Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

Earlier this spring I was doing my teacher traniee where my main task was to teach religion to high school students. The classes which I was reponsible for and taught religion in were; Natural Science programme, Economics programme and Business- and administration programme. The latter national program is a practical eucational programme. In my preperation of my own lessons I realised I needed teaching material. I was advised, by a teacher at the school, to choose two different textbooks so that I would be able to accomodate different needs within the three groups. The accommodate was needed since I was told that the students who were part of the practical programme don´t like to read as much as the others, they would need a less advanced book. This discussion intrigued me and made me wonder ho textbooks are chosen to accommodate the different needs of all pupils. This essay will present a few problem areas that religions teachers have to deal with. Some of theses problem areas are; how do teachers choose textsbooks depending on the type of student group that religious teaching is taught in, is the textbook selection handled differently depending on whether the teaching is done in a practical programme, or a theoretical programme, in this case how? I decided to interview four high school teachers for this essay. The result gave me a broader knowledge about teachers difficulties during the text book selection process. All four respondents has several things in common but especially one thing. They all agree to the lack of time in religous education as a tremendous issue that shoud be discussed on a political level. Equivalent education is also discussed as a problem when it comes to the definition as the syllabus and curriculum does. The main question these teachers asks themselves is: How am I supposed to put equivalent education into practice?

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är: Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa? Hur ser lärare på likvärdighet? Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den? Metod Metoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio. Samtliga intervjuer genomfördes på en och samma skola i Stockholmsområdet. Resultat Det som framgick av intervjuerna var att samtliga lärare strävar efter att ha en könsneutral undervisning, men endast två av tre lärare väljer att se eleverna utifrån enskilda individer istället för pojke eller flicka, vilket kan vara en förutsättning för skapande av likvärdig undervisning mellan könen. Flickorna i studien beskriver att de känner sig utsatta och åsidosatta i och med den undervisning som sker i idrottssalen, där de ofta utsätts för bland annat taskiga kommentarer från pojkarna. Pojkarna beskriver en situation där de känner sig orättvist bedömda och ej får det betyg de anser att de förtjänar. Det förekommer även könsuppdelad undervisning, där flickorna och pojkarna ofta hamnar i olika delar av salen och får olika arbetsuppgifter. Slutsatser Slutsatsen var att både pojkar och flickor känner sig orättvist behandlade på olika sätt och inom olika områden. Pojkar anser sig orättvist behandlade när det kom till betygsättningen och flickor känner sig åsidosatta av läraren och kränkta av pojkarna i klassen. Lärare anser sig jobba på ett likvärdigt sätt men är medvetna om att vissa företeelser som är olikvärdiga, såsom att könsuppdelad undervisning förekommer. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper.   Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit.   Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

Abstract Vårt arbete handlar om att synliggöra några förskollärares perspektiv på den likvärdiga undervisningen och hur alla barn får ta del av den oavsett vilken vistelsetid barnet har på förskolan. Detta gjorde vi genom en kvalitativ metod. Vi använde oss av semistruktuerade/halvstrukturerade intervjuer samt av tre öppna frågor för att synliggöra förskollärarnas perspektiv. Vi utgick från den fenomenologiska teorin för att genom den fenomenologiska ansatsen få syn på förskollärarnas perspektiv på fenomenet inom vårt valda område. Nyckelorden vi fick syn på när vi analyserade vår empiri var upprepning/variation, planerad/spontan undervisning och material.  Vår slutsats blev att förskollärarna ansåg att likvärdig undervisning var ett komplicerat begrepp. Det blev en ögonöppnare för oss att den spontana undervisningen var en central del hos förskollärarna för att stäva mot en likvärdig undevisning. Det blev även tydligt för oss att likvärdig undervsining kan tolkas på olika sätt beroende på förskollärarnas kompetens och beprövade erfarenheter. Likvärdig undervisning är kanske något som behövs lyftas fram mer i verksamheten för att inte bli ett komplicerat begrepp.

