I det svenska barnskyddssystemet ses omhändertaganden och placering utanför hemmet för barn som en sista utväg och flera insatser ska ges i syfte att stärka kärnfamiljen och undvika omhändertaganden. Barn ska i systemet som absolut huvudregel växa upp med sina biologiska föräldrar. I svensk rätt är utgångspunkten att barn ska återvända till sin kärnfamilj så fort som möjligt. Enligt 21 § 1 st. LVU anges att vården ska upphöra när den inte längre behövs och att barnet ska återförenas med föräldrarna, den s.k. återföreningsprincipen. En återförening av kärnfamiljen är en tydlig strävan i regleringen. En princip om ökad kontinuitet, kontinuitetsprincipen, för placerade barn utanför hemmet har dock diskuterats i svensk rätt under senare år. År 2003 infördes en skyldighet för socialnämnden att överväga behovet av en vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i familjehem i mer än tre år enligt 13 § 3 st. LVU. Om en vårdnadsöverflyttning genomförs med stöd av 6 kap. 8 § FB innebär det att en återförening med föräldrarna inte längre ska vara målet utan att barnet ska bo i familjehemmet under hela sin uppväxt och familjehemsföräldrarna utses som särskilt förordnade vårdnadshavare. Trots införandet av 13 § 3 st. LVU om att socialnämnden kan ansöka om en vårdnadsöverflyttning när barnet varit familjehemsplacerat i mer än tre år har bestämmelsen inte fått genomslag i praktiken. Det finns en ovilja att splittra kärnfamiljsidealet och prioritera biologiska band framför sociala när det kommer till övervägningen av om en vårdnadsöverflyttning bör ske eller inte enligt 6 kap. 8 § FB.           Av uppsatsens behandlade mål är det oklart kring vilken eller vilka faktorer som ska vara avgörande för om en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd eller inte. Det finns ingen tydlig rangordning mellan förutsättningarna, vilket det även inte ska göra enligt FB:s förarbete. Avvägning mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen har förekommit men domstolarna har inte närmare redovisat hur denna avvägning gjorts. Förutsättningar som att socialnämnden uttömt åtgärder för att få till stånd en återförening, att kontakten och umgänget mellan barnet och föräldrarna varit begränsat samt att barnet riskerat att lida skada vid en eventuell återförening har vägt tungt i bedömningen av om vårdnadsöverflyttning ska ske eller inte. Detta har förstärkts av att barnen knutit an och rotat sig i familjehemmen.           Angående hur kärnfamiljsidealet värderats vid bedömningen av en vårdnadsöverflyttning anses den relationsorienterade skolan och anknytningsteorin fortfarande ha stor betydelse. De biologiska banden ska som utgångspunkt bevaras.  Detta har främst kommit till uttryck genom att socialnämnden ska ha vidtagit flera åtgärder för att få till en återförening innan en vårdnadsöverflyttning ska kunna komma till stånd. Den behovsorienterade skolan och ett avvikande från kärnfamiljsidealet kan dock tänkas ha fått ett genomslag om någon kontakt eller något umgänge överhuvudtaget inte existerat mellan barnet och föräldrarna eller att de är så pass begränsat att barnet inte anses ha något behov av det. Detsamma gäller om barnets uppväxtförhållanden varit oroliga och det finns risk för att de fortsatt kan komma att vara oroliga vid en eventuell återförening. / In the Swedish child protection system care and placement outside the home for children is seen as a last resort and several efforts should be made with the aim of strengthening the nuclear family and avoiding care. In the system children should as a rule grow up with their biological parents. Under Swedish law the starting point is that children should return to their nuclear family as soon as possible. According to 21 § 1 st. LVU care should cease when it is no longer needed and for the child to be reunited with its parents, the so-called reunification principle. A reunification of the nuclear family is a clear endeavour in the regulation.            A principle of increased continuity, the principle of continuity, for placed children outside the home has been discussed in Swedish law in recent years. In 2003 an obligation was introduced for socialnämnden to consider the need for a custody transfer when children have been placed in foster homes for more than three years according to 13 § 3 st. LVU. If a custody transfer is carried out according to 6 kap. 8 § FB it means that a reunification with the parents should no longer be the goal. The child is to live in the foster home throughout their upbringing and the foster home parents are designated as specially appointed guardians. Despite the introduction of 13 § 3 st. LVU that socialnämnden can apply for custody transfer when the child has been placed in a foster home for more than three years the provision has not been effective in practice. There is a reluctance to divide the nuclear family ideal and prioritize biological links over social when it comes to considering if a custody transfer should or should not be done according to 6 kap. 8 § FB.           It is unclear in this essay which conditions should determine whether a custody transfer will happen or not. There is no clear ranking between the conditions which it should not be according to FB's preliminary work. The various courts have assessed the cases on a case-bycase basis. A balance between the reunification principle and the continuity principle has occurred but the courts have not detailed how this balance has been made. Prerequisites such as that socialnämnden have exhausted measures to establish a reunification, that contact and interaction between the child and parents have limited and that the child risks suffering in the event of a reunification has weighed heavily on whether custody transfer should happen or not. This has been reinforced by the fact that the children have connected and rooted in the foster homes.           Regarding how the nuclear family ideal was evaluated in the assessment of a custody transfer the relationship-oriented school and the connection theory are still considered of great importance. The biological links should as a starting point be preserved. This has been expressed mainly by that socialnämnden have taken several measures to bring about a reunification before a custody transfer can come to fruition. However, the needs-oriented school and a deviation from the core family ideal may have had an impact if no contact or social interaction existed at all between the child and the parents or that they are so limited that the child is not considered to need it. The same applies if the child's growing up conditions have been troubled and there is a risk that they may continue to be troublesome in the event of a reunion.

