I den här uppsatsen resonerar jag kring chefers och ledares yrkeskunnande så som den kommer till uttryck i en universitetsmiljö i Sverige. Universitetet som berörs är ungt och ändå präglas det av liknande spänningar som flera andra lärosäten i landet. Det handlar om spänningsfält som påverkar allas vardag på flera olika sätt. För att kunna handskas med dessa spänningar och för att kunna utföra sitt chefs- och ledaruppdrag i en miljö som är fylld av dilemman måste chefer och ledare visa färdighet, förtrogenhet och omdöme – tre aspekter av yrkeskunnande. En av frågorna som har drivit mig i uppsatsarbetet har berört chefs- och ledarskapsprogram och vilka inslag behövs i sådana kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en kontinuerlig utveckling av chefers och ledares yrkeskunnande.

Studiens syfte är att undersöka och synliggöra dels hur pedagoger navigerar mellan individens och kollektivets intressen och behov och dels hur individen och kollektivet möter varandra och förhandlas i förskolepraktiken. Följande frågeställningar har besvarats för att konkretisera syftet: Hur förhåller sig pedagoger till begreppen individ och kollektiv i en förskolekontext? Hur ser mötet mellan individens och kollektivets behov och intresse ut på förskolan? Hur bemöter pedagoger individens och kollektivets olika behov och intressen? De teoretiska begreppen individ, kollektiv och institution används för att se pedagogers navigering i den rådande institutionella förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi observerat pedagoger och barn i samspel. Dessutom har vi utfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger. Studiens resultat visar att det dagligen sker förhandlingar mellan individens och kollektivets behov och intresse. Hur individen syns och lyfts inom kollektivet påverkas av pedagogens navigering men även av pedagogens närvaro i kollektivet. Strukturer och omständigheter på förskolan påverkar vilka rutiner och vanor som skapas. Detta i sin tur påverkar hur individen och kollektivet kan mötas i olika situationer. Ibland behöver individens behov bemötas på ett annat sätt än kollektivets behov. Här ses tillräckligt med tid som en viktig faktor för att kunna tillgodose individens behov i kollektivet. Studien synliggör att det dagligen finns spänningsfält där de kollektiva rutinerna inte är förenlig med individens behov och intresse.

<p>Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte. Under fasen av kontaktknytandet har jag dessutom försökt varsebli de faktorer som kan ha bidragit till beslutet för eller mot ett möte med mig. Observationerna har jag bearbetat så att de är förenliga med person-uppgiftslagen och offentlighetsprincipen. Denna studie knyter an till en aktuell kvantitativ studie av Statistiska centralbyrån som bland annat berör sociala nätverks betydelser. SCB:s studie kommer fram till att en stor andel högutbildade utrikes födda bedömer att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Som utgångspunkt för den här studien fungerar Gunnar Törnqvists teoretiska resonemang kring det mänskliga, begränsade räckhållet, format av ens erfarenheter och bakgrund, och den på grund av teletekniken nästan oändliga tekniska räckvidden, vilka utsätter samhället för territoriella spänningar med splittrande och integrerande krafter. En egen projicering ner på det individuella planet fungerar som ansats för hur enstaka personer påverkas av spänningsfältet vid knytandet av kontakter längs olika vägar. Närmare bestämt avhandlas uppsats-informanternas tillgänglighet kännetecknad av studerandenas kontaktväg hemifrån genom det medietekniska nätet eller från det offentliga rummet till domänen med informanten, som den studerande inom ramen för sina studier söker bland främmande personer såsom förenings-medlemmar eller i tjänst befintliga privat eller offentligt anställda utan kontakt till öppna personkretsar, såsom kunder, i dagens svenska kulturrum. Det undersökta materialet är de observerade personer som i tidigare studier fungerade som potentiella källor. Dessa är personer på en förskola, medlemmar i vänortsföreningar och många olika anställda på myndigheter och statliga verk i Storstockholm. Undersökningen och analysen tyder på att positiva associationer med den kontakt-sökandes bakgrund, direkt kontakt mellan fyra ögon eller redan befintlig tillgång till ett socialt nät är avgörande gynnsamma faktorer, medan negativa faktorer är e-post, som man lätt kan låta bli att svara på, och telefonen, där samtalen lätt kan avslutas av den tillfrågade. I båda fallen är kommunikationen också begränsad till antingen talat eller skrivet språk. Dessutom har det visat sig att en reception inte är någon garanti för någon mottagning. Det har dragits följande slutsatser: Mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd i det territoriella spänningsfältet är avgörande drivkrafter bakom tillkomsten av kontakter inför vetenskapliga intervjun. Till-gängligheten påverkas av kontaktpersonens positiva associationer till skribentens kulturella bakgrund. Referenspersoner och anslutning till samma sociala nätverk är underlättande. Tekniska hjälpmedel förbättrar inte nödvändigtvis den tekniska räckvidden och informantens tillgänglighet. Användandet styrs av de involverades mänskliga räckhållen och leder inte alltid till en räckviddsökning. I synnerhet receptioners funktion är dubbeltydig och liknar ibland snarare telefonväxlar än mottagningar.</p>

