För att på ett enkelt sätt beskriva det trepartsförhållande som existerar mellan barn, föräldrar och socialnämnd kan sägas att föräldrar har det främsta ansvaret för att barns hälso- och sjukvårdsbehov tillgodoses och ytterst är socialnämnden ansvarig. Nuvarande rättsläge kan ur ett tillämpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vårdnadshavare söker socialnämndens samtycke för att den andre vårdnadshavaren motsätter sig barnets vård. I ett första steg ska socialnämndens utredningsarbete bestå av att ta hänsyn till huvudregeln i föräldrabalken som stadgar att vårdnadshavare har gemensam bestämmanderätt. Socialnämnd ska i och med huvudregeln försöka få vårdnadshavarna att enas i frågan. I andra hand sker ett övervägande om undantagsregeln i 6 kap. 13 a § FB ska användas. I det här läget ska nämnden bedöma vilken förälders inställning har godast skäl för sig, i förhållande till barnets bästa. När den vårdnadshavare som samtycker har goda skäl för sin inställning och barnet har ett påtagligt och tydligt behov av vård kan nämnden istället för den motsägande föräldern samtycka. I sista hand om ingen av vårdnadshavarna samtycker till behövlig vård och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, är det tvångslagen LVU som aktualiseras. Efter att nämnden ansökt hos förvaltningsdomstol kan barnet få vård enligt LVU. Om en av föräldrarna är att anse som lämplig vårdnadshavare kan socialnämnden även väcka talan om ändring av vårdnaden enligt 6 kap. 7 § FB. Som flera av remissinstanserna påpekat i förarbetena till 6 kap. 13 a § FB är det i många av fallen så att vårdnadshavarna har mer långtgående och djupa samarbetssvårigheter än att problemet stannar vid oenighet i en fråga rörande barnet. När förhållandena vårdnadshavarna emellan är så dåliga att det inte föreligger verkliga förutsättningar för gemensam vårdnad är åtminstone jag kritisk till vilken egentlig funktion bestämmelsen fyller. Som framgår i framställningen utgör bestämmelsen en risk för negativa effekter på möjligheterna att ensam förordnas vårdnaden i de situationer förutsättningarna är uppfyllda men domstolen väljer att se 6 kap. 13 a § FB som ett verktyg att använda vid gemensam vårdnad. Syftet bakom bestämmelsens införande är delvis att se till att barn ska slippa invänta ett vårdnadsbeslut från en domstol för att få vård och behandling men följderna för det enskilda barnet kan bli mer långgående än ett uteblivet vård- och behandlingstillfälle. Dagens utformning och tolkning av bestämmelsen medför i min mening en stor brist. Bristen grundar sig i inskränkningen av samförståndskravet. Lagstiftaren accepterar att vårdnadshavare är oeniga i vissa frågor och det sänder ut signaler om att huvudregeln om vårdnadshavares enighet nu försvagats. Regeln måste utvärderas närmare för att det ska kunna avgöras om den fyller den funktion som regeln är avsedd att ha.

I förskolans läroplan (Lpfö 98 2016) står det att barnen ska få en god introduktion i förskolan. Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om introduktion av yngre barn i förskolan. Metoden som använts i datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem förskollärare som arbetar med olika introduktionsvarianter. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns skilda meningar och erfarenheter hos förskollärarna som arbetar med traditionell och föräldraaktiv introduktion gällande introduktionens längd, ansvarspedagog, rollerna hos vårdnadshavare och pedagog samt successiv lämning. Flera av förskolorna som ingår i studien har egna utformningar av traditionell och föräldraaktiv introduktionsvariant. Den traditionella introduktionsvarianten stämmer mer överens med anknytningsteorin i dessa faktorer. De flesta av informanternas förskolor använder ansvarspedagog under introduktionen oavsett variant. Alla förskollärarna vill att det första mötet med det nya barnet och vårdnadshavaren ska ske i ett lugnt sammanhang med få pedagoger och barn. Samtliga förskollärare lyfter samverkan med vårdnadshavaren som viktigt för att göra den trygg, eftersom de anser att vårdnadshavaren överför sina känslor till barnet.

