Denna studie undersöker hur ett svenskt medelstort multinationellt företag (MNC) överför och anpassar sina HRM-aktiviteter till sitt dotterbolag i Kina. De HRM-aktiviteter studien undersöker är: rekrytering och urval, utbildning och utveckling samt prestation och belöning. Intressant att undersöka är sambandet mellan ett utvecklat land som Sverige med ett utvecklingsland och en tillväxtmarknad som Kina då fler MNC:s väljer att etablera sig på just dessa marknader. För att analysera överföringen av HRM-aktiviteter i denna kontext används Den gyllene triangeln för MNC:s där tre olika strategier presenteras: standardisering mot huvudkontoret (HQ), standardisering mot det globala “bästa” samt lokalisering. Resultatet indikerar att företaget gör lokala anpassningar av sina HRM-aktiviteter hos det kinesiska dotterbolaget för att klara av lokala förhållanden, framförallt gällande rekrytering och urval. Studien har även funnit en grad av standardisering mot HQ inom de övriga HRM-aktiviteterna vilket indikerar att en hybridstrategi används av företaget.

Både storbanker och statliga myndigheter har valt att göra omlokaliseringar av sina verksamheter i Stockholmsområdet. Dessa aktörer har länge haft sina huvudkontor inom Stockholm Central Business District (CBD), men kommer från och med årsskiftet 2013/2014 att samla hela eller delar av sina verksamheter utanför området. Under de kommande fyra åren blir över 210 000 kvadratmeter kontorslokaler lediga, vilket både skapar utmaningar och möjligheter för de berörda fastighetsägarna. Den här studien har tre viktiga utgångspunkter: Faktorerna bakom flytt för banker och myndigheter, hur Stockholms kontorsmarknad kommer att ändras i fortsättningen och på vilket sätt Stockholms CBD utvecklas när de vakanta kontorslokalerna byggs om. De bakomliggande resonemangen kring besluten om att flytta från området skiljer sig väsentligt åt mellan de intervjuade aktörerna. Den främsta anledningen till att myndigheterna samlar olika verksamhetsdelar i Solna respektive Telefonplan är ekonomiska besparingar. Bankernas främsta anledning är att koncentrera sina verksamheter inom ett geografiskt område. Nordea väljer att stanna kvar i CBD medan Swedbank flyttar ut. För dem är samlokaliseringen en del av att effektivisera det dagliga arbetet. För fastighetsägarna i området innebär det stora ombyggnations- och renoveringsprojekt i lokalerna som tomställs. Det finns däremot inget i studien som tyder på att företag vill samlokalisera sina verksamheter i kluster med andra aktörer inom samma bransch. I och med den omstrukturering som påbörjas kan Stockholms stad tillsammans med fastighetsägarna genom detaljplanering förändra och utveckla staden. Dessa åtgärder kan förhoppningsvis i framtiden ge en mer livfull stadskärna för Stockholm och nya, mindre företag får möjlighet att etablera sig i CBD. / Major banks and authorities have decided to relocate their headquarters in the Stockholm area. The big companies in Stockholm have always been located in the most central parts of the city, the Central Business District (CBD). In the beginning of 2014 the companies starts to move their business outside CBD. This process will proceed the next four years and there will be more than 210 000 square meters of office space available. These relocations create challenges and opportunities for the property owners in the area. The study has three important aspects: The reason behind the moving of banks and authorities, how this affects the office market in Stockholm CBD and the property development as well as the growth of the city center. The reason behind the moving decision is very different depending on which company we asked. The main reason why authorities relocate their business to Solna and Telefonplan are economic cut downs. The banks most common reason to relocate is to concentrate their activities to one particular area. Nordea decided to stay in CBD and Swedbank is heading toward Sundbyberg. Their most important reason to move is to rationalize and develop their daily work. For the property owners there will be huge renovation and reconstruction challenges when the tenants leave the buildings. All the property owners have a common opinion that a higher vacancy rate is welcome, because of the extremely low vacancies in the area. There is no tendency on the market which indicates that companies want to relocate their business in a cluster with other companies in the same industry. As a result of the reconstruction in the area, Stockholm Municipality and the property owners have a great opportunity to develop a new local plan to improve the capital of Sweden

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.

