Diss. Linköping : Univ., 2001.

Detta arbetes syfte är att studera vilken påverkan som språkbaserade instruktioner respektive språkfria interaktiva tutorials inom genren pusselspel har på en spelares kunskaper om spelets mekaniker och dynamik. För att besvara frågeställningen skapades ett spel i två versioner, en som hade språkliga instruktioner och en som hade språkfria instruktioner. Dessa versioners tutorialdelar skapades utifrån ett ramverk att principer som dikterar utformningen av en bra tutorial. Resultaten tyder på att båda versionerna lyckades lika väl i att lära ut, det vill säga att spelarna visade på lika bra kunskap kring spelet. Dock så var det en viss skillnad i hur effektivt spelarna fick kunskapen, där versionen med språkliga instruktioner visade sig ge en spelare denna kunskap något snabbare än den språkfria versionen. Men båda versionerna höll sig inom en rimlig tid för hur snabbt spelaren bör få denna kunskap.

<p>Denna uppsats handlar om lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland ur ett politisk geografiskt perspektiv. Eftersom beslutsfattandet om kärnkraft och lokaliseringen är kopplade till varandra tas båda dessa aspekter upp i uppsatsen. I uppsatsen undersöks vilka aktörer och faktorer som styr/har styrt lokaliseringen och beslutsfattandet. Fokus ligger på problematiken kring territorier, beslutsfattande och olika politiska och utompolitiska delfaktorer som påverkar förhållanden inom och mellan territorier och därmed även lokaliseringen. Den teoretiska bakgrunden består av Thomas Lundéns ramverk för makten över marken och av huvudpunkter i Malmbergs lokaliseringsteori.</p><p>Finlands fyra kärnkraftanläggningar ligger i Lovisa och Eurajoki. Idag (januari 2007) byggs Finlands femte kärnkraftverk och diskussioner kring det sjätte har redan påbörjat. Det femte kraftverket har diskuterats och planerats sedan 1970-talet men först år 2002 fattade riksdagen ett positivt principbeslut om kärnkraft. Enligt förespråkare krävs ny kärnenergi i Finland för att tillfredsställa energiefterfrågan, ersätta gamla kärnkraftverk, nå klimatstrategiska mål, säkra stabila elpriser och för att minska landets beroende av importerad el. Kärnenergilagen styr hantering av kärnkraftfrågorna i Finland. Utgångspunkten i lagen är att verksamheten måste vara säker och den får inte skada människor, miljö eller egendom, dessutom måste principbeslutet vara i linje med den allmänna nyttan. Besluten fattas fortfarande idag av en relativt liten krets trots att graden av demokrati har ökat sedan 1960-talet.</p><p>I Finland fattar staten besluten om kärnkraftbygget och företagen beslutar om lokaliseringen. För att statsrådet och riksdagen kan fatta principbeslutet måste den planerade lokaliseringskommunen godkänna företagets (ansökarens) kärnkraftplaner. Även grannkommuner ger uttalanden om projektet. Dagens kärnkraftkommuners samarbetsvilja med kärnkraftverksamheter har både på 1960-talet och på 2000-talet berott på deras svaga ekonomiska situation och gynnsamma politiska klimat. Denna situation har gett företagen, som är etablerade och har stabil ekonomi, en fördel och mer makt i förhandlingarna med lokaliseringsorterna.</p><p>Regleringar som både nationella och internationella ramverk ställer för lokaliseringen, är idag i stort sett samma som på 1960-talet. För att ett område betraktas som ett potentiellt lokaliseringsalternativ måste det uppfylla en rad olika krav. Säkerhetsfaktorer, tillgång till vatten, lämplig berggrund, goda transportnät och närhet till marknader har alltid varit viktiga förutsättningar för kärnkraftlokaliseringen. Avgörande för valet av lokaliseringen har dock varit kommunernas intresse för kärnkraftverksamhet.</p><p>Naturförutsättningarna utgör en grund för beslutsfattandet men det är framför allt de tekniska, ekonomiska och politiska faktorerna som alltid har varit de viktigaste aspekterna som har påverkat lokaliseringsbesluten. Den språkliga dimensionen (kommunikationen) har aldrig tagits hänsyn till i beslutsfattandet. Detta har lett till samhällsförändringar i gamla svenskspråkiga områden. Lovisa är ett exempel på en sådan utveckling.</p>

