Casemetodiken är en relativt ny pedagogisk metod i Sverige. Metoden bygger på att de studerande får träna sig i att analysera komplexa situationer, argumentera sakligt, leva sig in i andras sätt att uppleva samt att tolerera alternativa sätt att tolka en situation och agera i den. Idag används metoden främst inom högre utbildningar, men är metoden även användbar inom sjuksköterskeutbildningen och Omvårdnadsprogrammet på gymansieskolan? Syftet med arbetet var att via litteraturgenomgång studera Casemetoden och genom en empirisk undersökning i form av enkät, undersöka i vilken utsträckning metoden används inom de båda vårdutbildningarna. Enkäten skickades till 7 universitet/högskolor med sjuksköterskeutbildning och 19 gymnasieskolor med Omvårdnadsprogram. Resultatet av undersökningen visade att casemetoden används frekvent inom sjuksköterskeutbildningen men sparsamt inom Omvårdnadsprogrammet. I litteraturgenomgången och via enkätsvaren framkommer att Casemetoden är en lämplig undervisningsmetod såväl på sjuksköterskeutbildningen som på gymnasieskolans Omvårdnadsprogram.

<p>The case method is a relatively new pedagogical method in Sweden that is based on students exercising their skills in the analysis of complex situations and problems that are based in reality and that help students to see a broader perspective and context.</p><p>The purpose of this study has been to investigate, through interviews with students and teachers, the advantages and disadvantages of the case method in teaching geography.</p><p>The results of the study show that both teachers and students share almost the same opinion. The conclusion is that the case method is a didactic method that is well suited for teaching geography, as it is based on reality and develops the students’ ability to analyze, argue and find solutions in several areas within the subject of geography. If a student is strong in these skill areas they can really benefit from the application of the case method in the teaching of geography, but for students who are weaker in these skills, the case method can be a disadvantage</p>

The case method is a relatively new pedagogical method in Sweden that is based on students exercising their skills in the analysis of complex situations and problems that are based in reality and that help students to see a broader perspective and context. The purpose of this study has been to investigate, through interviews with students and teachers, the advantages and disadvantages of the case method in teaching geography. The results of the study show that both teachers and students share almost the same opinion. The conclusion is that the case method is a didactic method that is well suited for teaching geography, as it is based on reality and develops the students’ ability to analyze, argue and find solutions in several areas within the subject of geography. If a student is strong in these skill areas they can really benefit from the application of the case method in the teaching of geography, but for students who are weaker in these skills, the case method can be a disadvantage

Syftet med arbetet är att studera hur lärare kan öka förståelsen för ämnet företagsekonomi på yrkesprogrammet, genom att använda casemetodik (CM) eller problembaserat lärande (PBL) som ett ämnesdidaktiskt verktyg i undervisningen. Vidare kommer jag undersöka hur undervisningsmetoderna PBL och CM förhåller sig till varandra om det tillämpas på ämnet företagsekonomi och om någon metod är att föredra.Jag har valt att använda mig av den kvalitativa metoden i form av en dokumentstudie, då mitt huvudsakliga intresse har varit om att få teoretiska kunskaper om hur förståelse uppstår ur upplevelser samt erfarenheter. Det arbetssätt jag valt inom denna metod är textformat, det vill säga att jag studerat text från böcker, vetenskapliga artiklar samt olika internetsidor. Sammanfattningsvis har data i denna studie bidragit till relevant och viktig kännedom om studiens forskningsområde och dess bidrag till området. För att lyckas skapa ett djupgående teorikapitel har källor i form av böcker och vetenskapliga artiklar spelat en fundamental roll.Resultatet visar stora fördelar med att interagera PBL samt CM i den vanliga undervisningen, var för sig eller ta de delar som fungerar bäst utifrån undervisningsgruppens förmågor. Det är bra metoder att använda sig av för att öka elevernas förståelse för ämnet samt få en heltäckande bild av företagsekonomi, då den kopplas till verkligheten. Det finns dock en viss problematik att använda metoderna i sin renodlade form, då det läggs alldeles för stort ansvar på eleverna att äga sin egen undervisning på gymnasienivå, med betoning på elever som valt yrkesprogram. Som arbetsmetod kopplat till den teoretiska delen av undervisningen visar studien att båda metoderna är lika lämpliga. Exempel på användningsområden är grupparbete, elevdebatter med förberedda diskussioner samt tilldelade roller vilket är ett bra sätt att tillgodogöra sig djupare kunskaper samt förbättra sin inlärning.De sökord som valdes var casemetodik, ekonomi, företagsekonomi, gymnasiet, problembaserat lärande, ämnesdidaktik

