I det svenska barnskyddssystemet ses omhändertaganden och placering utanför hemmet för barn som en sista utväg och flera insatser ska ges i syfte att stärka kärnfamiljen och undvika omhändertaganden. Barn ska i systemet som absolut huvudregel växa upp med sina biologiska föräldrar. I svensk rätt är utgångspunkten att barn ska återvända till sin kärnfamilj så fort som möjligt. Enligt 21 § 1 st. LVU anges att vården ska upphöra när den inte längre behövs och att barnet ska återförenas med föräldrarna, den s.k. återföreningsprincipen. En återförening av kärnfamiljen är en tydlig strävan i regleringen. En princip om ökad kontinuitet, kontinuitetsprincipen, för placerade barn utanför hemmet har dock diskuterats i svensk rätt under senare år. År 2003 infördes en skyldighet för socialnämnden att överväga behovet av en vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i familjehem i mer än tre år enligt 13 § 3 st. LVU. Om en vårdnadsöverflyttning genomförs med stöd av 6 kap. 8 § FB innebär det att en återförening med föräldrarna inte längre ska vara målet utan att barnet ska bo i familjehemmet under hela sin uppväxt och familjehemsföräldrarna utses som särskilt förordnade vårdnadshavare. Trots införandet av 13 § 3 st. LVU om att socialnämnden kan ansöka om en vårdnadsöverflyttning när barnet varit familjehemsplacerat i mer än tre år har bestämmelsen inte fått genomslag i praktiken. Det finns en ovilja att splittra kärnfamiljsidealet och prioritera biologiska band framför sociala när det kommer till övervägningen av om en vårdnadsöverflyttning bör ske eller inte enligt 6 kap. 8 § FB.           Av uppsatsens behandlade mål är det oklart kring vilken eller vilka faktorer som ska vara avgörande för om en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd eller inte. Det finns ingen tydlig rangordning mellan förutsättningarna, vilket det även inte ska göra enligt FB:s förarbete. Avvägning mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen har förekommit men domstolarna har inte närmare redovisat hur denna avvägning gjorts. Förutsättningar som att socialnämnden uttömt åtgärder för att få till stånd en återförening, att kontakten och umgänget mellan barnet och föräldrarna varit begränsat samt att barnet riskerat att lida skada vid en eventuell återförening har vägt tungt i bedömningen av om vårdnadsöverflyttning ska ske eller inte. Detta har förstärkts av att barnen knutit an och rotat sig i familjehemmen.           Angående hur kärnfamiljsidealet värderats vid bedömningen av en vårdnadsöverflyttning anses den relationsorienterade skolan och anknytningsteorin fortfarande ha stor betydelse. De biologiska banden ska som utgångspunkt bevaras.  Detta har främst kommit till uttryck genom att socialnämnden ska ha vidtagit flera åtgärder för att få till en återförening innan en vårdnadsöverflyttning ska kunna komma till stånd. Den behovsorienterade skolan och ett avvikande från kärnfamiljsidealet kan dock tänkas ha fått ett genomslag om någon kontakt eller något umgänge överhuvudtaget inte existerat mellan barnet och föräldrarna eller att de är så pass begränsat att barnet inte anses ha något behov av det. Detsamma gäller om barnets uppväxtförhållanden varit oroliga och det finns risk för att de fortsatt kan komma att vara oroliga vid en eventuell återförening. / In the Swedish child protection system care and placement outside the home for children is seen as a last resort and several efforts should be made with the aim of strengthening the nuclear family and avoiding care. In the system children should as a rule grow up with their biological parents. Under Swedish law the starting point is that children should return to their nuclear family as soon as possible. According to 21 § 1 st. LVU care should cease when it is no longer needed and for the child to be reunited with its parents, the so-called reunification principle. A reunification of the nuclear family is a clear endeavour in the regulation.            A principle of increased continuity, the principle of continuity, for placed children outside the home has been discussed in Swedish law in recent years. In 2003 an obligation was introduced for socialnämnden to consider the need for a custody transfer when children have been placed in foster homes for more than three years according to 13 § 3 st. LVU. If a custody transfer is carried out according to 6 kap. 8 § FB it means that a reunification with the parents should no longer be the goal. The child is to live in the foster home throughout their upbringing and the foster home parents are designated as specially appointed guardians. Despite the introduction of 13 § 3 st. LVU that socialnämnden can apply for custody transfer when the child has been placed in a foster home for more than three years the provision has not been effective in practice. There is a reluctance to divide the nuclear family ideal and prioritize biological links over social when it comes to considering if a custody transfer should or should not be done according to 6 kap. 8 § FB.           