Denna uppsats handlar om lokaliseringen av kärnkraftverken i Finland ur ett politisk geografiskt perspektiv. Eftersom beslutsfattandet om kärnkraft och lokaliseringen är kopplade till varandra tas båda dessa aspekter upp i uppsatsen. I uppsatsen undersöks vilka aktörer och faktorer som styr/har styrt lokaliseringen och beslutsfattandet. Fokus ligger på problematiken kring territorier, beslutsfattande och olika politiska och utompolitiska delfaktorer som påverkar förhållanden inom och mellan territorier och därmed även lokaliseringen. Den teoretiska bakgrunden består av Thomas Lundéns ramverk för makten över marken och av huvudpunkter i Malmbergs lokaliseringsteori. Finlands fyra kärnkraftanläggningar ligger i Lovisa och Eurajoki. Idag (januari 2007) byggs Finlands femte kärnkraftverk och diskussioner kring det sjätte har redan påbörjat. Det femte kraftverket har diskuterats och planerats sedan 1970-talet men först år 2002 fattade riksdagen ett positivt principbeslut om kärnkraft. Enligt förespråkare krävs ny kärnenergi i Finland för att tillfredsställa energiefterfrågan, ersätta gamla kärnkraftverk, nå klimatstrategiska mål, säkra stabila elpriser och för att minska landets beroende av importerad el. Kärnenergilagen styr hantering av kärnkraftfrågorna i Finland. Utgångspunkten i lagen är att verksamheten måste vara säker och den får inte skada människor, miljö eller egendom, dessutom måste principbeslutet vara i linje med den allmänna nyttan. Besluten fattas fortfarande idag av en relativt liten krets trots att graden av demokrati har ökat sedan 1960-talet. I Finland fattar staten besluten om kärnkraftbygget och företagen beslutar om lokaliseringen. För att statsrådet och riksdagen kan fatta principbeslutet måste den planerade lokaliseringskommunen godkänna företagets (ansökarens) kärnkraftplaner. Även grannkommuner ger uttalanden om projektet. Dagens kärnkraftkommuners samarbetsvilja med kärnkraftverksamheter har både på 1960-talet och på 2000-talet berott på deras svaga ekonomiska situation och gynnsamma politiska klimat. Denna situation har gett företagen, som är etablerade och har stabil ekonomi, en fördel och mer makt i förhandlingarna med lokaliseringsorterna. Regleringar som både nationella och internationella ramverk ställer för lokaliseringen, är idag i stort sett samma som på 1960-talet. För att ett område betraktas som ett potentiellt lokaliseringsalternativ måste det uppfylla en rad olika krav. Säkerhetsfaktorer, tillgång till vatten, lämplig berggrund, goda transportnät och närhet till marknader har alltid varit viktiga förutsättningar för kärnkraftlokaliseringen. Avgörande för valet av lokaliseringen har dock varit kommunernas intresse för kärnkraftverksamhet. Naturförutsättningarna utgör en grund för beslutsfattandet men det är framför allt de tekniska, ekonomiska och politiska faktorerna som alltid har varit de viktigaste aspekterna som har påverkat lokaliseringsbesluten. Den språkliga dimensionen (kommunikationen) har aldrig tagits hänsyn till i beslutsfattandet. Detta har lett till samhällsförändringar i gamla svenskspråkiga områden. Lovisa är ett exempel på en sådan utveckling.

Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 1999.

Studien ämnar använda restaurangbranschen som ett mätinstrument för att undersöka graden av gentrifiering. Gentrifiering är en social förändringsprocess i form av statusförhöjning och segregation beroende av hur processen beaktas. Ett flertal forskare uppmärksammar en bortträngning av människor och dess kultur. Vidare ämnar uppsatsen undersöka om denna problematik går att finna i form av bortträngning av viss restaurangverksamhet i Midsommarkransen. Jag angriper syftet genom att först att beakta olika perspektiv av gentrifiering för att sätta studien i ett sammanhang bland tidigare forskning. Studien behandlar sedan de lokala förhållandena i Midsommarkransen, samt sätter de i relation till en periodisering av gentrifiering. Detta för att skapa en kontext att sätta min empiri i angående restaurangutbudet i Midsommarkransen. Restaurangutbudet undersöks ur tre aspekter, förändring i antal, funktion och lokalisering. Informationen rörande utbudet har framförallt samlats in med en observation och dess kundkrets har undersökts med en enkätundersökning. Det insamlade materialet bidrar bland annat till slutsatsen att området är i en pågående gentrifieringsprocess snarare än ett färdigt gentrifierat område. Genom att undersöka bolagens registreringsår finner jag ett samband mellan inflyttningen av Konstfack år 2004 och utvecklingen av kända trender inom restaurangutbudet i gentrifierade områden.