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte. Under fasen av kontaktknytandet har jag dessutom försökt varsebli de faktorer som kan ha bidragit till beslutet för eller mot ett möte med mig. Observationerna har jag bearbetat så att de är förenliga med person-uppgiftslagen och offentlighetsprincipen. Denna studie knyter an till en aktuell kvantitativ studie av Statistiska centralbyrån som bland annat berör sociala nätverks betydelser. SCB:s studie kommer fram till att en stor andel högutbildade utrikes födda bedömer att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Som utgångspunkt för den här studien fungerar Gunnar Törnqvists teoretiska resonemang kring det mänskliga, begränsade räckhållet, format av ens erfarenheter och bakgrund, och den på grund av teletekniken nästan oändliga tekniska räckvidden, vilka utsätter samhället för territoriella spänningar med splittrande och integrerande krafter. En egen projicering ner på det individuella planet fungerar som ansats för hur enstaka personer påverkas av spänningsfältet vid knytandet av kontakter längs olika vägar. Närmare bestämt avhandlas uppsats-informanternas tillgänglighet kännetecknad av studerandenas kontaktväg hemifrån genom det medietekniska nätet eller från det offentliga rummet till domänen med informanten, som den studerande inom ramen för sina studier söker bland främmande personer såsom förenings-medlemmar eller i tjänst befintliga privat eller offentligt anställda utan kontakt till öppna personkretsar, såsom kunder, i dagens svenska kulturrum. Det undersökta materialet är de observerade personer som i tidigare studier fungerade som potentiella källor. Dessa är personer på en förskola, medlemmar i vänortsföreningar och många olika anställda på myndigheter och statliga verk i Storstockholm. Undersökningen och analysen tyder på att positiva associationer med den kontakt-sökandes bakgrund, direkt kontakt mellan fyra ögon eller redan befintlig tillgång till ett socialt nät är avgörande gynnsamma faktorer, medan negativa faktorer är e-post, som man lätt kan låta bli att svara på, och telefonen, där samtalen lätt kan avslutas av den tillfrågade. I båda fallen är kommunikationen också begränsad till antingen talat eller skrivet språk. Dessutom har det visat sig att en reception inte är någon garanti för någon mottagning. Det har dragits följande slutsatser: Mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd i det territoriella spänningsfältet är avgörande drivkrafter bakom tillkomsten av kontakter inför vetenskapliga intervjun. Till-gängligheten påverkas av kontaktpersonens positiva associationer till skribentens kulturella bakgrund. Referenspersoner och anslutning till samma sociala nätverk är underlättande. Tekniska hjälpmedel förbättrar inte nödvändigtvis den tekniska räckvidden och informantens tillgänglighet. Användandet styrs av de involverades mänskliga räckhållen och leder inte alltid till en räckviddsökning. I synnerhet receptioners funktion är dubbeltydig och liknar ibland snarare telefonväxlar än mottagningar.

