt och med olika grader av självförtroende och säkerhet i påståenden, beroende på profession. / The aim of this study is to analyse the child custody enquiry with the custody judgements form the family law department and the court when the proposition for resolution and the decision is not concistent. The study aim to examine in what way the judge (lawyer) consider themselves to have a better decision in the family cases than the family law caseworker (the social worker) when the two professions do not agree. Is it the judicial intepretation done by the family law caseworker that is wrong, or is it the necessary prerequisite and other legal opinions which occours in the texts? Does the judge have better knowledge to assess the best interests of children than the family law caseworker? How do the two professions in the written language distinguish themselves about their own space of action? The study has analyzed judgments and custody enquires with discourse analysis as a method of highlighting the professional problem that the study aims to investigate. Three different custody enquires with district court cases have been examined. In one case there is also a judgement from the court of appeal. The conclusions that emerge in the comparisons of the material are that there is greater self-assurance of the lawyer in the action room in pursuit of his or her profession, in comparison with the social worker. The written language is treated in different ways and with different degrees of self-esteem and security in claims, depending on the profession.