The purpose of this study is to investigate how two elementary schools work with Swedish and Swedish as a second language through four teachers thoughts and perceptions. My issues are: How do the teachers perceive the Swedish classes in the school, and how do they perceive that they are conducting it? Which examples of material for teaching do the teachers show me and how do they use it in each school? Do the work with Swedish and Swedish as a second language in the multi-ethnic school and the more mono-ethnic school differ according to how the teachers perceive they are conducting it? Do the teachers think that the equivalent education that is part of the curriculums values and mission always is maintained and why/why not? My study is performed from a sociocultural perspective. My conclusions are that the teachers from the multi-ethnic school are more aware of how to work with Swedish or Swedish as a second language regardless of the students ethnic or national origins. Some aspects of how the teachers work with Swedish are equal with each others, but there are differences to. The teachers do not think that the education always is equivalent.

The purpose of the study was to contribute to the knowledge of how primary teachers design their teaching when aiming for inclusive education. The study focuses on how the teachers describe how they use teaching resources and other materials when designing their teaching. It is a qualitative study based on semi-structured interviews with ten primary teachers who teach mathematics in grades 1-3. The Framework Design Capacity for Enactment has been used to analyze and discuss the results of the study. Through the analysis of the interviews two different types of approaches  emerged: the one who has great confidence in teaching materials and the one who uses teaching materials as inspiration. The first type of teacher prefers to use the textbook in an individual and quiet setting, while the second type of teacher works in several different ways to support and challenge the students.    Several teachers describe that they would like to teach more individualized but for various reasons they do not have the opportunity. / Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur lågstadielärare utformar matematikundervisningen så att den anpassas till alla elevers behov. Specifikt studerades hur lärare förhåller sig till undervisningsresurser och övrigt material. Det är en kvalitativ studie som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik. Ramverket Design Capacity for Enactmenthar använts för att analysera och diskutera resultatet för studien. Genom analysen av intervjuerna framträdde två typer av lärare, den läromedelstrogna och den läromedelsinspirerade läraren. Den läromedelstrogna läraren använder sig mest av tyst, enskilt, arbete i matteboken medan den läromedelsinspirerade läraren arbetar påett varierat sätt för att stötta och utmana eleverna.  Flera lärare beskriver att de skulle vilja undervisa mer individualiserat men att de av olika anledningar inte har möjlighet till det.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett inkluderande arbetssätt kan framstå i svenskundervisningen på lågstadiet ur ett lärarperspektiv och hur inkluderingen samspelar med målsättningen en skola för alla. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där man antar att lärande sker i samspel med andra, liksom från Asp-Onsjös tre inkluderingsaspekter: rumslig, didaktisk och social. Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med lärare på lågstadiet. Svaren har sammanställts utifrån en innehållsanalys med fokus på de tre aspekterna av inkludering. Resultaten visar att det uppstår dilemman inom de tre inkluderingsperspektiven eftersom de kan krocka med varandra. Dessa dilemman blir extra tydliga när skolan sätter in individuella åtgärder för att erbjuda en likvärdig utbildning. I resultatet framkommer också att det finns hinder för att inkluderingen ska vara överensstämmande med målsättningen en skola för alla. Aspekter såsom tid, kompetens och skolledningens roll har visat sig avgörande för hur väl målsättningen kan nås och samtliga elever bli inkluderade.

