In my work I had 3 important questions that I was seeking to answer and wanted to knowmore about. These are as follows.What competencies relating to programming do our students need to develop to be able tocontribute to society in 2030, when today’s students are getting established in theiroccupational roles?What do we as a school need to develop / change to be at the forefront of an increasinglydigitalized world?How do students and teachers view their digital skills in school today?My interest in answering these questions lies in the importance of understanding what thefuture will bring in terms of digitalization and how to best meet the needs of students in thatcontext. My method of investigation was surveying my fellow teachers and asking themextensively about their views on the pros and cons of digitalization in school. I also had thehelp of the Swedish teacher in my workplace, we had a collaboration where we had ourstudents do presentational work on the topic. This way I was also able to record theperspective of the student. What my research has shown is that the development ofdigitalization has been rapid and shows no signs of slowing. Therefore, we must be quick toadapt to new changes in order to reap the fruits of this development. The more knowledgestudents and teachers acquire in the field of programming the more involved we can be in thedevelopment of new tools and methods. We will also be able to better understand the toolsand methods developed by others and will be able to use them more efficiently. Aside fromthe technical knowledge of coding it is apparent that more common skills will be asimportant. Skills such as Teamwork, reading/writing and problem solving need to beemphasized in combination with technical skills. Furthermore, to meet the demands of thefuture workplace, organizational skills, critical thinking and adaptation skills will also be ofhigh importance.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever kan arbeta med Ipads i undervisningen i grundsärskolan, vad elever och pedagoger tycker om att arbeta med Ipad i undervisningen och om Ipads kan vara ett lämpligt digitalt verktyg i undervisningen och som stöd för kommunikation för elever med en utvecklingsstörning. Undersökningen är av kvalitativ art och intervjuer gjordes med både pedagoger och elever i klassen. Flera observationer gjordes av undervisningen. Slutsatsen av studien visar att pedagogerna är positiva till att eleverna på grundsärskolan arbetar med Ipads och att Ipad kan vara ett bra pedagogiskt verktyg för elever med utvecklingsstörning på särskolan med många variationsmöjligheter.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus. Resultatet visar på att barnen ser iPaden som ett redskap, som är mest till för att spela på, men även till att ta kort, titta på film och lyssna på musik. Barnens tankar kring hur iPaden används, vad de anser går att läras med hjälp av den, vad fröknarna använder den till, samt vad som är roligast att göra på den, synliggörs i studiens resultat. Denna undersökning har bidragit med att synliggöra barns uppfattningar om iPaden och hur de använder sig av det digitala verktyget.

Socialtjänsten använder idag ”Barns Behov i Centrum” (BBiC) som metod för att inkludera barn inför utredningar. Eftersom barn inte har ett naturligt sätt att uttrycka känslor i skalor eller enkelt uttrycker med ord vad de tycker/känner har detta inte varit en tillförlitlig metod. För att uppnå barnens behov har en applikation skapats med ett grafiskt gränssnitt anpassat för målgruppen. Applikationens syfte är att hjälpa barnen att kommunicera genom att de får skapa personer, känslor, händelser och relationer som de själva relaterar till. Syftet med projektet är att öka deltagandet av barn inför utredningar på ett tillförlitligare sätt än tidigare men ändå utgå från BBiC som bas och göra ett användarvänligt verktyg till barn samt vuxna. Genom verktyget lockas situationer fram i barnens vardag för att se verkligheten ur deras perspektiv. ”Hur utvecklas detta verktyg för att få fram adekvat information från barnen?” och ”Vad behövs för applikationer för att nå målen som Socialtjänsten vill åstadkomma?” är frågeställningarna. 75 barn från 6 till 12 år deltog i en fältstudie som användes för att utveckla och förbättra verktyget. Då barnen använde verktyget upptäcktes därutöver olika nya problem och fel. Utan barnens medverkan skulle det vara omöjligt att anpassa verktyget till barn på bästa sätt. För att nå målen används tidigare arbeten och möten samt studier med barnhandläggarna och projektgruppen. Under mötena framgick det hur utvecklingen med applikationer skulle fortgå för att möta både barnens och deras handläggares behov på bästa och smidigaste sätt. Resultaten som baseras på tester med målgruppen visar att applikationen hjälper barn att bättre uttrycka sina känslor och olika situationer de vart med om. Forskningsprojektet pågår till december 2021 vilket innebär att ytterligare förbättringar kommer att implementeras, bland annat kommer statistik gällande hur applikationen används bli tillgängligt. / DIG-Barn

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data, vilket möjliggör en djupare förståelse för lärarnas perspektiv och upplevelser. Urvalet av lärare gjordes genom ett bekvämlighetsurval och omfattade tio lärare som aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Dessa lärare valdes för att de representerar en bredd av erfarenheter och bakgrunder, vilket bidrar till en mångfacetterad bild av hur digitala verktyg integreras och upplevs i olika undervisningssituationer.  Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg på olika sätt för att förbättra lärandet, både genom att ge stöd i klassrummet och genom att möjliggöra fjärrundervisning. Dessa verktyg erbjuder många möjligheter, såsom att öka interaktiviteten och anpassa undervisningen efter individuella behov. Dock identifierades flera utmaningar i användningen av digitala verktyg. Lärare stöter ofta på tekniska problem och bristande digital kompetens, vilket kan hindra effektiv användning. Dessutom upplever många att de inte har tillräcklig tid för att utveckla sina färdigheter inom digital pedagogik. Slutligen kan användningen av digitala verktyg vara särskilt svårt för elever som inte använder det latinska alfabetet, vilket ställer ytterligare krav på lärarnas anpassningsförmåga.