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan omregleringen. Den största ökningen har skett i den södra delen av landet samt i större städer. Endast 3 % av apoteken har lokaliserat sig på en ort där apotek tidigare helt saknades. Utfallet är inte samhällsekonomiskt optimalt om man endast inkluderar apotek i modellen (exkluderar apoteksombud), betraktat utifrån att minimera samhällets kostnader för transport till ett apotek. Detta beror på att för få apotek lokaliserat sig i den norra delen av Sverige. Resultatet ändras dock om apoteksombuden räknas in i modellen, då dessa löser problem med apotekstäckning i glesbygd. Huruvida ett apoteksombud ger samma service som ett apotek bemannat med en farmacevt kan diskuteras.De lokaliseringskategorier som i absoluta tal ökat mest är centrum större centralort, förort samt köpcentrum. Om man istället ser till den procentuella ökningen så är det kategorierna mataffär och köpcentrum som ligger i topp. De sistnämnda kategorierna var före omregleringen relativt ovanliga, men ses av vinstdrivande apoteksaktörer som lönsamma strategiska lokaliseringsval.Nyckelord: Apotek, lokalisering, tillgänglighet, omreglering, transportkostnad. / 1 st of July 2009 the Swedish pharmacy market was deregulated, which meant that the state monopoly lost its market power in favor for private actors. The background to this deregulation was to increase the accessibility to pharmaceuticals. It is of interest to see if this goal has been reached.The purpose of this paper is to investigate the physical location of pharmacies. A study of the location of Swedish pharmacies has been completed, with regard to geographical and strategic features such as in which area of the country the pharmacies is located, other market players, the size of the community and other nearby facilities.From the empirical study it has emerged that the number of pharmacies has increased largely since the market was deregulated. The biggest increase has been in the southern parts of the country and also in bigger cities. Only 3 % of the pharmacies have chosen to locate in a county that previously didn’t have a pharmacy. The outcome is not socioeconomically optimal if only includingpharmacies (excludes pharmacy attorneys) in the model, seen from the perspective to minimize society’s costs from transportation to a pharmacy. This is because too few pharmacies have located in the northern parts of Sweden. If we extend the model to also include the pharmacy attorneys, the result changes, since this solves the problem with pharmacy-covering in rural areas. Whether the pharmacy attorney gives the same amount of service as a pharmacy manned with a pharmacist can be discussed.The location categories that have increased the most in absolute values are centrum större centralort, förort and also köpcentrum. If we instead look at the percentage change, the largest increases have been for the categories mataffär and köpcentrum.The last mentioned categories were before the deregulation of the market relatively unusual, but is from the point of view of profit making enterprises a good strategiclocation. Keywords: Pharmacy, location, accessibility, deregulation, cost of transportation.

Denna studie har använt sig av AHP-modellen för att analysera ett företags val av lokalisering ur ett hållbarhetsperspektiv. AHP-modellen är en modell som underlättar vid beslut. Modellen har använt sig av faktorer som har nämnts i tidigare skriftligt material. Modellen har sedan applicerats på företaget för att undersöka deras val av lokalisering av terminal i Gävle. Syftet med denna studie var att analysera AHP-modellen, ur varuägarens synpunkt, för lokalisering av konsolideringspunkt/terminal ur ett hållbarhetsperspektiv samt att sedan applicera denna modell på ett företag i Gävleregionen.  Företaget som används i denna studie är ett stort välkänt svenskt företag. De har lokaliserat en terminal i Gävle där varor samlas ihop och sedan skickas till företagets centralförråd i ort A och ort B. Ledtiden var en viktig faktor vid valet av lokalisering och den måste understiga en dag. Platser som ansågs vara alternativ till Gävle var ort C, ort D och någon mer lokalisering längre söderut i Sverige.  Slutsatsen påvisar att Gävle enligt företagets värderingar är den bästa platsen för deras verksamhet. Gävle motsvarar alla företagets förväntningar. Ort C faller bort p.g.a. att ledtiden inte kan hållas under en dag medan ort D inte har en hamn att tillgå.  Denna studie har kombinerat modellerna för att få ett hållbart synsätt vid lokaliseringsprocessen. Det finns fortfarande svårigheter med att definiera vad som är långsiktigt hållbart. Fortsatt forskning inom ämnet är att föredra för att kunna utveckla modellen mot ett mer hållbart synsätt. / This paper analyses the usage of the AHP-model to localize a freight consolidation center from a sustainable perspective. The AHP-model is a model that makes decisions easier by weighting various factors against each other according to given priorities. Once analyzed, the AHP-model has been applied to a case company in order to evaluate its effect and eventually see if the case companys localization decision was correct.  The case company in this paper is a large swedish company active both on the swedish market and internationally. They have a freight consolidation center located in Gävle, Sweden with the purpose of replenishing stock at company warehouses located in area A and area B. The company requires a transport lead time of less than one day. When the company chose to locate their freight consolidation center to Gävle, there were a few other options, namely area C and area D as well as a thir option located too far south in Sweden.  The conclusion of this paper shows that Gävle is the best area for the freight consolidation center out of the available options based on the companies priorities. Area C can not keep the leadtime below one day and area D does not have a port available.  It is still hard to define what is sustainable on a long term perspective when it comes to localization. Further research is therefore recommended in order to improve the model in a sustainable manner.

Identifirering av lokaliseringsfaktorer som används vid etableringar av snabbmatsrestauranger i svenska stadskärnor.

No description available.