No description available.

I januari 2020 upphittades en 3-årig flicka avliden i hennes föräldrars hem. Hon hade några månader tidigare återförenats med föräldrarna efter att ha tvångsvårdats i ett familjehem sedan hon var några dagar gammal. Hennes död ledde till förändringar år 2022 i föräldrabalken, social- tjänstlagen och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genom reformen lex Lilla Hjärtat. Efter barn varit placerade i ett familjehem under en längre tid kan socialnämnden ansöka om en överflyttning utav vårdnaden från föräldrarna till familjehemmet i enlighet med 6 kap. 8 § föräldrabalken. En förändring som lex Lilla Hjärtat fört med sig är att socialnämnden har en skyldighet att överväga en vårdnadsöverflyttning efter två år istället för de tidigare tre åren. För att en överflyttning ska genomföras krävs det att det är för barnets bästa och att en återförening med föräldrarna inte kan vara realistisk i framtiden. En överflyttning kan endast göras till ett familjehem. Uppsatsen diskuterar vårdnadsöverflyttningar som genomförs utan samtycke från föräldrar eller barnet och de följder som lex Lilla Hjärtat haft. Jag kommer i uppsatsen fram till att lagförändringen inte kommer öka antalet vårdnads- överflyttningar utan kan få en motsatt effekt. Det fanns innan lagförändringar klev ikraft för få familjehem som tog emot unga men även som var intresserade att överta vårdnaden. Reformen utstrålar en omprioritering vid tvångsvård där återförening ska ses som sekundärt till att överflytta vårdnaden. Konsekvenserna kan således bli att färre vill bli familjehem på grund av ointresset att vara vårdnadshavare. Jag anser även att förändringarna inte tar hänsyn till samtliga barn utan endast de yngre som uppfattar två år som en lång tid och därmed uppfattar familjehemmet som sitt hem tidigare än ett äldre barn. En process av vårdnadsöverflyttning är påfrestande på barnen och lagförändringen leder därmed till en ökad oro och otrygghet. Det finns dessutom stora brister hos socialnämnden. Bland annat en osäkerhet till att ansöka om vårdnadsöverflyttningar på grund av konsekvenserna för föräldrarna men även i tolkning av lag och dokumentation. Slutligen anser jag att lagförändringarna är påskyndade, ogenomtänkta och inte till barnets bästa.