It is unclear in this essay which conditions should determine whether a custody transfer will happen or not. There is no clear ranking between the conditions which it should not be according to FB's preliminary work. The various courts have assessed the cases on a case-bycase basis. A balance between the reunification principle and the continuity principle has occurred but the courts have not detailed how this balance has been made. Prerequisites such as that socialnämnden have exhausted measures to establish a reunification, that contact and interaction between the child and parents have limited and that the child risks suffering in the event of a reunification has weighed heavily on whether custody transfer should happen or not. This has been reinforced by the fact that the children have connected and rooted in the foster homes.           Regarding how the nuclear family ideal was evaluated in the assessment of a custody transfer the relationship-oriented school and the connection theory are still considered of great importance. The biological links should as a starting point be preserved. This has been expressed mainly by that socialnämnden have taken several measures to bring about a reunification before a custody transfer can come to fruition. However, the needs-oriented school and a deviation from the core family ideal may have had an impact if no contact or social interaction existed at all between the child and the parents or that they are so limited that the child is not considered to need it. The same applies if the child's growing up conditions have been troubled and there is a risk that they may continue to be troublesome in the event of a reunion.

No description available.

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child’s attachment, the child’s fundamental needs and consent from the involving parties in the case. The study also concluded that some of the difficulties with the process involve a contradictory law and the lack of support to the child´s new family after the custody transfer has been implemented.  Some of the positive aspects with custody transfer within the foster care, that the study showed, includes that the child get to live with the family the child regards as his or her own, and a reduced amount of concern and stress, to the benefit of a more stable and safe environment. The analysis was based on two different perspectives: the attachment theory and Maslow´s theory on the hierarchy of the human´s needs

The statistics shows low quantity of custody transfer while it shows a high number of children in long-term foster care placement in Sweden. This qualitative study examines how social services work with custody transfer and the challenges that comes with it. Questions under study were; Which factors makes social services initiate a custody transfer? What argument stands for and against custody transfer after three years? Which dilemmas and difficulties are related to a custody transfer?   The aim of the study was to study what obstacles and possibilities a custody transfer contains according to social workers, and to try to understand the social workers process in working with custody transfer. The group under study consisted of five social workers with a variety of experience within the field. The material from the interviews was analysed by two steps using a phenomenological method. The result shows that many actors can make application of custody transfer difficult. The perspective of the placed children seemed to have a low value when deciding about the children’s staying and what’s best for them. Furthermore, the informants described social services today as in constant change, the staff has less experience and the guidelines is deficient. In accordance with earlier research, the result indicate however that custody transfer means many advantages for the children in foster care. Based on research and theoretical perspectives along with the findings of this study, the discussion is about the importance of children attachment, stability and participation in decisions about their own lives. Further, social services experiences of children worry and other emotions in foster care when custody transfer is discussed. There were also various dilemmas and difficulties according to the informants when assessments of custody transfer were made.

