No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadsdomar och vårdnadsutredningar från tingsrätt och familjerätt där beslut och förslag till beslut inte är lika. Studien ämnar undersöka på vilket sätt domaren/domarna (juristen) anser sig ha ett bättre beslut i vårdnadsmålen jämfört med familjerättssekreterarens (socionomens) och hur detta kan avläsas i de domar där de två professionerna inte tycker lika. Är det rena juridiska felbedömningar som familjerättssekreteraren har gjort eller är det andra rekvisit och tolkningar som förekommer? Har en domare bättre kunskap att bedöma barns bästa än familjerättssekreteraren? Hur utmärker sig de två professionerna i det skrivna språket kring sitt egna handlingsutrymme? Studien har analyserat domar och vårdnadsutredningar med diskursanalys som metod för att belysa den professionsproblematik som studien syftar till att undersöka. Tre olika vårdnadsfall med tingsrättsdomar och vårdnadsutredningar har granskats. I ett fall finns även en hovrättsdom. De slutsatser som kommer fram i jämförelserna av empirin är att det råder en starkare självsäkerhet hos juristen i handlingsutrymmet kring att utföra sin profession, jämfört med socionomen. Det skrivna språket behandlas på olika sätt och med olika grader av självförtroende och säkerhet i påståenden, beroende på profession. / The aim of this study is to analyse the child custody enquiry with the custody judgements form the family law department and the court when the proposition for resolution and the decision is not concistent. The study aim to examine in what way the judge (lawyer) consider themselves to have a better decision in the family cases than the family law caseworker (the social worker) when the two professions do not agree. Is it the judicial intepretation done by the family law caseworker that is wrong, or is it the necessary prerequisite and other legal opinions which occours in the texts? Does the judge have better knowledge to assess the best interests of children than the family law caseworker? How do the two professions in the written language distinguish themselves about their own space of action? The study has analyzed judgments and custody enquires with discourse analysis as a method of highlighting the professional problem that the study aims to investigate. Three different custody enquires with district court cases have been examined. In one case there is also a judgement from the court of appeal. The conclusions that emerge in the comparisons of the material are that there is greater self-assurance of the lawyer in the action room in pursuit of his or her profession, in comparison with the social worker. The written language is treated in different ways and with different degrees of self-esteem and security in claims, depending on the profession.

När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.

Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.

1950 m. Europos Tarybos Žmogaus teisių ir pagrindinių laisvių apsaugos konvencijoje įtvirtintas rinkinys teisių ir laisvių (teisė į gyvybę, kankinimų draudimas, teisė į teisingą teismą, teisė į privataus ir šeimos gyvenimo gerbimą ir kt.), taikomų kiekvienam, esančiam valstybės, ratifikavusios šią Konvenciją, jurisdikcijoje. Tačiau čia nėra išskiriamos vaikų, kaip specifinės socialinės grupės, reikalingos didesnės apsaugos, teisės. Visgi remiantis tuo, kad EŽTK įtvirtintos teisės taikomos „kiekvienam“, teigtina, kad jos taikomos ir vaikams. Šiame darbe autorė siekia atskleisti, kokios teisės yra užtikrinamos vaikams EŽTK 8 straipsnio plotmėje, taip pat tam tikrus, iš šių teisių kylančius, probleminius aspektus. Siekiant šio tikslo, ypač didelis dėmesys skiriamas EŽTT jurisprudencijai, kadangi remiantis šio Teismo praktika ne tik nustatomas tam tikrų teisių turinys ir jo kaita, bet ir atskleidžiama vaiko teisių apsaugai aktuali problematika. Pirmoje šio darbo dalyje bandoma apibrėžti, kas apskritai yra vaikystė, kodėl teisiškai svarbu nustatyti tiek aukštutinę, tiek žemutinę vaiko amžiaus ribas bei koks yra vaiko teisinis statusas. Nagrinėjama įvairi mokslinė literatūra bei įvairūs tarptautiniai ir nacionaliniai teisės aktai atskleidė, kad daugiausia problemų kyla nustatant žemutinę vaiko amžiaus ribą, kadangi šis klausimas tiesiogiai susijęs su abortų reguliavimu. Pagal kai kurių valstybių, tame tarpe ir Lietuvos, teisinį reguliavimą, matyti, kad neretai civilinėje teisėje... [toliau žr. visą tekstą] / The 1950's Convention of European Council on Human Rights and Fundamental Freedoms establishes a set of rights and fundamental freedoms (the right to life, prohibition of torture, the right to a fair trial, the right to respect for private and family life etc.) applicable to everyone within the jurisdiction of the state that ratified the Convention. Children are a very specific social group, which needs greater protection. However their rights are not distinguished in the Convention. On the basis that the rights enshrined in the ECHR are applicable to „everyone“, it may be maintained that those rights can be applicable to children as well. The author of this work aims to reveal the rights that are guaranteed for children in the context of the article 8 of the ECHR. To this end, particular attention is paid to the jurisprudence of the ECtHR. According to the case law of this Court, it can not only be determined the contents and evolution of specific rights, but also relevant problematic issues for the protection of the rights of a child can be revealed. In the first part of this work the author attempts to define a childhood, to identify both the upper and lower limits of the child's age and the child's legal status. By examining different scientific literature and various international and national legislations it was revealed that most of the problems arise in determining the lower limit of the age of a child, since this issue is directly related to the regulation of... [to full text]

Fallet ”Lilla hjärtat” föranledde en granskning samt en förändringsprocess av socialnämndernas sätt att arbeta med tvångsvård av barn. Förloppet som följde ledde fram till promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör som är framtagen av en utredare på Socialdepartementet. Utredaren presenterade fyra förslag på förändring av lagstiftningen som ämnar att stärka barnets bästa. Jag har genomfört en diskursanalys av promemorian med utgångspunkt i forskningsfrågan: Hur påverkar en specifik händelse, omdebatterad såväl medialt som politiskt, det sociala arbetets styrning? Det är tydligt att de lagförslag som utredaren presenterar har en påtaglig koppling till socialnämndens hantering och debatten kring fallet Lilla hjärtat. Därtill präglas promemorian av en rättslig diskurs som i och med översättningsprocessen från det sociala arbetets praktik till en rättslig praktik förenklar representationen av problemet vilket resulterar i att socialarbetarens maktposition befästs medan barn framställs som passiva mottagare av stöd och skydd. Om lagförslagen antas kommer de påverka den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme inom området tvångsplacering av barn. / The case "Lilla hjärtat" led to an evaluation of the social welfare committees' way of working with compulsory care of children. The process that followed led to the memorandum “The child's best interests when care according to LVU ceases” prepared by an investigator at the Ministry of Social Affairs. The investigator presented four proposals for changes in the legislation that aim to strengthen the best interests of the child. I have conducted a discourse analysis of the memorandum based on the research question: How does a specific event, debated both in the media, and politically, affect the governance of social work? It is clear that the legislations presented by the investigator have a strong connection to the Social Welfare Board's handling of the case and the debate surrounding the case Lilla hjärtat. Moreover, the memorandum is characterized by a legal discourse which, through the translation process from social work practice to a legal practice, simplifies the representation of the problem, which results in the social worker's position of power being consolidated while children are portrayed as passive recipients of support and protection. If adopted, the legislations will affect the individual social worker's capacity of action in the area of child protection.