Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till barnets bästa i arbetet med familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige, verksamma inom barn- och ungdomsenheten. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys av intervjumaterialet och två huvudkategorier; "Hur långt kan vi sträcka oss innan vi säger stopp?" samt Rädsla och osäkerhet med sex tillhörande subkategorier framkom. Den första kategorin visar på en osäkerhet hos socialsekreterarna kring vad som är barnets bästa i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning. Andra kategorin tyder på att det finns en rädsla inför socialtjänsten hos de föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning vilket kan försvåra arbetet med familjerna. Resultatet visar likt anknytningsteorin att en förälder kan vara hämmande för sitt barns utveckling om det brister i förmågan att se och förstå barnets signaler. En intellektuell funktionsnedsättning i sig är dock enligt denna studie inte avgörande för om barnet kommer få en trygg anknytning. En ökad kunskap kring barn som växer upp i familjer där föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning kan hjälpa socialtjänsten och socialsekreterare i frågor om vad som är barnets bästa och ge en vägledning i vad som kan tänkas vara barnets bästa uppväxtmiljö. / The purpose of this study was to investigate how social workers relates to the child's best in the work with families where the parents have an intellectual disability. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used. Interviews were conducted with five social workers from five different municipalities in central Sweden, active in the child and adolescent unit. A qualitative content analysis was used for analysis of the interview material and two main categories were found; "How far can we stretch ourselves before we say stop?", Fear and uncertainty and six associated subcategories emerged. The first category shows an uncertainty among social workers about what is the child's best in families where the parents have an intellectual disability. The other category indicates that there is a fear of social services from parents who have an intellectual disability which may hamper the work with the families. The result shows, like attachment theory, that a parent can be a disincentive to their child's development if it lacks the ability to see and understand the child's signals. An intellectual disability in itself is not, according to this studie, decisive in determining whether the child will have a secure attachment. An increased knowledge about children growing up in families where the parents have an intellectual disability can help social services and the social secretary in the questions about the child's best and provide a guide to what might be the child's best growing environment.

No description available.

Denna kvalitativa dokumentstudie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten, utifrån Föräldrabalken 6 kap. 2 a §, beaktar barnets behov av skydd från våld och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar i umgängesfrågan i vårdnadsmål där uppgifter om våld förekommer. Detta har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av nio tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende- och umgänge. Socialkonstruktionism och barndomssociologi utgör studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar en tendens där tingsrätten tillmäter barnets behov av kontakt med den våldsutövande föräldern större vikt än behovet av skydd från våld. Behovet av kontakt tycks ses som givet för barnet medan behovet av skydd från våld bedöms från fall till fall. Vidare finner studien en distinktion mellan våld riktat direkt mot barn och våld riktat mot förälder i tingsrättsdomarna där förälders utsatthet mer sällan betraktas som en risk för barnet. I tingsrättens bedömning om umgänge tenderar uppgifter om våld redovisade i föräldrarnas sakframställan att bortses från. Att tingsrätten inte beaktar uppgifter om våld i riskbedömningen får direkta konsekvenser för barnet som riskerar att bli kvar i våldsamma miljöer. Sammantaget innebär detta att våld inte tillmäts tillräcklig betydelse i riskbedömningen. Studiens resultat reser frågor om i vilken mån tingsrätten efterlever sitt uppdrag att skydda barn från våld.

The aim of this study was to investigate how family law caseworkers in Sweden handle the mediation process in child custody disputes. Three themes were emphasized: the child’s best interest, strategies to maintain the child’s best interest and family conflicts and high-conflict families. To get an understanding of how these themes relate to child custody disputes, I conducted semi-structured interviews with family law caseworkers, since working with custody cases is part of their daily work. I chose a qualitative method because I was striving for diverse and comprehensive responses about family caseworkers’ practical experience in dealing with custody disputes. When asked about the definition of the child’s best interest, all respondents agreed that it is an open concept, implying that the definition depends on the specific circumstances surrounding the case. Generally, the respondents were of the opinion that the child’s best interest is synonymous with joint custody. The respondents stated that they employ different strategies to ensure that the child’s best interest is maintained, which is a result of their relatively high discretion. They stressed that while their primary focus is on dialogue with the parents, they use child testimonies as an additional guidance when determining what constitutes the child’s best in the case at hand. However, they also pointed out that a child’s wishes do not always coincide with the child’s best interest. When it comes to high-conflict families, the respondents concluded that the term has not been established in practice, although the problems associated with such families were recognized. After I presented the formal definition outlined in American research, the respondents agreed that the definition is useful in practice.

ABSTRACT This project discusses the development of Keep in Touch. Keep in Touch is a 501(c)(3) non-profit organization which is designed to aid the visitation process. Visitation is concerned with children and their families who have been separated. Reasons for separation vary; however, many children have been separated and would benefit greatly from a local visitation program. Items such as children’s rights, California’s mandatory mediation law, and the current conditions of the family court house in San Bernardino County are all discussed and examined as supporting evidence to the problem of family visitation. The goal of Keep in Touch is to provide a comfortable environment, both physical and virtual, that encourages open communication (dialogue) between children and their families. The cultural climate of Keep in Touch is one that encourages, supports and nurtures the natural connection between children and their families.