This study aimed to analyze how the Court of Appeal takes the child's best interest intoaccount when considering a custody transfer decision in favor of the family homeparents. The analysis of this study´s chosen Court of Appeal judgements were codedthrough a thematic analysis to gather recurring patterns in the Court of Appealsestablishment of the child's best interest. Some of the most recurring patterns that thestudy concluded were the child's needs, the child's own will on the basis of age andmaturity, the biological parents adequacy as well as if there had been any functioningaccess between the biological parents and the child during the time of placement in thefamily home. The results were analyzed through the attachment theory as well as antheory of legal interpretation, which led to an understanding of the part attachmenttheory plays in custody cases, both the child's attachment to its biological parents andfamily home parents. The study could also conclude that the interpretation of the child'sbest interest in a legal matter depended on how the child's legal role was considered bythe Court of Appeal. The consideration of the child's best interest were seen to varybetween cases that led to an transfer of custody for the family home parents and caseswhere the custody transfer were rejected, based on what the Court of Appeal consideredthe Child´s best interesest to be in each particular case. / Denna studie syftade till att analysera hur hovrätten beaktar barnets bästa i rättsfall somgäller vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrar. Studiens valda hovrättsdomar analyserades utifrån en tematisk analys Återkommande mönster i hur hovrätten argumenterade för-, och fastställde barnets bästa i sin bedömning eftersöktes. Några av de meståterkommande mönstren tematiserades under rubrikerna barnets behov, barnets egenvilja utifrån ålder och mognad, de biologiska föräldrarnas lämplighet och ett fungerande umgänge under tiden för placering. Resultatet analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt- och ett rättsteoretiskt perspektiv, vilket bidrog till en djupare analys avanknytningens roll i en vårdnadsöverflytt, både barnets anknytning till de biologiskaföräldrarna såväl som till familjehemsföräldrarna. Även framkom det att beroende påhur hovrätten ser barnets roll i en rättslig process, så varierar tolkningen av barnetsbästa. Hur hovrätten beaktade barnets bästa skiljde sig i de domar som kom att leda tillen vårdnadsöverflytt, kontra de domar som kom att leda till ett avslag i frågan om envårdnadsöverflytt på så sätt att det som ansågs vara barnets bästa, skiljde sig från fall tillfall.

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.

[pt] Por muito tempo, os sistemas de medição dinâmica de petróleo não foram usados para a transferência de custódia. Eles eram utilizados basicamente para fins operacionais, como detectar vazamentos e transferências internas. O aumento progressivo dos preços do barril de petróleo exigiu das medições de petróleo uma incerteza cada vez menor, o que provocou o desenvolvimento de novas tecnologias que resultaram em sistemas dinâmicos de medição de alta precisão a serem utilizados na transferência de custódia. Nesta pesquisa foi avaliada a substituição das medições estáticas por medições dinâmicas no faturamento de exportações marítimas de petróleo, com o objetivo de agilizar as operações de carregamento de navios em píeres diminuindo a indisponibilidade dos recursos logísticos envolvidos, de minimizar a exposição da companhia a perdas financeiras devido a faturamentos errôneos e de verificar que essa diminuição da exposição justifica o investimento em sistemas de medição dinâmica. Foram descritas as medições de tanques de terra, as medições de tanques de navio e os sistemas de medição dinâmica, avaliando procedimentos, equipamentos, além de restrições, problemas e incertezas associadas a cada método. Foi dada atenção especial aos procedimentos de arqueação de tanques para armazenamento de granéis líquidos, comparando procedimentos utilizados no Brasil pelo Inmetro aos requisitos da Norma ISO -7507, e a rastreabilidade metrológica dos equipamentos de medição em relação aos procedimentos utilizados na sua calibração. / [en] For many years, dynamic measurement systems have not been used in the petroleum industry for custody transfer applications, only for operational reasons like detecting leaks and internal transfers. The progressive growth of crude oil prices required measurements with a smaller uncertainty, leading to developing news technologies, resulting in high accuracy flow meters to be used in custody transfer. The main objective of this research was evaluate the replacement of static measurements by dynamic measurements in oil exports sales in order to speed up the loading of vessels, decreasing the unavailability of logistical resources involved, to minimize the company s exposure to economic losses due to erroneous bill of ladings and verify if this justifies the investment in dynamic measurement systems. This research has discussed a number of issues associated with the uncertainty of the shore tanks, vessels tanks and dynamic measurements, evaluating procedures, equipment, and restrictions, problems and accuracy associated with each method. It also included a discussion about the difference between calibration of vertical cylindrical tanks procedures used in Brazil by Inmetro and the requirements of ISO -7507, and about traceability of measuring equipment calibration.

