• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 359
  • 151
  • 8
  • 8
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 521
  • 382
  • 284
  • 278
  • 182
  • 171
  • 170
  • 107
  • 72
  • 44
  • 34
  • 33
  • 32
  • 32
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Närmiljö som undervisningsverktyg : En studie om hur två skolor i Växjö använder sig av närmiljön i geografiundervisningen

Sembe, Amanda January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur geografilärare i grundskolans senare år delanvänder sig av närmiljön i undervisningen, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna upplever med att använda sig av närmiljö som pedagogiskt verktyg. Syftet äräven att få en inblick i hur elever anser att deras kunskapsutveckling påverkas närundervisningen sker i närmiljön. Uppsatsen bygger på en kvalitativ- och kvantitativundersökningsmetod, där urvalet består av två lärare och två åttondeklasser i Växjö stad. Tidigare forskning visar att utomhusundervisning är en viktig del i undervisningen och bidrar till ett bra lärande, vilket även synliggörs i studiens resultat. I resultatetframkommer det att både fältarbete och exkursion nyttjas i geografiundervisningen som bedrivs i närmiljön, dock i en begränsad utsträckning. Enligt lärarna är en varierad undervisning viktigast och bör innehålla både inomhus- och utomhusundervisning. Studiens resultat tyder på att både lärarna och eleverna anser att det är lärorikt att varautomhus i närmiljön under geografiundervisningen, dock finns det begränsningar som gör att det inte är möjligt i alla lägen.
2

Kunskapsrelationer och kunskapsföretag : En studie av miljöteknikbranschen i Stockholmsregionen / Knowledge relations and knowledge companies : A study of the line of cleantech in the Stockholm region

Persson, Robert January 2009 (has links)
No description available.
3

Lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland

Karjalainen, Eeva January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland ur ett politisk geografiskt perspektiv. Eftersom beslutsfattandet om kärnkraft och lokaliseringen är kopplade till varandra tas båda dessa aspekter upp i uppsatsen. I uppsatsen undersöks vilka aktörer och faktorer som styr/har styrt lokaliseringen och beslutsfattandet. Fokus ligger på problematiken kring territorier, beslutsfattande och olika politiska och utompolitiska delfaktorer som påverkar förhållanden inom och mellan territorier och därmed även lokaliseringen. Den teoretiska bakgrunden består av Thomas Lundéns ramverk för makten över marken och av huvudpunkter i Malmbergs lokaliseringsteori.</p><p>Finlands fyra kärnkraftanläggningar ligger i Lovisa och Eurajoki. Idag (januari 2007) byggs Finlands femte kärnkraftverk och diskussioner kring det sjätte har redan påbörjat. Det femte kraftverket har diskuterats och planerats sedan 1970-talet men först år 2002 fattade riksdagen ett positivt principbeslut om kärnkraft. Enligt förespråkare krävs ny kärnenergi i Finland för att tillfredsställa energiefterfrågan, ersätta gamla kärnkraftverk, nå klimatstrategiska mål, säkra stabila elpriser och för att minska landets beroende av importerad el. Kärnenergilagen styr hantering av kärnkraftfrågorna i Finland. Utgångspunkten i lagen är att verksamheten måste vara säker och den får inte skada människor, miljö eller egendom, dessutom måste principbeslutet vara i linje med den allmänna nyttan. Besluten fattas fortfarande idag av en relativt liten krets trots att graden av demokrati har ökat sedan 1960-talet.</p><p>I Finland fattar staten besluten om kärnkraftbygget och företagen beslutar om lokaliseringen. För att statsrådet och riksdagen kan fatta principbeslutet måste den planerade lokaliseringskommunen godkänna företagets (ansökarens) kärnkraftplaner. Även grannkommuner ger uttalanden om projektet. Dagens kärnkraftkommuners samarbetsvilja med kärnkraftverksamheter har både på 1960-talet och på 2000-talet berott på deras svaga ekonomiska situation och gynnsamma politiska klimat. Denna situation har gett företagen, som är etablerade och har stabil ekonomi, en fördel och mer makt i förhandlingarna med lokaliseringsorterna.</p><p>Regleringar som både nationella och internationella ramverk ställer för lokaliseringen, är idag i stort sett samma som på 1960-talet. För att ett område betraktas som ett potentiellt lokaliseringsalternativ måste det uppfylla en rad olika krav. Säkerhetsfaktorer, tillgång till vatten, lämplig berggrund, goda transportnät och närhet till marknader har alltid varit viktiga förutsättningar för kärnkraftlokaliseringen. Avgörande för valet av lokaliseringen har dock varit kommunernas intresse för kärnkraftverksamhet.</p><p>Naturförutsättningarna utgör en grund för beslutsfattandet men det är framför allt de tekniska, ekonomiska och politiska faktorerna som alltid har varit de viktigaste aspekterna som har påverkat lokaliseringsbesluten. Den språkliga dimensionen (kommunikationen) har aldrig tagits hänsyn till i beslutsfattandet. Detta har lett till samhällsförändringar i gamla svenskspråkiga områden. Lovisa är ett exempel på en sådan utveckling.</p>
4

