Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning. / Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Undersökningens syfte är att synliggöra förskollärares upplevelser gällande att kunna tillgodose varje enskilt barns behov i förskolan samt att problematisera de faktorer som påverkar huruvida förskollärare kan tillgodose dessa. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare där fokuset var att synliggöra aktörernas upplevelser och vad som ansågs var viktigt  för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Eftersom de pedagogiska relationerna mellan förskollärare och barn är centrala när det gäller förskollärares arbete med barnens behov, inramas studien teoretiskt med den relationella pedagogiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och analysen följde en abduktiv logik där datamaterialet analyserades på ett systematiskt sätt utifrån det teoretiska ramverket. Det resultat som presenteras i studien synliggör förskollärares syn på begreppet “varje enskilt barns behov” samt de faktorer studiedeltagarana anser ligger till grund för och skapar förutsättningar  för att de ska kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Den påverkansfaktor som de förskollärare som intervjuats främst syftade på som en bidragande orsak var personalbristen, både sjukfrånvaro samt förskolans grundbemanning. Detta kan ibland upplevas leda till tidsbrist som i sin tur gör det svårt att skapa och upprätthålla relationer till vart och ett av barnen och därmed också påverka i vilken utsträckning varje enskilt barns behov kan tillgodoses. Att inte kunna bidra till varken relationsskapandet eller att tillgodose varje enskilt barns behov i önskad omfattning framställs av de förskollärare som intervjuats som påfrestande och upplevs som ett misslyckande.

Rezensiert wird das Werk: Alexis Fritz, Christoph Mandry, Ingo Proft, Joseph Schuster, Hrsg., 2021. Digitalisierung im Gesundheitswesen: Anthropologische und ethische Herausforderungen der Mensch-Maschine-Interaktion. Freiburg i. Br.: Herder. Jahrbuch für Moraltheologie. Band. 5. ISBN 978-3451387647.