De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.

Denna rapport grundar sig i en genomgång av ett antal tunnelanläggningars ansökningar till Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt gällande bortledning av grundvatten, samt deras slutgiltiga domstolsbeslut i Stockholmsområdet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i ansökan som domstolen lägger störst vikt vid inför domstolsbeslutet, samt hitta eventuella likheter eller skillnader mellan de fyra olika tunnelanläggningarna som beaktats. Vidare undersöks anledningarna bakom uppdelningen av en tunnel i olika delsträckor och hur dessa i sin tur påverkar de inläckagenivåer som ansökan yrkar på. Rapporten behandlar följande tunnelanläggningar: Nya Avloppstunneln, E4 Förbifart Stockholm, City Link etapp 2 samt Nya Tunnelbanan. Sammanfattningsvis blev resultatet av denna studie följande: de olika domstolsbesluten tar alla hänsyn till ungefär samma faktorer där yttranden från Länsstyrelsen och genomförandet av fältundersökningar anses betydande. Tunnelsträckornas indelning baseras på de olika geologiska förhållandena i området samt vart vattendelare och inströmningsområden är lokaliserade. Slutligen är det även tydligt att domstolen tar hänsyn till tidigare projekts domstolsbeslut, både gällande de inläckagevillkor som beviljas samt den tekniska lösningens utformning. / The following report analyses a number of tunnel-constructions applications to the Land and Environmental Court (Mark- och miljödomstolen), at Nacka district court in Stockholm regarding groundwater drainage. The study also covers the court decisions for each of the tunnel-constructions. The purpose of this study is to find common denominators in the court decisions in order to draw conclusions about which denominators are of more importance than others, when the court makes its final decision. Furthermore, the study also aims to find clarity in the decision-making behind the division of the tunnel into sections and how those impact the levels of groundwater-leakage requested in the application. The following tunnel- constructions have been analysed: Nya Avloppstunneln, E4 Förbifart Stockholm, City Link etapp 2 as well as Nya Tunnelbanan. The result showed that the different court decisions all regard some factors more important than others, where the claimant from the supervisory authority Country Administrative Board (Länsstyrelsen) and the implementation of field studies are deemed two of the most important factors. The division of the tunnels is based on the geological prerequisites and the location of the watersheds and inflow areas. Lastly, it is also clear that the court takes previous projects court decisions into account regarding the leakage-levels as well as the technical solution.