I Sverige finns barn som placerats i familjehem med liten eller ingen möjlighet till att ånyo bo i föräldrahemmet. Många av dessa barn växer upp under otrygga och instabila förhållanden. Den rättsliga grundprincipen är återförening mellan barn och förälder. Och är något som eftersträvas. Samtidigt finns rättsliga möjligheter som kan ge barnet nya vårdnadshavare antigen genom vårdnadsöverflyttning eller adoption. Därmed kan barnet få andra förutsättningar, forskning visar nämligen att långvarigt placerade barn klarar sig sämre i samhället än adopterade. Socialstyrelsens granskning visar att dessa möjligheter används i en för liten utsträckning och att socialsekreterare inte fullt förstår skillnaden mellan dessa bådan rättsliga förfaranden.   Begreppet barnets bästa är i sammanhanget av stor betydelse då det ska vara avgörande vid beslut som rör barn. Begreppet saknar dock en enhetlig definition. Domstolens bedömning av vad som är barnets bästa kan därför skilja sig beroende på den specifika situationen.  Uppsatsen ämnar undersöka vårdnadsöverflyttning och adoption av familjehemsplacerade barn utifrån den svenska rättsordningen och belysa hur barnets bästa bedöms vid domstols prövning. Enligt den rättsdogmatiska metoden har främst propositioner, lagar, praxis och SOU:er granskats. Vilket resulterat i att skillnader mellan bestämmelserna framkommit, liksom att det finns möjlighet att genomföra adoption mot förälders vilja.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare från tre olika kommuner. Alla intervjupersonerna var socialsekreterare som arbetar med familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar enligt Föräldrabalken 6 kap. 8 §. År 2003 infördes en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga (LVU) som innebar en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Vår problemformulering och syfte handlar om hur socialsekreterarna hanterar lagens återföreningssyfte respektive vårdnadsöverflyttning och vilka faktorer socialsekreterarna anser har betydelse eller är avgörande för att en vårdnadsöverflyttning ska vara aktuell. Resultatet visar att kommunerna vi valt ut har olika tillvägagångssätt i arbetet med vårdnadsöverflyttningar och möjligheter att stödja och följa upp en vårdnadsöverflyttning. Resultatet visar att en vårdnadsöverflyttning inte genomförs om det strider mot barnets bästa. Vi har funnit gemensamma faktorer som påverkar bedömningen vid ett övervägande eller överflytning. Vi analyserar resultatet med hjälp av anknytningsteorin och tidigare forskning. Socialsekreterarna vi intervjuat upplever många svårigheter med både familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar. Vi har inte kommit fram till om vi anser att det borde genomföras fler eller färre vårdnadsöverflyttningar. Allt beror på det enskilda barnet och omständigheterna i familjehemmet.

Titel: ”Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar” – En studie av domar från tingsrätten. Författare: Jenny Olsson Syfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras. Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen? Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar. Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. För att höja den interna validiteten i studien har två kritiska analyser av kategorierna utförts. Resultat: Resultatet i studien pekar på att barns bästa konstrueras genom barns behov. I studien framkommer de gällande behoven som barns behov av familjetillhörighet samt barns behov av trygghet och stabilitet. Barns bästa konstrueras både i sambandet mellan de två framkomna behoven och i avvägningen mellan dessa. Studien visar även att barns behov av trygghet och stabilitet kan få lämna företräde för andra konstruerade behov. Detta gäller främst barns behov av de biologiska föräldrarna inom kategorin barns behov av familjetillhörighet. Studien visar även att ett dilemma mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen kan uppkomma, också här kan man se att dessa kopplas till barns behov.

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare från tre olika kommuner. Alla intervjupersonerna var socialsekreterare som arbetar med familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar enligt Föräldrabalken 6 kap. 8 §. År 2003 infördes en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga (LVU) som innebar en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Vår problemformulering och syfte handlar om hur socialsekreterarna hanterar lagens återföreningssyfte respektive vårdnadsöverflyttning och vilka faktorer socialsekreterarna anser har betydelse eller är avgörande för att en vårdnadsöverflyttning ska vara aktuell. Resultatet visar att kommunerna vi valt ut har olika tillvägagångssätt i arbetet med vårdnadsöverflyttningar och möjligheter att stödja och följa upp en vårdnadsöverflyttning. Resultatet visar att en vårdnadsöverflyttning inte genomförs om det strider mot barnets bästa. Vi har funnit gemensamma faktorer som påverkar bedömningen vid ett övervägande eller överflytning. Vi analyserar resultatet med hjälp av anknytningsteorin och tidigare forskning. Socialsekreterarna vi intervjuat upplever många svårigheter med både familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar. Vi har inte kommit fram till om vi anser att det borde genomföras fler eller färre vårdnadsöverflyttningar. Allt beror på det enskilda barnet och omständigheterna i familjehemmet.</p>

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child’s attachment, the child’s fundamental needs and consent from the involving parties in the case. The study also concluded that some of the difficulties with the process involve a contradictory law and the lack of support to the child´s new family after the custody transfer has been implemented.  Some of the positive aspects with custody transfer within the foster care, that the study showed, includes that the child get to live with the family the child regards as his or her own, and a reduced amount of concern and stress, to the benefit of a more stable and safe environment. The analysis was based on two different perspectives: the attachment theory and Maslow´s theory on the hierarchy of the human´s needs

No description available.

<p><em><p><strong><em><p>SAMMANDRAG</p><p>C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.</p><p>”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar</p><p>riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”</p><p>Handledare: Jeanna Lantz</p></em><em><p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en</p><p>vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan</p><p>förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För</p><p>att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är</p><p>barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en</p><p>delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen</p><p>bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin</p><p>analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.</p><p>De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med</p><p>särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på</p><p>vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.</p><p>Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av</p><p>skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer</p><p>att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska</p><p>vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis</p><p>misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två</p><p>anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att</p><p>barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också</p><p>barnets egen vilja särskilt viktig.</p></em></strong></p></em></p>