Bestämmelserna om flyttningsförbud återfinns i 24 och 27 §§ lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt 24 § LVU får förvaltningsrätten meddela ett flyttningsförbud om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas vid en flyttning från familjehemmet. Om det är sannolikt att ett flyttningsförbud behövs och rättens beslut inte kan avvakta med hänsyn till risken för barnets hälsa eller utveckling får socialnämnden besluta om ett tillfälligt flyttningsförbud, se 27 § LVU. I 28 § LVU stadgas att ett beslut om tillfälligt flyttningsförbud ska underställas förvaltningsrätten. Utifrån teoribildningen om stigbundenhet kan en problematik med beslut om flyttningsförbud urskiljas. Stigbundenhet innebär att tidigare beslut bildar en utgångspunkt för senare beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är dels att utreda i hur många beslut om flyttningsförbud socialnämnden har fått ett tillfälligt flyttningsförbud fastställt innan förvaltningsrätten meddelar ett flyttningsförbud, dels att studera antalet mål kammarrätten kommer till samma beslut som förvaltningsrätten i en process om flyttningsförbud. Om förvaltningsrätten och kammarrätten i många mål kommer till samma beslut undersöker uppsatsen om det vid beslut om flyttningsförbud finns en risk för stigbundenhet. Finns det en risk för stigbundenhet granskar uppsatsen ifall domstolen beslutar om flyttningsförbud trots att det inte är motiverat av principen om barnets bästa. Ett delsyfte med uppsatsen är att kartlägga vid vilka situationer och varför ett flyttningsförbud meddelas och ett tillfälligt flyttningsförbud fastställs. Ännu ett delsyfte med uppsatsen är att konstatera hur bestämmelsen om flyttningsförbud fungerar i praktiken och om förändringar av gällande rätt borde ske. En rättsdogmatisk metod används i uppsatsen för att utreda gällande rätt när det gäller regleringen om vård av barn och speciellt hur bestämmelserna om flyttningsförbud tillämpas. För att konstatera hur bestämmelsen om flyttningsförbud fungerar i praktiken och om förändringar av gällande rätt borde ske nyttjas en kritisk rättsdogmatisk metod. För att besvara uppsatsens huvudsyfte, delsyften och frågeställningar studeras domar där både förvaltningsrätten och kammarrätten prövat frågan om tillfälligt flyttningsförbud eller flyttningsförbud i sak. Utifrån resultatet av rättsfallsstudien är det befogat att konstatera att det finns en risk för stigbundenhet vid beslut om flyttningsförbud. Det finns en risk för stigbundenhet eftersom förvaltningsrätten och kammarrätten tog samma beslut i 85 % av målen och kammarrätten i en av fyra domar mer eller mindre endast hänvisade till förvaltningsrättens bedömning. I åtminstone majoriteten av domarna i rättsfallsstudien tog förvaltningsrätten och kammarrätten ett beslut som är i linje med barnets bästa. Rättsfallsstudien visar att ett flyttningsförbud i regel meddelas, när vårdnadshavaren uttryckt att den tänker eller vill hämta barnet från familjehemmet, efter en sammanvägning av diverse omständigheter. Det mest centrala vid bedömningen var barnets anknytning till familjehemmet och den risk för skada en separation skulle innebära för barnet. Det är genom rättsfallsstudien möjligt att se ett mönster för när ett flyttningsförbud anses behövligt. Bestämmelsen om flyttningsförbud verkar därmed fungera någorlunda. För att bestämmelsen om flyttningsförbud ska fungera mer tillfredställande borde dock en förändring av gällande rätt ske. / The regulations on prohibiting the relocation of a child in preventive care are found in sections 24 and 27 of the Care of Young Persons Act (1990: 52, LVU). According to section 24 LVU, the Administrative Court may issue a prohibition to relocate a child if there is a significant risk that the child's health or development could be damaged by the relocation from the family home. If it is plausible that a relocation ban is needed and the court's decision cannot wait, with regard to the risk for the child's health or development, the Social Welfare Committee may decide on a temporary relocation ban, see section 27 LVU. Section 28 LVU, stipulates that a decision on a temporary relocation ban shall be submitted to the Administrative Court. Based on a theory of path dependence a problem with decisions about a relocation ban can be distinguished, as the concept of path dependence entails that earlier decisions influence later decisions. The main purpose of the thesis is partly to investigate in how many cases the Social Welfare Committee has temporarily prohibited the relocation of a child before the Administrative Court announces a relocation ban, and partly to study the number of cases the Administrative Court