• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barnets röst som källa : -en kvalitativ studie om barnperspektiv i barnavårdsutredningar

Sigfrids, Christina, Benendo, Elin January 2006 (has links)
<p>Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.</p>
2

Barnets röst som källa : -en kvalitativ studie om barnperspektiv i barnavårdsutredningar

Sigfrids, Christina, Benendo, Elin January 2006 (has links)
Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.
3

Barnets röst på nätverksmöten. Hur framförs den? / The child's voice on the network meetings. How can it be heard?

Karlstrand, Lisbet, Sonesson, Katharina January 2016 (has links)
Föreliggande kvalitativa studie visade professionellas beskrivning av hur barnets röst framförs vid nätverksmöten. Studien beskrev även vad som påverkar och vem som bedömer barnets deltagande på ett nätverksmöte. Tio terapeuter vid barn- och ungdomspsykiatrin i sydöstra Sverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. En slutsats är att nätverksmöten så gott som alltid kan anpassas så att barnet kan närvara. Resultatet innehåller därmed inte bara beskrivningar av metoder och tekniker, som kan hjälpa barn att höras, utan också reflektioner kring mötets utformande, för att överhuvudtaget möjliggöra barnfokus. I undersökningen framkom det känslomässiga klimatets betydelse för att barnets röst ska framföras och bli hörd. En annan slutsats är att barnet inte bör närvara i alla möten. Det framkom viss osäkerhet om vem som har det yttersta ansvaret i bedömningen av barnets delaktighet. / The present qualitative study showed descriptions from professionals, how the voice of the child was carried forward during network meetings. The study also described what is influencing and who is judging the child’s participation in a network meeting. Ten therapists at the child- and youth psychiatry department in south-east Sweden were interviewed by means of a semi-structured question guide. One conclusion is that network meetings almost always may be adapted in a way that the child is able to attend. Hence, the result does not only include descriptions of methods and techniques which may assist in listening to the child, but also reflections around the structure of the meeting, in order to, on the whole enabling a child focus. In the investigation an emotional climate appeared to be important in order for the voice of the child to be carried forward and to be understood. Another conclusion was that the child should not attend in all meetings. There appeared some uncertainty about who has the ultimate responsibility in the judgement of the participation of the child.
4

Barnets röst som en del i bedömningen av barnets bästa : en kritisk diskursanalytisk studie av vårdnadsutredningar där våld har förekommit / The child's voice as part of the assessment of the child's best interests : a critical discourse analysis of custody investigations where violence has occurred

Svaton, Katarina January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.
5

Ser domstolen alltid till barnets bästa? : En analys av barnets bästa och barnets egen röst i vårdnadsöverflyttsdomar / Do the courts always look to the best interest of the child? : An analysis of the child's best interests and the child's own voice in court rulings on custody transfer

Bylund, Matilda, Löfgren, Rebecca January 2022 (has links)
De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.

Page generated in 0.3772 seconds