I den här studien analyseras och presenteras vad idrottslärare på högstadiet anser att arbetssätten enlärarsystem och tvålärarsystem har för olika för och nackdelar, samt om den likvärdiga undervisningen i ämnet påverkas av huruvida lärare väljer att bedriva sin undervisning. Trots att läraryrkets påfrestningar fortsätter att öka så väljer majoriteten av skolor att bibehålla ett enlärarsystem inom skolverksamheten, även om ett tvålärarsystem både kan ge lärare större förutsättningar till att undvika långtidssjukskrivningar, skapa trygghet vid bedömning och minimera en orättvis skolgång för eleverna. I den här studien har lärares egna tankar kring ämnet samlats in med hjälp av intervjuer för att besvara de framtagna frågeställningarna. Sex högstadielärare runtom i södra Sverige har bidragit i studien, tre som arbetar med ett enlärarsystem och tre som arbetar med ett tvålärarsystem.   Resultatet visar att lärare inom ämnet idrott och hälsa föredrar att arbeta tillsammans med andra lärare. Det grundar sig ofta i att yrket kan vara mycket ensamt och att det kan vara svårt att hinna se varje elev i de praktiska momenten. Att samspela och diskutera med en kollega när det kommer till bedömning skapar en trygghet hos lärarna. Lärarna upplever även att den likvärdiga undervisningen ökar på den skola där ett tvålärarsystem bedrivs, men att det är svårt att nå en nationell likvärdighet bland skolor.

I läroplanen för grundskolan står det skrivet att skolan är skyldig att anpassa undervisningen så att alla elever får hjälp att nå målen. Syftet med studien är att undersöka skolsituationen för elever med hörselnedsättning, samt vilka extra anpassningar som kan tillämpas för dessa elever. Genom kvalitativa metoder undersöker studien hur elever med hörselnedsättning kan inkluderas i den ordinarie undervisningen. Bain och Legers modell för faktorer som påverkar användning av hjälpmedel för individer med hörselnedsättning har agerat analysmodell i studien. Resultatet visar att omgivningen, lärarens profession och medvetenhet samt teknik bör anpassas för att elever med hörselnedsättning ska kunna delta i undervisningen på ett likvärdigt sätt. Som slutsats för studien framkommer det att det som är viktigast för att elever med hörselnedsättning ska få ta del av undervisningen på ett likvärdigt sätt som övriga elever så krävs det att läraren är medveten om hörselnedsättningar och har ett tydligt och välplanerat arbetssätt.

Forskningsresultatet visar att förskollärare upplever problematik kring att utforma likvärdig undervisning i en storbarngrupp. Med föreliggande studie är syftet att undersöka vad förskollärare har för förståelse av att möjliggöra enlikvärdig och inkluderande undervisning för alla barn i en stor barngrupp. Därmed kan studiens resultat bidra medförståelse och kunskap om hur likvärdighet tar sig uttryck i verksamheten. Studiens forskningsfråga lyder: Hurbeskriver förskollärare sina tolkningar och implikationer av att skapa en likvärdig och inkluderade undervisning iförskolan utifrån en stor barngrupp?​​Studiens vetenskapliga utgångspunkt är hermeneutiken. Studiens metod bestårav nio insamlade digitala semistrukturerade intervjuer av förskollärare från Sveriges förskolor. Studiens resultatbaseras på intervjusvar från skriftliga intervjuer via mail. I studiens resultat framkommer det hur förskolläraredefinierar begreppen; barngruppens storlek, likvärdighet, undervisning, likvärdig undervisning, inkludering samt hurde förstår och implementerar dessa i verksamheten. I studiens diskussion diskuteras först förskollärares förståelsekring att skapa strategier för att uppnå en inkluderande likvärdig förskola. Sedan problematiseras förskolläraresdefinitioner av en stor respektive liten barngrupp i förhållande till varandra samt tidigare forskning. Slutligenbeskrivs och diskuteras förskollärares olika tolkningar av begreppen som varit centralt för studien. Studiens slutsatsär att förskollärarna förstår och organiserar verksamheten på olika sätt beroende på de individer och antal barn dehar i barngruppen utifrån deras tolkning av begreppen. En vanlig förståelse var att förskollärare delade inbarngruppen i mindre grupper för att göra undervisningen mer inkluderande och likvärdig.

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.</p><p> </p><p>The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.</p><p> </p>