This study addresses the question of how globalization affects the need for localized user interfaces. Previous research in cross-cultural design suggests that user interfaces need to be adapted to users' different cultures in order to achieve usability, effectiveness and good user experience. Based on this, the focus in previous research is on identifying differences in what people from different cultures prefer when it comes to design and information architecture. The aim of this study is to investigate whether a focus on similarities instead, can lead to useful guidelines for people who develop user interfaces for multicultural target groups. To answer this, a combination of qualitative and quantitative methods were used and a website analysis was performed to examine what similarities that could be found on user interfaces developed for two different countries. Furthermore, a card sorting experiment was carried out in order to compare the mental models of users from two different countries. The results show that there are many similarities on regional websites, developed to fit the user needs in Sweden and Saudi Arabia. The results also indicates that mental models might differ as much within a group of users with the same cultural background, as between groups of users from different countries. This raises the question of whether localization of user interfaces is necessary or not.

Denna studie avser att belysa den fysiska lärmiljön i särskilda undervisningsgrupper. Målet är att ge kunskap om vad i den fysiska lärmiljön som kan utvecklas och förändras för att skapa bättre förutsättningar för elever i svårigheter så att de lyckas med sin skolgång. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fysiska lärmiljöns betydelse för elever i särskilda undervisningsgrupper. Genom att utgå från empiriskt insamlat material och tidigare forskning vill jag förmedla kunskap om hur en god fysisk lärmiljö ser ut för elever i svårigheter och vad som är betydelsefullt för dessa elever för att lyckas med sin utveckling och skolgång. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som beskriver att barnet i samspel med miljön påverkar hur och vad barnet utvecklas till. Barnen ingår i många olika miljöer som påverkar dem och där inlärning sker. Bronfenbrenner betonar att barns utveckling, psykiskt, socialt och känslomässigt, påverkas av hur barnet och deras omvärld kan samspela med varandra och framhåller interaktionen mellan person och miljö. För att få ett ytterligare perspektiv söks studiens förklaring i Antonovskys begrepp KASAM som bygger på de tre delarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att människor ska må bra krävs, enligt Antonovsky, ett starkt KASAM. Ju starkare KASAM desto bättre mår vi. Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter som 15 elever och 12 pedagoger har svarat på. Jag har använt mig av tre olika enkäter där en av dem var digital. Den insamlade empirin analyserades sedan på ett kvalitativt sätt. Den insamlade empirin och tidigare forskning överensstämmer och pekar på att utformningen av den fysiska lärmiljön är ytterst viktig för elever, men i synnerhet för elever med olika funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Miljön i klassrummen bör vara tydligt utformad och utgå från elevernas olika behov för att på så sätt underlätta för deras inlärning. Elever med olika former av koncentrationssvårigheter påverkas av de intryck som finns i den fysiska lärmiljön, därför är det betydelsefullt att eliminera dessa intryck så att eleverna inte tappar sitt fokus. Interaktionen mellan person och miljö är betydande som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser. Det framkommer även i studien och i tidigare forskning att den fysiska lärmiljön ute i form av skolgårdar och skolans lokalisering har stor betydelse för eleverna eftersom de mår bra av att komma ifrån sin gamla skola och bryta negativa mönster samtidigt känner de sig ofta inkluderade i den nya skolan vilket de tidigare aldrig har känt på sin gamla hemskola. Eleverna får på så sätt ett stärkt KASAM. Tidigare forskning pekar på att eleverna blir exkluderade från sin hemskola och i min studie framkommer det att eleverna känner sig inkluderade i den särskilda undervisningsgruppen. På så sätt skiljer sig min studie mot tidigare forskning. Skolgården och utemiljön är betydelsefull ur den synpunkten att elever har olika intresseområden, de är mer eller mindre lekfulla, de behöver lugn och ro, tillfälle att vara för sig själv, röra på fysiskt eller kunna umgås med sina kompisar. Miljöer som stöder ökade fysiska interaktioner förbättrar social kompetensutveckling. För att göra skolan tillgänglig för alla elever kan specialpedagogen leda och utveckla undervisning och verksamhetens fysiska lärmiljö. Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön samt genom att avlägsna olika intryck i den fysiska lärmiljön och utforma klassrummen efter elevernas behov. Specialpedagogen i en särskild undervisningsgrupp ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. Specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbeta med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever.

