<p>Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.</p>

No description available.

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var:   Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin? Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar?   Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer. Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig. De professionella känner till gällande lagar och riktlinjer men begränsningar är bristande rutiner och motstånd från patienter.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för “Barns behov i Centrum”. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS). Vår kandidatuppsats handlar om att undersöka socialsekreterarens uppfattningar och syn på BBIC under utredning av barn inom individ- och familjeomsorgen. Även hur socialsekretare beskriver hur det är att arbeta med BBIC som dokumentationssystem för att lyfta fram barnets röst och göra barn delaktiga i barnavårdsutredningar. Vår uppsats gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare som hade erfarenhet att handlägga utredningar som rör barn. Urvalsmetoden som använts är bekvämlighetsurval. Större delen av de resultat som framkommit i denna undersökning har bekräftats av tidigare forskning. Undersökningen visade att socialsekreterarna överlag anser att BBIC lyfter fram ett tydligare barnperspektiv. Däremot visar det även att det förekommer en del nackdelar och svårigheter med systemet, bland annat ansågs datasystemet otympligt samt dokumentationssystemet alltför omfattande.

Syftet är att skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om vilans pedagogiska syfte samt om vilans allmänna betydelse för barn. Konkret innebär detta vilans pedagogiska syfte i förskolan beskrivet ur ett barnperspektiv. Studien är genomförd med två kvalitativa gruppintervjuer. Datainsamlingen är analyserad genom tematisk analys där empirin har lästs igenom flera gånger, sedan har empirin färgkodats och därigenom skapades studien centrala teman:  barns behov av vila, barns självbestämmande i sin vilostund, kommunikationens betydelse, skapa en samsyn med vårdnadshavarna och barngruppens storlek begränsar. Resultatet visar att förskollärare saknar tydliga riktlinjer samt tillräckligt med reflektionstid med arbetslagen angående hur vilan ska genomföras för att tillgodose varje barns behov av vila. Det uppstår olika begränsningar som går emot vad som verkar vara barnens behov av vila så som önskemål från vårdnadshavare, arbetslagets kommunikation och barngruppernas storlek gentemot antalet pedagoger. Samtliga förskollärare anser att barnets bästa bör vara det viktigaste men att brist på tid, kompetensutveckling samt tydliga riktlinjer i styrdokument leder till att arbetet för barnets bästa gällande barns vila blir drabbande.

<p>Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.</p><p>Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.</p>

Titel: ”Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar” – En studie av domar från tingsrätten. Författare: Jenny Olsson Syfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras. Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen? Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar. Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. För att höja den interna validiteten i studien har två kritiska analyser av kategorierna utförts. Resultat: Resultatet i studien pekar på att barns bästa konstrueras genom barns behov. I studien framkommer de gällande behoven som barns behov av familjetillhörighet samt barns behov av trygghet och stabilitet. Barns bästa konstrueras både i sambandet mellan de två framkomna behoven och i avvägningen mellan dessa. Studien visar även att barns behov av trygghet och stabilitet kan få lämna företräde för andra konstruerade behov. Detta gäller främst barns behov av de biologiska föräldrarna inom kategorin barns behov av familjetillhörighet. Studien visar även att ett dilemma mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen kan uppkomma, också här kan man se att dessa kopplas till barns behov.

Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat. Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.