Sammanfattning/AbstractHagbyhn, Sofi. Åkerlund, Marie (2019). Framgångsrika undervisningsmetoder för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill identifiera och framvisa lärares uppfattning kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder de utövar i mötet med elever med språkstörning i en tillgänglig lärmiljö kopplat till forskning. Dessutom önskar vi kunna identifiera vilka undervisningsmetoder samt vilka stödbehov som lärare uttrycker i sitt arbete med elever med språkstörning.Syfte Syftet med studien är att få fram lärares uppfattningar kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder som de bedömer vara framgångsrika för elever med språkstörning och varför dessa undervisningsmetoder tycks vara gynnsamma.FrågeställningarVilka undervisningsmetoder använder lärare sig av i sitt arbete med elever med språkstörning?Vilka stödbehov uttrycker lärarna att de har för att kunna möta elever med språkstörning?TeoriUndersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling är någonting som sker i samspel, sett ur ett socialt och kulturellt sammanhang (Säljö, 2014). För studiens innehåll anses den sociokulturella teorin vara betydelsefull av den orsaken att det handlar om kommunikation i en social kontext, vilket har en betydande roll för det valda området grav språkstörning.MetodStudien bygger på en undersökning där tolv lärare från olika grundskolor som undervisar i årskurs 6 i svenska, har blivit intervjuade. Dessutom har för oss en ny metod- casemetodik- använts tillsammans med kvalitativa intervjuer, vilket vi bedömer vara metoder som främst har kunnat återge informanternas uppfattningar. ResultatResultatet bygger på diskussioner kring ett fiktivt case, ett underlag som har skapats för att ge informanterna ett gemensamt utgångsläge i intervjuerna. Följande tre huvudteman kunde sedan påvisas:1.Undervisningsmetoder i en tillgänglig lärmiljö2.Motivering till undervisningsmetoder3.Lärarens stödbehov utifrån elever med språkstörningHuvudtemana visar på att de tolv informanterna har en spridning i upplevelserna kring hur man kan möta elever med språkstörning, vilka undervisningsmetoder som anses är gynnsamma samt vilka stödbehov som uttrycks att de har i sitt arbete med elever med språkstörning.ImplikationerStudien visar på att det finns en förståelse och vilja hos lärare att möta elever med språkstörning. Fokus ligger på hur språk- och kunskapsinriktad undervisning kan te sig. Därtill lyfter undersökningen vilka gynnsamma undervisningsmetoder för elever med språkstörning samt vilka stödbehov som informanterna lyfter att de behöver. Handledning kring språkstörningens pedagogiska konsekvenser samt kring differentierad undervisning ser vi som det mest väsentliga för oss i uppdraget som blivande speciallärare.SlutsatserI studien framkommer vad tolv informanter anser som framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Det framkommer även vilka stödbehov informanterna uttrycker att de har för att bättre kunna möta elever med språkstörning. Intervjuerna gav till resultat fram olika typer av undervisningsmetoder; Genrepedagogik, förförståelse, bildstöd, begreppskartor, digitala hjälpmedel m.fl. och sett att dessa metoder även finns förankrade i forskning. Nyckelord:Casemetodik, språkstörning, stödbehov, tillgänglig lärmiljö, undervisningsmetoder

Denna rapport redovisar ett examensarbete på Civilingenjör och Lärarprogrammet på KTH och SU.Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för och kartlägga hur olika presentationsmodelleruppfattas påverka intresset och möjligheten att ta till sig kunskapen om mekaniken i fjädrandekonstruktionselement (FKE). Tre olika presentationsmodeller har kartlagts därpresentationsmodellernas kommunikativa angreppssätt har varierat mellan auktoritativ ochdialogisk. Presentationsmodellerna som kartlagts är: Seminarie utifrån problembaserat lärande Seminarie utifrån casemetodiken Auktoritativt seminarieGenom deltagande observation och intervjuer har deltagarnas uppfattningar om de olika KPM, vadavser intresse och möjlighet att ta till sig kunskap, testats och kartlagts och studiens slutsatserredovisats. Denna studie utförs inom ämnet FKE och målgruppen för presentationsmodellerna ärvuxna personer med grundläggande kunskaper i mekanik.Resultatet av studien visar att möjligheten till inlärning och intresset ökar om det kommunikativaangreppssättet dialogiskt betonas. Det kommunikativa angreppssättet ska inte planeras vararenodlat dialogiskt eller auktoritativt. Detta beror på att intresset tenderar att minska närkommunikationen blir för auktoritativ samt för att deltagarna kan få det för svårt att styra seminarietdå kommunikationen är för dialogisk. Det blir speciellt svårt för deltagarna att styra detkommunikativa angreppssättet om deltagarna inte har förkunskaper som behövs för att ta till sigkunskaper från seminariet. Den seminariemodell som ökade inlärningen och intresset mest var detcaseutformade seminariet.NyckelordVuxenutbildning, / This essay is the report of my master's dissertation for Master of Engineering and Teacher Program atKTH and SU in Stockholm. The aims of the master’s dissertation are to increase the understandingand compose a map of how different presentation models affect the interest and ability to learnwhen the subject is resilient construction element is presented on a one day seminar.I have composed maps of three different presentation models in which the presentation models’communicative approach varied between authoritative and dialogic. The presentation models thathave been composed a map of are:• Seminar designed by problem-based learning• Seminar designed by the case method• Authoritative seminar The presentations models were tested and based on the tests, the feedback from participants and myparticipation studies, the presentation were surveyed and conclusions drawn about the learning and theinterest. This study was performed in the subject resilient construction element with the target groupadults with a basic skill in mechanics.The result of this study is that the potential for learning and interest increased if the communicativeapproach is in the dialogic direction. The communicative approach should neither be veryauthoritative or very dialogic. This is because the interest tends to decrease when the communicativeapproach is too authoritative and because the participants have problem with directing the seminarif communicative approach is too dialogic. Difficulties occur for the participants to control thedialogic communicative approach if they don’t have prior knowledge. The seminar model thatincreased learning and interests the most was the case-seminar format.