Analys av geografisk platskänsla vid olika brottstyper

Müller, Birte Maria January 2007 (has links)
<p>Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).</p><p>Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.</p><p>Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi. Vid överfallsbrott ringas typen av gärningsman först in. De olika kategorierna så som hunter, trapper etc. använder sig av geografin på olika sätt. Känslan inför platsen påverkar både de emotionella och instrumentella brottstyperna. Eftersom det känns viktigt för gärningsmannen att hitta och kunna fly ifrån platsen när dådet är utfört.</p><p>Vid instrumentella nätverksbrott är gärningsmannens förankring i geografin inte lika självklar. Då får utredaren gå omvägen genom verktygens geografi innan gärningsmannen nås. Inom dessa kategorier är det verktygen (lite cyniskt menar jag även de som har en låg status inom den kriminella hierarkin eftersom de används som redskap) som har den geografiska anknytningen. Det är de som rekognoserar vid rån och stjäl bilar. För langarna är telefonen och försäljningsplatserna de redskap som de använder. De är också dessa redskap som kan kopplas till geografin. Eftersom någon äger klubbarna och telefonens signaler tas emot av en fast punkt (en mast) någonstans får polisen endast redskapens geografi men inte alltid själva gärningsmannen. Stadens inneboende geografi knyter visserligen dessa brottskategorier till geografin om än sekundärt. De känslomässiga banden till geografin är väldigt tydlig i den här gruppen då de inte begår brott i närheten av sin ankarpunkt.</p>
5

Miljöbilens framtid : De alternativa drivmedlens påverkan och konsekvenser på regional och global nivå

Franzén, Maria, Jansson, Tina January 2007 (has links)
No description available.
6

Casemetodik och geografi : En studie av elevers och lärares syn på casemetodik i geografiundervisningen

Wikström, Lisa January 2008 (has links)
<p>The case method is a relatively new pedagogical method in Sweden that is based on students exercising their skills in the analysis of complex situations and problems that are based in reality and that help students to see a broader perspective and context.</p><p>The purpose of this study has been to investigate, through interviews with students and teachers, the advantages and disadvantages of the case method in teaching geography.</p><p>The results of the study show that both teachers and students share almost the same opinion. The conclusion is that the case method is a didactic method that is well suited for teaching geography, as it is based on reality and develops the students’ ability to analyze, argue and find solutions in several areas within the subject of geography. If a student is strong in these skill areas they can really benefit from the application of the case method in the teaching of geography, but for students who are weaker in these skills, the case method can be a disadvantage</p>
7

Sveriges framtida vinterturism : företags och kommuners anpassningar till klimatförändringarna

Andersson, Johan January 2008 (has links)
<p>Svenska fjällområdet är välbesökt av både utländska och svenska turister. Kalfjällen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidområdena har årligen miljontals besökare.</p><p>Klimatförändringarna diskuteras flitigt idag och fjällområdet står inför enförändring. Djur- och växtarter flyttar norrut och kalfjällen växer igen. Den alpina skidsäsongen förväntas bli kortare, vilket får ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som är den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar ständigt användandet av snökanoner för att säkerställa skidsäsongen. I samband med detta ökar vatten- och energianvändningen och utsläppen. Företaget vill kunna bli ett alternativ för de turister som väntas lämna skidåkningen i Alperna på grund av snöbrist.</p><p>Framtidens klimat kan komma att kräva ännu mer av de alpina verksamheterna och de berörda kommunerna för att behålla en högbesöksfrekvens. Expansionen av områden som till exempel Sälen och Åre är idag enorm, och stora planer finns för ytterliggare utbyggnader för framtiden. För att ha en hållbar utveckling av dessa områden så kan samspelet mellan kommuner och företag handla om att förändra verksamheten så att den blir bättre anpassad till ett framtida klimat.</p>
8

Kunskapsrelationer och kunskapsföretag : En studie av miljöteknikbranschen i Stockholmsregionen / Knowledge relations and knowledge companies : A study of the line of cleantech in the Stockholm region