Studiens övergripande syfte är att kartlägga lärares syn på bedömningskompetens. En långsiktig intention är även att synliggöra lärares kompetensutvecklingsbehov inom bedömningsområdet. Processen vägleddes av en frågeställning gällande de kunskapsbehov som synliggörs i lärares diskussioner. Forskning har visat att elever lär sig det som de blir bedömda på vilket kan innebära att bedömningen snarare än styrdokument bestämmer vad och hur elever lär. Detta betyder att kunskap om bedömningsprocesser är viktigt och studien relaterar klassrumsbedömning till forskning samt politiskt genomförda reformer. Studien ämnar fylla det hål som Vetenskapsrådets kartläggning om svensk forskning om bedömning efterlyser; projekt i skärningspunkten mellan forskning, politik och praktik. Ansatsen är baserad på aktionsforskning som ett medel att frigöra kunskap inifrån. Studien utgick därför från ett skolutvecklingsprojekt med lärarnas autentiska frågor och deras vardagsarbete i centrum. Data som analyserades synliggjorde ett behov för lärarna av att reflektera över kunskapssyn samt olika bedömningsmetoder för att våga ge sig ut på den tunna is de beskrev som lärande. Med reflektionsprotokoll, fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer som grund visade resultet att lärarna ansåg sig behöva kunna: tolka och konkretisera, visa progression samt involvera eleverna. Vidare diskuteras resultatet i relation till tre olika spänningsfält som lärarna tvingades hantera för att betraktas som bedömningskompetenta. / The overall aim is to identify teachers' views of assessment skills. A long-term intention is also to draw attention to teachers' professional development needs within the assessment area. The process was guided by a question regarding the need for knowledge, which is made visible in the teachers' discussions. Research has shown that students learn what they are assessed on which may mean that the assessment rather than policy documents determines what and how students learn. This means that knowledge of assessment processes is important and the study relates classroom assessment to research and political reforms. The study intends to fill the gap the research council´s survey about Swedish research on assessment defines as; projects at the intersection between research, policy and practice. The approach is based on action research as a mean to free knowledge from within. The study therefore relates to a school development project where the teachers' authentic questions and everyday work was in focus. Data were analyzed and made visible a need for teachers to reflect on epistemological beliefs and different assessment methods in order to dare to venture out on the thin ice they described as learning. With reflection protocols, focus group interviews and individual interviews as a basis the results showed that teachers felt the need to be able to: interpret and concretize, show progression and involve students. The result is also discussed in relation to three tensions the teachers needed to manage in order to be considered as assessment literate.

Detta examensarbete har som syfte att förstå vad tjejer på yrkesprogram tycker om läsning och vad de eventuellt läser och vill läsa i skolan och på fritiden. Våra frågeställningar är följande: Vad tycker tjejer på yrkesprogram om läsning och vad vill de läsa? Hur skiljer sig tjejernas läsning på fritiden från den i skolan? Vårt resultat är baserat på intervjuer med fyra tjejer på vård- och omsorgsprogrammet som vi analyserar utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Vi diskuterar sedan vår analys i förhållande till tidigare forskning och drar därefter slutsatser. Vårt resultat visar att tjejerna vill läsa lättskrivna verkliga berättelser som handlar om tjejer, och inte den litteraturen som de menar att skolan framförallt erbjuder dem som består av en annan sorts berättelser. Vi drar slutsatsen att eleverna i sin läsning framförallt drivs av en yttre motivation och att de inte ser läsning som något givande utifrån programval och framtidsplaner, därför väljer de aktivt bort den. Vi diskuterar och problematiserar sedan resultatet av studien med hjälp av den tidigare forskning vi använder oss av, och resonerar kring vilka konsekvenser våra resultat ger upphov till i vår framtida yrkesutövning. Vårt examensarbete avslutas med en diskussion kring vår metod och ger förslag på vidare forskning på området.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>

Undersökningens syfte är att synliggöra förskollärares upplevelser gällande att kunna tillgodose varje enskilt barns behov i förskolan samt att problematisera de faktorer som påverkar huruvida förskollärare kan tillgodose dessa. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare där fokuset var att synliggöra aktörernas upplevelser och vad som ansågs var viktigt  för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Eftersom de pedagogiska relationerna mellan förskollärare och barn är centrala när det gäller förskollärares arbete med barnens behov, inramas studien teoretiskt med den relationella pedagogiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och analysen följde en abduktiv logik där datamaterialet analyserades på ett systematiskt sätt utifrån det teoretiska ramverket. Det resultat som presenteras i studien synliggör förskollärares syn på begreppet “varje enskilt barns behov” samt de faktorer studiedeltagarana anser ligger till grund för och skapar förutsättningar  för att de ska kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Den påverkansfaktor som de förskollärare som intervjuats främst syftade på som en bidragande orsak var personalbristen, både sjukfrånvaro samt förskolans grundbemanning. Detta kan ibland upplevas leda till tidsbrist som i sin tur gör det svårt att skapa och upprätthålla relationer till vart och ett av barnen och därmed också påverka i vilken utsträckning varje enskilt barns behov kan tillgodoses. Att inte kunna bidra till varken relationsskapandet eller att tillgodose varje enskilt barns behov i önskad omfattning framställs av de förskollärare som intervjuats som påfrestande och upplevs som ett misslyckande.