of Appeal comes to the same decision as the Administrative Court in a relocation ban process. If the Administrative Court and the Administrative Court of Appeal come to the same decision in multiple cases the thesis will examine whether there is a risk of path dependence. If there is a risk of path dependence the thesis will further examine whether the court decides to prohibit the relocation of a child even though it is not justified by the principle of the best interests of the child. A subsidiary purpose of the thesis is to map out in which situations and why the court announce a relocation ban and establish a temporary relocation ban. Another subsidiary purpose of the thesis is to establish how the regulation of the relocation ban works in practice and if changes to applicable law should take place. A legal dogmatic method and a critical legal dogmatic method is used in the thesis. To answer the thesis' main purpose, subsidiary purposes and research questions, decisions from both the Administrative Court and the Administrative Court of Appeal about temporary relocation ban and relocation ban are examined.  Based on the results of the case study it is justified to state that there is a risk of path dependence when the court decides on a relocation ban. There is a risk of path dependence because the Administrative Court and the Administrative Court of Appeal made the same decision in 85 % of the cases. Another factor that signifies a risk of path dependence is that the Administrative Court of Appeal in one out of four verdicts more or less only referred to the Administrative Court's assessment. In at least the majority of the verdicts the Administrative Court and the Administrative Court of Appeal made a decision that is in line with the best interests of the child. The case study shows that the court usually announces a relocation ban, when the child’s guardian expresses that he or she intends or wants to move the child from the family home, depending on different circumstances. The most central circumstance was the child's connection to the family home and the risk of harm when separated. Through the case study it is possible to see a pattern for when a relocation ban is considered necessary. Thus, it can be concluded that the provision on the relocation bans seems to work reasonably well. However, to make the provision on the relocation ban function more satisfactorily a change in the applicable law should take place.

[pt] Esta dissertação visa a aplicar uma metodologia para avaliar as diferenças máximas permissíveis nas operações de transferência de custódia de GLP para cada operação em particular, utilizando testes de hipóteses baseados na incerteza de medição, em contraponto à utilização de valores pré-estabelecidos em normas e regulamentos técnicos metrológicos. Tais documentos propõem um valor único de incerteza máximas nas medições de transferência de custódia, sem estabelecer diferenças máximas permissíveis nas operações entre dois sistemas, cabendo aos fornecedores e clientes negociar este parâmetro, o que frequentemente causa disputas. Os resultados mostraram que, em um sistema isolado, ao contrário de outros métodos, as condições ambientais não influenciam o método de medição de massa e sua incerteza. Nenhuma diferença máxima permissível de massa transferida de GLP entre caminhões-tanque e estações de medição excede 1,0 porcento; em contraste, quando uma esfera de armazenamento é parte de um dos sistemas de medição, este parâmetro depende completamente das condições operacionais e definitivamente um valor único não deve ser considerado. / [en] This dissertation aims to apply a methodology to assess the maximum allowable differences in LPG custody transfer operations for each particular operation, using hypothesis tests based on measurement uncertainty, as opposed to using pre-established values in metrological standards and technical regulations. Such documents propose a single value for maximum uncertainty in custody transfer measurements, without establishing maximum permissible differences in operations between two systems, leaving it up to suppliers and customers to negotiate this parameter, which often causes disputes. The results showed that in an isolated system, unlike other methods, environmental conditions do not influence the mass measurement method and its uncertainty. No maximum permissible difference of transferred mass of LPG between tank trucks and measuring stations exceeds 1.0 percent; in contrast, when a storage sphere is part of one of the measuring systems, this parameter completely depends on the operating conditions and definitely a single value should not be considered.