No description available.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet “barnets bästa” används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ”barnets bästa” och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna. Det som utifrån min analys går att se är att ”barnets bästa” fylls med mening utifrån regelverk och styrdokument. Det framgår även att principen om ”barnets bästa” konkurrerar med andra samhälleliga intressen som t.ex. ”reglerad invandring”. Det har även framkommit att det förekommer en maktrelation mellan regelverk och tjänsteman samt mellan tjänsteman och barn. / This essay is a critical discourse analysis which purpose is to investigate how the principle of “In the Child's Best Interest” is used and interpreted in the work with children without custodians seeking asylum. I have investigated how the workers at the migration board who make decisions about asylum for children without custodians formulates conceptions about “In the Child's Best Interest” and how the concept relates to other concepts within the discourse. This, I have done through an analysis of documents and policies that underlies and grounds the decisions about asylum and decisions from the migration board and from migration court. My analysis shows, that “In the Child's Best Interest” is a concepts which is made meaningful by the rules and policy documents. Also, it is shown that the principle of “In the Child's Best Interest” is related to other interests of society such as”regulated migration”. Moreover, the analysis shows that there is a power relationship between policy documents but also between the workers at the migration board and the child.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val? I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism.

The purpose of this essay was to determine whether signs as alternative and augmentative communication is one possible resource for children’s language development. Based on my research questions How educators perceive the importance of SAAC as possible resources to enhance children's communication?, For which children is SAAC used? and How does educators perceive child’s best in communicative interactions? have I interviewed six educators in two different kinds of municipalities with different kind of positions. In my background I lift the importance of communication for the human being, what happens to the children who doesn’t get stimulated to their language and child’s best. My literature has shown that children need to have an incentive to acquire a language and that SAAC is mainly created for children with special needs. Children’s right to make themselves heard is taken from the UN children convention and article 3 – child’s best. What my result has shown is that the educators sees SAAC as one possible resource to enhance children’s language development but it is also important to see things from different kind of angles. This contributes to the importance of child’s best in communicative interactions. / Syftet med denna uppsats var att undersöka om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är en möjlig resurs för barns språkutveckling. Utifrån frågeställningen Hur upplever pedagoger betydelsen av TAKK som möjlig resurs till att stärka barns kommunicerande?, För vilka barn används TAKK? och Hur uppfattar pedagoger barns bästa inom kommunikativa samspel? har jag intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner med olika befattningar. I bakgrunden lyfter jag upp kommunikationens betydelse för människan, vad som händer med barn som inte stimuleras till sitt språk samt barnets bästa. Min litteratur har visat att barn behöver ha stimulans för att tillägna sig ett språk och att TAKK främst skapats för barn med särskilda behov. Barns rätt att kunna göra sig hörda är som taget ur FN:s barnkonvention och artikel 3 – barnets bästa. Vad mitt resultat visat är att pedagogerna ser TAKK som en möjlig resurs att stärka barns språkutveckling men att det också är viktigt att kunna se saker ur olika perspektiv. Detta bidrar till betydelsen av barnets bästa inom kommunikativa samtal.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadsdomar och vårdnadsutredningar från tingsrätt och familjerätt där beslut och förslag till beslut inte är lika. Studien ämnar undersöka på vilket sätt domaren/domarna (juristen) anser sig ha ett bättre beslut i vårdnadsmålen jämfört med familjerättssekreterarens (socionomens) och hur detta kan avläsas i de domar där de två professionerna inte tycker lika. Är det rena juridiska felbedömningar som familjerättssekreteraren har gjort eller är det andra rekvisit och tolkningar som förekommer? Har en domare bättre kunskap att bedöma barns bästa än familjerättssekreteraren? Hur utmärker sig de två professionerna i det skrivna språket kring sitt egna handlingsutrymme? Studien har analyserat domar och vårdnadsutredningar med diskursanalys som metod för att belysa den professionsproblematik som studien syftar till att undersöka. Tre olika vårdnadsfall med tingsrättsdomar och vårdnadsutredningar har granskats. I ett fall finns även en hovrättsdom. De slutsatser som kommer fram i jämförelserna av empirin är att det råder en starkare självsäkerhet hos juristen i handlingsutrymmet kring att utföra sin profession, jämfört med socionomen. Det skrivna språket behandlas på olika sätt och med olika grader av självförtroende och säkerhet i påståenden, beroende på profession. / The aim of this study is to analyse the child custody enquiry with the custody judgements form the family law department and the court when the proposition for resolution and the decision is not concistent. The study aim to examine in what way the judge (lawyer) consider themselves to have a better decision in the family cases than the family law caseworker (the social worker) when the two professions do not agree. Is it the judicial intepretation done by the family law caseworker that is wrong, or is it the necessary prerequisite and other legal opinions which occours in the texts? Does the judge have better knowledge to assess the best interests of children than the family law caseworker? How do the two professions in the written language distinguish themselves about their own space of action? The study has analyzed judgments and custody enquires with discourse analysis as a method of highlighting the professional problem that the study aims to investigate. Three different custody enquires with district court cases have been examined. In one case there is also a judgement from the court of appeal. The conclusions that emerge in the comparisons of the material are that there is greater self-assurance of the lawyer in the action room in pursuit of his or her profession, in comparison with the social worker. The written language is treated in different ways and with different degrees of self-esteem and security in claims, depending on the profession.