Denna undersökning syftar till att studera hur kommunala fastighetsbolag i Uppsala kommun förhåller sig till hållbarhetsmålen samt hur den praktiska implementeringen av dessa ser ut. För att undersöka sambandet mellan mål och implementering grundar sig det empiriska materialet dels i sex semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på kommunen, dels i en litteraturstudie som hanterar Uppsala kommuns styrdokument och policys kring miljömässig hållbarhet. Gemensamt hos de kommunala fastighetsbolagen är att samtliga förhåller sig till de kommunala styrdokumenten, men där de praktiska implementeringarna skiljer sig åt. För att lyckas med ett kommunalt hållbarhetsarbete har verktygen nudging och hållbar mobilitet identifierats som centrala. Grön offentlig upphandling samt lokalisering och certifiering av fastigheter har också visat sig viktiga i arbetet mot miljömässig hållbarhet. Resultaten av studien visar på vikten av rätt förutsättningar för att förändringar ska ske. Det är således inte tillräckligt att, från kommunens sida, införa hållbara lösningar om dessa inte är lättillgängliga, för att faktiskt göra skillnad.

Den här uppsatsen i historisk geografi består av en jämförelse av Julitas och Tyresös storjord-bruk, två gods i östra Mellansverige. Syftet är att undersöka hur lokala och globala geografiska förutsättningar påverkade organisation, produktionsinriktning och lönsamhet hos storjordbruk under 1910- och 1920-talet, detta för att skapa en djupare förståelse för geografins betydelse i jordbrukets anpassning till industrisamhället. Källmaterialet består av gårdsräkenskaper, hä-radsekonomiska kartor och brevkorrespondens mellan Tyresös ägare och inspektor. Uppsatsen använder en kombination av klassisk jordränteteori och Chayanovs begrepp bondeekonomi. Vidare utgår uppsatsen från att miljön är ett resultat av ömsesidig samverkan mellan natur och människa. Uppsatsen använder sig av Hägerstrand konceptualisering av landskapet som ett fil-ter, där konceptet förklarar Julitas och Tyresös skilda förutsättningar att utforma jordbruks-landskapet för en effektiv produktion. Geografin, både den lokala på godset och den globala med avstånd till marknader, visar sig ha stor betydelse för organisation, produktionsinriktning och lönsamhet. Julita visar sig vara mer lönsamt än Tyresö, trots att båda godsens lönsamhet sjunker under 1920-talet. Brevkorrespondensen visar att Tyresös ägare Lagergrens stånds-mässiga livsstil står i konflikt med en rationell jordbruksdrift.

The design process of an interaction design student is mostly collaborative and computer oriented. Based on this, it’s hard to believe that we have not yet found a tool that will facilitate our needs. With this in mind, which elements do we need to promote collaboration in a virtual design process?This thesis will include design processes, collaboration, creativity and virtual awareness, amongst others. We have also conducted observations and user tests, on which we have based our prototype. We explore which elements to transfer from the physical collaboration into a virtual collaboration to create mutual awareness. Although, we claim that too much awareness will disrupt the workflow of the group.There are a few functions we found to be fundamental for virtual collaboration, such as: pointing-tool, finding each other and tracking each other’s contributions. These functions were all included in our prototype for user testing.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar. / This study examines, through discursive orientated analysis, the relationship between shopping mall developments and social sustainability in the city of Malmö. The aim is to provide a deeper understanding of how the particular features of the Emporia shopping mall, such as design, marketing and location, can affect the city's inhabitants and identity. Building on the ongoing debate surrounding shopping malls and their physical impact on the traditional city centre, due to its prominent status in post-industrial urban development, the intention is to target a greater focus on the social impacts of shopping mall developments. As such, the study highlights issues that can serve as guidance in the occurrence of future social impact assessments of physical investments.