The thesis aim is to visualize and understand what happens to intentions formulated in national steering documents to be interpreted and implemented in schools to give every pupil without exception access to an equivalent education.   The principal starting point is that the individual official, or “street bureaucrat”, working inside school is the key person in interpreting steering document content.  A theory-based analysis model was constructed from the different levels of national school steering systems, including knowledge appropriation and knowledge transfer as theoretical concepts.  In the model, state, municipality, school and pupil constitute separate institutional concepts forming four frames, with three levels, macro, meso and micro, with school and pupil on the latter level. Following the process involving national steering documents, the actual steering of schools and the interpretation and implementation of the mission at different system levels highlights these documents’ importance.   The empirical material comprises five studies: Study 1, a literature study focusing on the expression A school for everyone; Study 2, a document study on the steering of schools in two systems; Studies 3 and 4, two mutually independent questionnaire studies about national steering documents involving school leaders undergoing school leadership education and special needs teachers-to-be during their education and Study 5,  a document study of pupil assistants’ role as officials in the two steering systems.   The conclusion of the thesis may be that the pedagogical significance of the steering documents depends on how administrative and school officials, individually and collectively, interpret and implement the mission among the pupils. Claiming that A school for everyone applies to everyone requires routines in whichever system which ensure that all steering process officials absorb the steering document content and agree on a common pedagogical foundation about who are all pupils, which ones need special support and what measures will give all pupils access to an equivalent education.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 2 och 3 arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Samt att undersöka vad grundskolan kan ge för resurser för att hjälpa dessa elever. Materialet till denna studie har samlats in med hjälp av den kvalitativa metoden intervju. Under intervjun har jag tagit hjälp utav en föreställningskarta. En föreställningskarta är ett redskap som skapar en lättare förståelse för respondenten. Det blir djupare svar och jag som intervjuar blir en bättre lyssnare. Jag har intervjuat fyra stycken grundskollärare från årkurs 2 och 3 samt en rektor från en grundskola. Resultaten av denna studie tyder på att lärarens kompetens, metoder och skolans resurser är av stor vikt kring elever med läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of this study is to investigate how primary school teachers in grades 2 and 3 work with pupils with reading and writing difficulties, and what resources primary school can provide to assist these students. To answer this purpose, I conducted a qualitative interview method, the performance map. This is a tool that creates a broader understanding of respondents. The answers will be more profound and the interviewer will be a better listener. I have interviewed four primary school teachers from grade 2 and 3, as well as a principal, all from the same primary school. The results of this study indicate that the teacher`s competence, reading and writing methods and school resources are of great importance when working with students who has reading and writing difficulties.

Syftet med vår studie var att undersöka om elever med funktionshinder får motsvarande utbildning och om undervisningen är kopplad till skolan som styrdokument. Undersökningen består av intervjuer med fyra lärare som alla arbetar med studenter med nedsatt språk i sin verksamhet. Utbildarna förklarar hur de uppfattar vad en motsvarande utbildning är för elever med funktionshinder och hur de arbetar för att dessa studenter får motsvarande utbildning enligt gällande styrdokument. Resultatet är att lärarna är överens om att eleverna i sin verksamhet inte får motsvarande utbildning. Dessa pedagoger har varierande kunskap om språkstörningar medan de tycker att problemet är att all relevant personal i skolan inte har tillräckligt med kunskap om språkstörningar och inte fullt ut vet hur man anpassar sig till eleverna behöver i förhållande till nuvarande styrdokument. Sammanfattningsvis anser alla intervjuade lärare att de har varierande kunskap om språkstörningar, men den kunskapen om studenter med nedsatt språk är för liten i skolan, och med större kunskap skulle fler studenter med språkförmåga få rätt anpassning och motsvarande utbildning. Skriv in abstrakt