Syftet med studien var att undersöka utredande socialsekreterares förståelse av och förhållningssätt till principen om barnets bästa. Tidigare forskning visar på att barnets bästa som begrepp är svårdefinierat, att hög arbetsbelastning och tidsbrist kan påverka bedömningar om barnets bästa och att tillit samt en förtroendefull relation mellan socialsekreteraren och barnet kan främja delaktigheten. Resultatet analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och handlingsutrymme som teoretiskt begrepp. Studien har använt sig av en kvalitativ metod bestående av sex semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att finna teman. Socialsekreterarna upplever sig ha ett stort handlingsutrymme för att göra egna bedömningar om barnet bästa. Trots att resultatet visade att begreppet var svårt att definiera var socialsekreterarna relativt eniga om hur de förstår barnets bästa och vad de väger in i bedömningen. Resultatet visade även att socialsekreterarna för det mesta hinner träffa barnen vid endast ett tillfälle under utredningsprocessen på grund av hög arbetsbelastning och brist på tid. Verksamhetens ekonomiska förutsättningar visade sig även ha en inverkan på socialsekreterarnas handlingsutrymme när det gäller att bedöma barnets bästa. / The aim of this study was to examine investigative social workers understanding of and approach to the principle of the best interests of the child. Previous research shows that it’s difficult to define the best interests of the child. Research also shows that a high workload and lack of time can affect assessments of the child’s best interests, and that a trusting relationship between the social worker and the child can promote participation. The theoretical background is based on Bronfenbrenner’s developmental ecology theory and room for maneuver as a theoretical concept. A qualitative method has been used and the empirical material was analyzed using a thematic analysis. Social workers feel that they have a large margin of maneuver to make assessments. Although the result showed that the concept was difficult to define, the social workers had a similar understanding on how they understood the concept and what they take in consideration in the assessment. However, the social workers have for the most part only time to meet the children at one point during the investigation process. Financial conditions also turned out to have an impact on their room for maneuver when it comes to assessing the child’s best interests.

Syftet med studien var att undersöka hur förvaltningsrätten resonerar kring barns behov när bedömning görs att vården enligt 21 § LVU (SFS 1990:52) inte kan upphöra. Studiens teoretiska ramverk bestod av socialekologisk systemteori, och barns behov användes som ett analytiskt verktyg. Studiens design var en kvalitativ dokumentstudie med abduktiv ansats. Materialet bestod av tjugotre domar från en förvaltningsrätt i Mellansverige som berörde prövning av möjlighet till upphörande av vård enligt LVU. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet visar sju subkategorier insorterade under följande huvudkategorier; ”barnets utveckling”, ”familj och miljö” samt ”föräldrarnas förmåga”. Studien visar att förvaltningsrätten resonerar kring barns behov utifrån att barnets utveckling kan påverkas negativt av föräldrarnas oförmåga att tillgodose barnets behov, samt utifrån att det inte skett tillräckliga förändringar i barnets miljö. / The purpose of the study was to examine the administrative court’s reasoning regarding children’s needs when care under 21 § the Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (SFS 1990: 52) is not revoked. Social Ecological systems theory constituted the theoretical framework while children’s needs was used as an analytical tool. The design was a qualitative document study with an abductive approach. Twentythree court orders were analyzed with a qualitative content analysis and the results show seven subcategories sorted under the following three main categories; "The child’s development", "family and environment" and "parent’s ability". The study shows that the court's reasons are based on the fact that the child’s development can be negatively affected by parent’s inability to meet the child’s needs and that there have not been sufficient changes in the child’s environment.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.

Undersökningens syfte är att synliggöra förskollärares upplevelser gällande att kunna tillgodose varje enskilt barns behov i förskolan samt att problematisera de faktorer som påverkar huruvida förskollärare kan tillgodose dessa. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare där fokuset var att synliggöra aktörernas upplevelser och vad som ansågs var viktigt  för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Eftersom de pedagogiska relationerna mellan förskollärare och barn är centrala när det gäller förskollärares arbete med barnens behov, inramas studien teoretiskt med den relationella pedagogiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och analysen följde en abduktiv logik där datamaterialet analyserades på ett systematiskt sätt utifrån det teoretiska ramverket. Det resultat som presenteras i studien synliggör förskollärares syn på begreppet “varje enskilt barns behov” samt de faktorer studiedeltagarana anser ligger till grund för och skapar förutsättningar  för att de ska kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Den påverkansfaktor som de förskollärare som intervjuats främst syftade på som en bidragande orsak var personalbristen, både sjukfrånvaro samt förskolans grundbemanning. Detta kan ibland upplevas leda till tidsbrist som i sin tur gör det svårt att skapa och upprätthålla relationer till vart och ett av barnen och därmed också påverka i vilken utsträckning varje enskilt barns behov kan tillgodoses. Att inte kunna bidra till varken relationsskapandet eller att tillgodose varje enskilt barns behov i önskad omfattning framställs av de förskollärare som intervjuats som påfrestande och upplevs som ett misslyckande.

No description available.

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig. / When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.