Persson, Robert January 2009 (has links)
No description available.
9

Lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland

Karjalainen, Eeva January 2007 (has links)
Denna uppsats handlar om lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland ur ett politisk geografiskt perspektiv. Eftersom beslutsfattandet om kärnkraft och lokaliseringen är kopplade till varandra tas båda dessa aspekter upp i uppsatsen. I uppsatsen undersöks vilka aktörer och faktorer som styr/har styrt lokaliseringen och beslutsfattandet. Fokus ligger på problematiken kring territorier, beslutsfattande och olika politiska och utompolitiska delfaktorer som påverkar förhållanden inom och mellan territorier och därmed även lokaliseringen. Den teoretiska bakgrunden består av Thomas Lundéns ramverk för makten över marken och av huvudpunkter i Malmbergs lokaliseringsteori. Finlands fyra kärnkraftanläggningar ligger i Lovisa och Eurajoki. Idag (januari 2007) byggs Finlands femte kärnkraftverk och diskussioner kring det sjätte har redan påbörjat. Det femte kraftverket har diskuterats och planerats sedan 1970-talet men först år 2002 fattade riksdagen ett positivt principbeslut om kärnkraft. Enligt förespråkare krävs ny kärnenergi i Finland för att tillfredsställa energiefterfrågan, ersätta gamla kärnkraftverk, nå klimatstrategiska mål, säkra stabila elpriser och för att minska landets beroende av importerad el. Kärnenergilagen styr hantering av kärnkraftfrågorna i Finland. Utgångspunkten i lagen är att verksamheten måste vara säker och den får inte skada människor, miljö eller egendom, dessutom måste principbeslutet vara i linje med den allmänna nyttan. Besluten fattas fortfarande idag av en relativt liten krets trots att graden av demokrati har ökat sedan 1960-talet. I Finland fattar staten besluten om kärnkraftbygget och företagen beslutar om lokaliseringen. För att statsrådet och riksdagen kan fatta principbeslutet måste den planerade lokaliseringskommunen godkänna företagets (ansökarens) kärnkraftplaner. Även grannkommuner ger uttalanden om projektet. Dagens kärnkraftkommuners samarbetsvilja med kärnkraftverksamheter har både på 1960-talet och på 2000-talet berott på deras svaga ekonomiska situation och gynnsamma politiska klimat. Denna situation har gett företagen, som är etablerade och har stabil ekonomi, en fördel och mer makt i förhandlingarna med lokaliseringsorterna. Regleringar som både nationella och internationella ramverk ställer för lokaliseringen, är idag i stort sett samma som på 1960-talet. För att ett område betraktas som ett potentiellt lokaliseringsalternativ måste det uppfylla en rad olika krav. Säkerhetsfaktorer, tillgång till vatten, lämplig berggrund, goda transportnät och närhet till marknader har alltid varit viktiga förutsättningar för kärnkraftlokaliseringen. Avgörande för valet av lokaliseringen har dock varit kommunernas intresse för kärnkraftverksamhet. Naturförutsättningarna utgör en grund för beslutsfattandet men det är framför allt de tekniska, ekonomiska och politiska faktorerna som alltid har varit de viktigaste aspekterna som har påverkat lokaliseringsbesluten. Den språkliga dimensionen (kommunikationen) har aldrig tagits hänsyn till i beslutsfattandet. Detta har lett till samhällsförändringar i gamla svenskspråkiga områden. Lovisa är ett exempel på en sådan utveckling.
10

Analys av geografisk platskänsla vid olika brottstyper

Müller, Birte Maria January 2007 (has links)
Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.). Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på. Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi. Vid överfallsbrott ringas typen av gärningsman först in. De olika kategorierna så som hunter, trapper etc. använder sig av geografin på olika sätt. Känslan inför platsen påverkar både de emotionella och instrumentella brottstyperna. Eftersom det känns viktigt för gärningsmannen att hitta och kunna fly ifrån platsen när dådet är utfört. Vid instrumentella nätverksbrott är gärningsmannens förankring i geografin inte lika självklar. Då får utredaren gå omvägen genom verktygens geografi innan gärningsmannen nås. Inom dessa kategorier är det verktygen (lite cyniskt menar jag även de som har en låg status inom den kriminella hierarkin eftersom de används som redskap) som har den geografiska anknytningen. Det är de som rekognoserar vid rån och stjäl bilar. För langarna är telefonen och försäljningsplatserna de redskap som de använder. De är också dessa redskap som kan kopplas till geografin. Eftersom någon äger klubbarna och telefonens signaler tas emot av en fast punkt (en mast) någonstans får polisen endast redskapens geografi men inte alltid själva gärningsmannen. Stadens inneboende geografi knyter visserligen dessa brottskategorier till geografin om än sekundärt. De känslomässiga banden till geografin är väldigt tydlig i den här gruppen då de inte begår brott i närheten av sin ankarpunkt.

Page generated in 0.0317 seconds