<p>Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang. Vår slutsats är, att det är viktigt att ta tillvara pedagogens kompetens samt uppmärksamma alla elevers behov och i verksamheten utgå från dessa individuella förutsättningar. Dessa faktorer genererar i ett individuellt lärande, vilket är pedagogens viktigaste uppgift.</p>

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang. Vår slutsats är, att det är viktigt att ta tillvara pedagogens kompetens samt uppmärksamma alla elevers behov och i verksamheten utgå från dessa individuella förutsättningar. Dessa faktorer genererar i ett individuellt lärande, vilket är pedagogens viktigaste uppgift.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken. Resultatet av studien visade främst att samtliga respondenter upplever stress med växelvis boende och att det var sällan barnen fick komma till tals själva om sin livssituation. Studien har även konstaterat att respondenterna upplevde fler negativa än positiva konsekvenser med växelvis boende.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollärare. Studien utgick från följande tre frågeställningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollärare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollärare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsättningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad är förskollärares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptäcks? Den här fenomenografiska studien genomfördes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. När det gäller utsatta barns behov är kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön. När det gäller gynnsammare förutsättningar för utsatta barn i förskolan är kategorierna; externt stöd för gynnsammare förutsättningar i förskolan och interpersonella relationer för gynnsammare förutsättningar för barn i förskolan. När det handlar om att upptäcka utsatta barn i förskolan finns följande kategorier; explicita tecken som indikation på utsatthet samt implicita tecken som bidrar till misstanke om utsatthet. Resultatet visar en variation av uppfattningar och de diskuteras utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv där förskolan som miljö kan ses i ett sammanhang där alla aspekter och miljöer samverkar och påverkar utsatta barns möjligheter att utvecklas till välmående människor. / The object of this study was to make research into preschool teachers’ perceptions of the needs of vulnerable children in preschool. The study starts off with the following three issues; what are preschool teachers’ perceptions regarding the needs of vulnerable children in preschool? How do preschool teachers view their opportunities to create more favorable conditions for vulnerable children in preschool? What are preschool teachers’ perceptions of how to discover vulnerable children in the preschool setting? This phenomenografhic study was based on six qualitative interviews with preschool teachers working at four different preschools. The result is shown as different descriptive categories. When it comes to the needs of vulnerable children the categories are; needs in connection to the child; psychosocial and biological and needs in connection to the environment. When it comes to more favorable conditions for vulnerable children in preschool the categories are; external support for more favorable conditions and interpersonal relationships for more favorable conditions in preschool. Regarding how to discover vulnerable children in preschool there are these categories; obvious signs as an indication of vulnerability and implicit signs contributing to a suspicion of vulnerability. The result shows a variety of conceptions and they are looked upon from the standpoint of the ecological systems theory where the preschool setting can be seen in a context where all aspects and different environments influence vulnerable childrens opportunities to develop into healthy human beings.

Syftet med studien är att undersöka HVB-hem personalens uppfattningar om åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom syftar studien på att undersöka hur personalen upplever och hanterar den eventuella åldersosäkerheten hos ensamkommande som är placerade på HVB-hem för barn. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med personal från olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av olika verktyg från grounded theory metoden och resultatet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i Maslows behovteori och Goffmans rollteori. Det visade sig att personalen har huvudsakligen negativa uppfattningar och upplevelser om åldersbedömning på ensamkommande. Dessutom ansågs barns behov som viktigare än deras ålder. Att arbeta med att tillgodose barns behov är utgångspunkten i deras roll som HVB-hem personal. En bra och förtroendefull relation upplevdes kunna skadas av att lyfta misstankarna om ålder till Migrationsverket eller till ungdomen. Det kunde dock ses risker med åldersskillnader och att barn och ungdomar i olämplig ålder, för ung eller för gammal, placeras på HVB-hemmet. Utnyttjande, kränkning, mobbning och sexuellt ofredande nämndes av flera. Det ansågs finnas fördelar med det också. Äldre ungdomar som stödpersoner, storasyskon och förebilder eller deras möjlighet att få stöd från personal dygnet runt och gå i skolan, vilket i sin tur kunde anses bidra till en bättre integration.