Målet med denna studie är att belysa hur läromedelsproducenter och personal vid SPSM:s läromedelsavdelning talar om hur den pågående digitaliseringen av läromedelsmarknaden påverkar tillgång till och tillgänglighet i läromedel för elever med blindhet. En fråga som också fokuseras är ansvaret för att denna elevgrupp får möjlighet till delaktighet genom tillgång till samma läromedel som övriga elever. Studiens resultat är användbara för SPSM, förlag, skolhuvudmän och skolor. Den använda metodansatsen är diskurspsykologi och metoden kvalitativa intervjuer. Totalt har fem enskilda intervjuer gjorts på fem större förlag samt fyra intervjuer med sammanlagt nio personer på Specialpedagogiska skolmyndighetens läromedelsavdelning, varav tre var gruppintervjuer. Genom att analysera det som sägs tydliggörs deltagarnas beskrivning av tillgång till läromedel, ansvar och ansvarsfördelning för tillgången mellan olika aktörer samt konsekvenser för elever med blindhet. Studien visar på förändrade krav som ställs på samhällets stöd och på läromedelsproducenter för att tillgodose tillgången till läromedel för elever med blindhet som läser punktskrift till följd av den digitala utvecklingen. Behov av ändrade arbetsformer och ett ökat samarbete mellan aktörer och inom verksamheter för att möta de nya kraven synliggörs. I studien framkommer dilemman som uppstår mellan kostnader för tillgängliggörande, målgruppsstorlek och olika verksamheters förutsättningar i mötet mellan offentlig verksamhet och kommersiella aktörer. I studien tydliggörs att det är skolan som har ansvar för en likvärdig utbildning vilket inkluderar ansvaret för tillgänglighet i de läromedel som används. En förskjutning hos skola och skolhuvudmän mot centrala upphandlingar av digitala läromedel ses som trolig vilket ställer krav på beställarkompetens samtidigt som oro uttrycks för om den kompetensen finns. Det behövs mer forskning om konsekvenser av den ökade mängden digitala läromedel för elever med blindhet. Exempel på intressanta frågor är hur det pedagogiska arbetet påverkas och vilka effekter digitaliseringen får för eleven. / The aim of this study is to highlight how producers of teaching materials and the department for adapting teaching materials at The National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM) regard the impact of the ongoing digitization of the teaching aids market with focus on access to and accessibility of teaching materials for students with blindness. Another issue is the responsibility for this group of students to participate through accessibility to the same teaching materials as their peers. The results of the study can be of use to SPSM, publishers, local education authorities and schools. The methodology approach is discursive psychology and the method used is qualitative interviews. In total five separate interviews were carried out at five larger publishing companies, and four interviews with, in total, nine informants at SPSM, the department for adapting teaching materials, were performed, whereof three were group interviews. By analyzing what has been said the participants’ descriptions of accessibility to teaching aids are clarified, and so is responsibility and division of responsibility between different actors, and furthermore the consequences for students with blindness. The study illuminates changed requirements for support from society and teaching materials producers to satisfy the need of teaching materials for students with blindness reading braille, all due to the digitization of the current area. Demands to meet with new needs for changed work models and for an increased cooperation between actors, and within relevant agencies, are highlighted. In the study appear dilemmas arising between the following factors: expenses for accessibility, size of target group and conditions for different actors at a crossroads of government controlled businesses and commercial actors. The study clarifies the school’s responsibility for equivalence in education, which includes accessibility to teaching materials in use. There is a likelihood of a shift with schools and local educational authorities towards central procurement of digital teaching materials, which calls for client expertise. There is also concern about whether that expertise exists. Further research is needed on the increasing amount of digital teaching materials and its consequences for students with blindness. Interesting questions are, among others, how the pedagogical work is affected and which will be the impact on the student.

The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.

Fieldtrips are established to bring many advantages for education. Even so, studies show that they are not implemented to a great extent in schools internationally. In Sweden fieldtrips are a mandatory part of the curriculum concerning geography for the junior high school. If they are not carried out in the way intended by the Swedish National Agency of Education, the duty to provide equivalent education to all Swedish children can be affected. Therefore, seven interviews with geography teachers in six junior high schools within the Stockholm area were conducted, to gain insight to their experience of geographical fieldtrips and the conditions surrounding them, to further help fill the knowledge gap concerning what might affect the implementation of fieldtrips. The results show that the teachers did not conduct geographical fieldtrips at all or to a low standard because of inhibiting conditions and a lacking understanding of its purposes. This combined with a belief that the curriculum being overfeed with content made the teachers feel forced to prioritize within the curriculum, causing them to deselect geographical fieldtrips in favor of other content. The results were discussed within a theoretical framework regarding field trips, outdoor education and equivalent education within a perspective of justice. / <p>Skriven inom kombinationsprogrammet för magisterexamen och lärarexamen med inriktning geografi.</p><p>Examensarbetet görs inom ramarna för forskningsprojektet Just Urban Green, lett av Annika Dahlberg och Sara Borgström.</p>

Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i  den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.