This thesis studies the involvement of customers in a complex line of business. More specifically how SJ AB can let their travellers reportfaults regarding comfort on the trains. The aim of the study is to study how the process of reporting errors is working today and how it preferably should be working in the future. In addition to this it will also be studied what value this process can add to the company. To best be able to answer the posed questions a qualitative study with elements of a quantitative one has been used. Employees from different divisions of the company were involved in the development of the proposal of how the process should work in the future. The results show that the process today has some flaws and that it is desirable to have as much of an automated and simple process as possible in the future. To overcome the gaps between the two processes SJ AB should focus on different measures. Some of these include developing different digitalaids, define what a fault regarding comfort is and further investigation of overcoming other gaps. Through analysis of the results in relation to the theoretical framework this process may result in avariety of values. These include an improved customer relationship, better and more detailed statistics, more efficient business and higher vehicle status.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.

This study is based on teachers ‘perception of how digital tools affect pupils' ability to write in the subject Swedish in the 4th grade. The purpose is to investigate how the teachers use and work with digital tools in writing lessons during the Swedish lessons. The questions that the study will be based on are: How do the Swedish teachers use the digital tool, tablet, in their Swedish education? How does the Swedish teacher in the 4th grade perceive the spelling and writing of the pupils by the digital tool, tablet? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations with two teachers and four interviews with four teachers. The result has shown that all teachers use the tablet as a digital tool in the writing course, in the Swedish subject. The main tool is used in teaching to produce texts in different forms, but also for all pupils to feel involved regardless of the intended ability or needs. The result also shows that teachers feel that the use of digital tools influences pupils' motivation for learning mostly positively. Two of the teachers think that traditional writing reinforces the writing skills of pupils because they can practice writing letters while the other two teachers prefer to use the tablet as pupils perform better in writing. Furthermore, the result has shown that text writing on the tablet has led the pupils to develop and process their texts more compared to handwriting. Tablet use can also have positive and negative effects on pupils' writing development. The conclusion of the study is that the use of the tablet typically has a positive effect on the pupils' writing development in the production of texts.

The purpose of this study is to examine preschool children´s own thoughts and perceptions of how a tablet works and how the children themselves use it. In today´s society we are constantly connected with various technical artifacts and the children grow up with digital tools that have become a natural part of our everyday lives. The study was conducted using qualitative interviews combined with short observations of eight children between the ages of 4 and 5 years. The result shows that tablets are well known to the children, and that all children had used a tablet before the survey began. The children in the study mainly use tablets to play games but they are also used by some children to watch children´s programs, take pictures, film and listen to music. Thanks to the clear interface and design of tablets, these artifacts are easy to use for the children and they also enable collaboration when the children use a tablet together. The results also show that children´s perceptions of how the tablet works are varied. This survey has helped to visualize children´s own perceptions of the artifact and how they interact with the tablet.

I förevarande studie analyseras ett ordinlärningsexperiment i årskurs 7 med syftet att undersöka det digitala verktyget Quizlets potential för elever att lära sig spanska ord. Två likartade klasser fick använda sig av två olika ordinlärningsmetoder, digitalt via Quizlet respektive analogt med penna och papper. Därefter genomfördes ett glostest med 30 stycken spanska ord och ett par veckor senare ett identiskt minnestest. Utifrån observationer under lektionstillfällena samt elevernas svar i en avslutande enkätundersökning har sedermera allt empiriskt material analyserats med hjälp av metoder utifrån teorin medierad diskursanalys, MDA. Studiens resultat visar att eleverna som tillämpade en analog metod med penna och papper hade ett högre medelvärde vad det gäller antalet rätt ord i både glostestet och minnestestet. Observationerna och enkätsvaren visar att de tre elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser alla går att spåra i den aktuella handlingssituationen och kan ses ha betydelse för utfallet i ordtesternas resultat. Utifrån elevernas historiska kropp framkommer det att elevernas stora vana att använda det digitala verktyget präglar deras syn på verktygets relevans för inlärande. Dessa erfarenheter lyser även igenom i elevernas deltagande i interaktionsordningen. Eleverna som tillämpade den digitala ordinlärningsmetoden via Quizlet uppvisade ett större självförtroende och samtidigt en mer passiv roll gentemot verktyget medan eleverna som tillämpade den analoga metoden agerade med mer ovana, men uppvisade samtidigt en mer aktiv roll gentemot verktyget. Utifrån situationens diskurser medvetandegörs i handlingssituationen framförallt två stora huvuddiskurser, skoldiskursen och verktygets diskurs. Med hjälp av MDA kan vi se hur båda dessa diskurser synliggörs och underbygger elevernas handlande i relation till verktyget. Analysen visar att det digitala verktygets potential grundar sig mycket i elevernas vana att använda det och att det därigenom skapas en slags tilltro till att verktyget ger upphov till ett automatiskt lärande. Även om verktygets utformning betraktas uppvisa potential för lärande, visar förevarande analys via MDA att elevernas handlande och förståelse av verktyget måste belysas i relation till verktygets potential. I kontexten uppvisar inte minst ordtesternas resultat att det råder viss diskrepans mellan det digitala verktyget och elevernas lärande.