A review of navigation systems nowadays shows that new features are required in the automotive field. One such feature is suggesting a parking space within a positioning system. In the new global context of navigation, finding a parkingplace has become a central issue for all drivers. The research question for this study is what happens when you get to the destination or when you don’t need to use a GPS to arrive to your destination? This thesis has two major purposes:(1) to investigate an efficient solution for detecting the parking behavior of a moving car; (2) to implement and integrate an environment-friendly solution for HERE in a way that would give the company a competitive edge. By examining only the latitude and longitude from all the input GPS data received in a navigation system, the author defines the best configuration for a parking detection algorithm. Once the best configuration was found, an implementation was proposed. An extensive series of tests has been carried out on the final implementation. Data for tests was obtained using internal tools from HERE for producing different testing routes as navigation files (.nmea files). Creating the input files manually offers flexibility and gives the opportunity to touch all the unexpected behaviors, knowing the expected result in any case. The results obtained from the analysis of the algorithm are encouraging.It has been shown that the configuration chosen for implementation is cheap and effective in predicting parking behavior. In conclusion, the implementation of the algorithm was successfully integrated with the existing HERE SDK. The new feature will be available for the following three automotive companies: Audi, BMW, and Daimler. The algorithm is designed such that it can be easily extended and improved. Future work might include adding parameters that should be adjustable by the user or client like speed of the car. / En genomgång av nutida navigationssystem visar att nya funktioner krävs för fordonsområdet. En sådan funktion är att föreslå en parkeringsplats inom ett positioneringssystem. I det nya globala sammanhanget för navigering har problemet att hitta en pa parkeringsplats blivit en central fråga för alla förare. Frågeställningen för denna studie är vad som händer när du kommer till destinationen eller när du inte behöver använda en GPS för att komma fram till din destination? Denna avhandling har två huvudsakliga syften: (1) att undersöka en effektiv lösning för detektering av parkeringsbeteende hos en bil som rör sig; (2) att genomföra och integrera en miljövänlig lösning för HERE på ett sätt som skulle ge bolaget en konkurrensfördel. Genom att endast undersöka latitud och longitud från all GPS-indata som mottags i ett navigationssystem definierar författaren den bästa konfigurationen för en parkeringdetekteringsalgoritm. När väl den bästa konfigurationen funnits föreslots ett genomförande. En omfattande serie tester har utförts på det slutliga genomförandet. Data för prov erhölls med hjälp av interna verktygfrån HERE för att producera olika provvägar som navigationsfiler (.nmea filer). Att skapa indatafiler manuellt erbjuder flexibilitet och ger möjlighet att vidröra alla oväntade beteenden, för att veta det förväntade resultatet i vilket fall som helst. De resultat som erhållits från analysen av algoritmen är uppmuntrande. Det har visats att konfigurationen som valts för genomförandet är billig och effektiv i att förutsäga parkeringsbeteende. Sammanfattningsvis har genomförandet av algoritmen framgångsrikt integrerats med den befintliga HERE SDK:n. Den nya funktionen kommer att finnas tillgänglig för följande tre bilföretag: Audi,BMW och Daimler. Algoritmen är utformad så att den lätt kan utvidgas och förbättras. Framtida arbete kan omfatta att lägga till parametrar som bör vara inställningsbara av användaren eller kunden som till exmpel hastigheten på bilen.