I detta examensarbete får du ta del av hur förskollärares kompetens inom det specialpedagogiska området, vilket krävs för utfärdande av förskollärarexamen och i enlighet med styrdokument, stämmer överens med förskollärares egen uppfattning om sina förutsättningar när det kommer till att ge stöd och stimulans till alla barn i förskolan. Studien avsåg att spegla förskollärares egen syn på sin kompetens i relation till specialpedagogiska insatser i förskolans verksamhet, vilka möjligheter som ges till kompetensutveckling samt hur begreppet specialpedagogik kan förstås. Slutligen fanns även ett intresse att urskilja hinder i förskolans praktik inom ämnet samt hur dessa förklaras av respondenterna. Respondenterna i studien har genom en kvalitativ webbaserad enkät svarat på ett antal frågor som berör innehållet. I resultatet framkommer det att erfarenhet och utbildning framstår som goda bidragande faktorer i mötet med alla barn. En slutsats utifrån studiens resultat är att kompetens hos förskollärare har en central betydelse för att fullfölja lärandeuppdraget i relation till barns förutsättningar.

Acsract Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att tillgodose det enskilda barnets behov vid inskolning. Studiens syfte mynnar ut i frågeställningar om hur förskollärare går tillväga och hur förutsättningarna ser ut för att nå en väl genomförd inskolning. Undersökningen handlar om att bredda kunskapen om hur förskollärare arbetar med inskolningen för att se det enskilda barnet i inskolningsprocessen. Studien knyter an till tidigare forskning och lyfter det som i resultatet är relevant. I läroplanen för förskolan (2018) står det att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta till vara på alla barns individuella behov samt att de ska göra verksamheten meningsfull för alla barn. I denna studie lyfts förskollärarens förhållningssätt och förmåga att förstå hur de förhåller sig i mötet med barn och barns behov. Förskollärare behöver ha en medvetenhet kring sin egen syn på bemötande, då det hänger ihop med förmågan till samspel. Resultatet i undersökningen pekar på att bland annat kvalitet har stor betydelse för en väl genomförd inskolning.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen. Informanternas syn på den teoretiska förankringen varierar, men BBIC och miljöterapi är de utgångspunkter man har i sitt arbete.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor.Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen. Samtliga förskoleklasser arbetar med att utveckla såväl barns språkliga medvetenhet som matematiska begrepp, men i olika stor utsträckning och arbetsformerna skiljer sig också åt.Specialpedagogernas arbete i förhållande till barnen förskoleklassen är begränsat. På de flesta skolorna består arbetet i att testa barnens språkliga medvetenhet inför skolstarten. / Opportunities to meet different needs of all children in pre-school class.

Syftet med studien är att analysera förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och lärande då svenska forskningsstudier visar att förskolebarnen idag rör på sig för lite. Studien har ge- nomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där tre förskollärare har intervjuats kring deras uppfattningar, medvetenhet och engagemang, samt hur de ser på möjligheterna att skapa en utbildning med fysisk aktivitet som verktyg. Studien har en teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det insamlade materialet har analyserats ur en fenomenogra- fisk analysansats. Resultatet visade att förskollärarna hade kännedom kring betydelsen av rö- relse och fysisk aktivitet och såg kopplingar mellan rörelse och lärande. De uttryckte samtidigt ett behov av förtydliganden i läroplanen att ta stöd av i arbete med fysisk aktivitet. Resultatet visade även, utöver de fördelar fysisk aktivitet har för inlärningsförmågan och den individuella utvecklingen, positiva effekter som förbättringar av gruppdynamiken, samarbetsförmågor och framför allt hur de såg att rörelse kunde förena barn. Därutöver visade resultatet betydelsen av lek, förskollärarnas synsätt, samt möjligheter och hinder som påverkar barnens möjligheter till fysisk aktivitet.