Syftet med studien är att undersöka användningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Som metod har både intervjuer och observationer använts. Undersökningen utgår från två perspektiv: det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet.  Resultaten visar att användningen till stor del sker genom samspel mellan barn och pedagoger, vilket pedagogerna anser är en viktig del, liksom samspelet barnen emellan. Det används olika appar som barnen hjälper varandra med. Surfplattan används i temaarbeten och i samlingar på förskolan. Den används också till dokumentation och tas med till olika aktiviteter utanför förskolan. Pedagogerna uppfattar surfplattan som ett värdefullt stöd i sitt arbete.

I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka användningsområden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger på en förskola där iPad används i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid två olika tillfällen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förväntas hjälpa barnen i deras utveckling och lärande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebär att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen på lika villkor. Introduktionen av den nya tekniken följer även de mål som är en del av förskolans läroplan. Den nya tekniken ses som en del i vår samhällsutveckling och där vi redan i tidig ålder behöver bekanta oss med den. Under många år har datorn framställts som ett redskap för framtiden, vilket visat sig tydligt i och med desatsningar som gjorts vad gäller att presentera nya digitala verktyg i förskolor. I studienframkommer att pedagogerna bör vara medvetna om vilket lärande de vill uppmärksammaoch huruvuvida tillämpningen av den nya tekniken kan ses ur en pedagogisk synvinkel. I både forskning och de resultat som framkommit genom studiens frågeställningar belyses hur digitala medier endast bör vara ett verktyg att använda i kompletterande syfte.

Surfplattan kan vara ett framgångsrikt verktyg och hjälp för att utveckla kommunikativa-, kognitiva-, motoriska och minnesförmågor hos elever med utvecklingsstörning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilka sätt surfplattor används i Grundsärskolan med inriktning träningsskola och hur samverkan kring detta hjälpmedel fungerar mellan hem, skola och habilitering. Föreliggande undersökning har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och resultatet har bearbetats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bland delar av eleverna i träningsskolan används surfplattan på ett mångsidigt sätt men detta gäller inte alla. Tillgången till digitala hjälpmedel och användningen av dessa styrs av vilken kunskap kring tekniken som familjen och de professionella som arbetar kring eleverna har, och denna är varierande. Konsekvensen av detta blir att elever som hade kunnat bli hjälpta av tillgången till surfplatta och samverkan kring denna, inte självklart får använda en sådan.

Bakgrund: IKT-tekniken är införd sedan länge i grundskolan och är nu på väg att införas i förskolan. Det är därför intressant att undersöka hur långt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar från centralt håll, likaså hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras användningen av Ipad i relation till strävansmålen? Syftet är att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhållningssätt till Ipad i några utvalda förskolor, där man har arbetat med detta verktyg i ca ett år. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningarna har fokus på när och hur Ipad används, vad som hindrar och underlättar användandet och behovet av utbildning för att använda detta verktyg. Undersökningsgruppen består av åtta pedagoger och två centrala tjänstemän. Intervjuerna är genomförda på sex olika förskolor i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Studien visar på att införandet av Ipad som pedagogiskt verktyg är en långsamtgående och ojämn process, som dock är i full gång. I studien framkommer tydligt att det finns de pedagoger som använder Ipad, som pedagogiskt verktyg, men det finns också pedagoger, som har ett mer osäkert förhållningssätt och där används iPad mera som en leksak. Pedagogerna har positiv inställning till verktyget samt stor önskan om mer utbildning för att kunna använda det mer pedagogiskt och målinriktat

Barn får tidigt i livet komma i kontakt med surfplattor och de används numera i de flesta förskolor. Forskning har dock visat att förskollärare har varierande åsikter kring om och hur surfplattor bör användas i förskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har av att arbeta med surfplattor i förskolan och vad surfplattorna i sådana fall används till. Jag har som metod valt att föra intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts med förskollärare som berättar kring sina erfarenheter och uppfattningar om hur det är att arbeta med surfplattor inom deras verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna i relativt liten utsträckning använder surfplattor i verksamheten. Vid tillfällen de ändå användes, användes de främst till pedagogisk dokumentation och som ett verktyg för att få ett lugnare klimat i barngruppen. Vad som också framkom i resultatet var att förskollärarna var intresserade av fortbildning i att använda surfplattor, för att på så vis kunna använda surfplattorna mer tillsammans med barnen.

Denna studie har i syfte att undersöka högstadielärares syn på utvecklandet och användandet av IT i skolan, speciellt i förhållande till traditionella läromedel. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare genomförts på två olika högstadieskolor. Utifrån intervjufrågor visade resultatet bland annat att teknikkrångel och plagiat är vanliga problem som uppstår vid användandet av IT i undervisningen. Det visade även att läroböcker har både för- och nackdelar. Exempelvis uppfattade respondenterna att läroböcker tenderar att snabbt bli inaktuella medan datorer och surfplattor ständigt ger aktuella uppdateringar. Som slutsats, går det att konstatera att synen på IT-användningen bland högstadielärare är till viss del positiv men de är inte helt övertygade. Det går också att konstatera att läroböcker fortfarande är ett viktigt undervisningsverktyg för en lärare.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 inom olika verksamheter, beskriver att de integrerar surfplattan i matematikundervisningen. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med surfplattan i matematikundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder sig av surfplattan i matematikundervisningen? Vilka möjligheter och hinder finns det med surfplattan i matematikundervisningen? För att besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie, där det sammanlagt ingår sex intervjuer som utförts i Sverige och Spanien. De intervjuade är lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 år inom olika verksamheter. Resultatet visar att även om surfplattan är ett nytt verktyg inom skolans värld, är samtliga intervjuade lärare positiva till användningen av den i matematikundervisningen. Det anses vara lättare att locka barnen till matematik med surfplattan då lärandet blir roligt och lustfyllt. Främst använder sig lärarna av surfplattan som ett kompletterande verktyg till matematikundervisningen. Dessutom går det att variera de applikationer som används för att passa lektionens syfte och barnens olika inlärningsförmågor. Nackdelarna med arbetssättet handlar främst om osäkerhet samt brist av erfarenhet bland lärarna vid integreringen av surfplattan i matematikundervisningen. Dessutom kan tekniska problem, som exempelvis att applikationerna inte kan användas med en viss modell av surfplatta, vara ett hinder.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka innehåll och urval av applikationer i förskolan samt vilket syfte förskollärare har med sina val av applikationer. Frågeställningarna i studien berör vilka applikationer som används på förskolan och hur de är utformade och designade, hur urval av applikationer sker samt syftet bakom urvalen. Som metod för att få svar på våra undersökningsfrågor genomfördes intervjuer med sju förskollärare där vi fick ta del av deras resonemang kring urval av applikationer samt dess innehåll och struktur. Studiens resultat visar att applikationers innehåll och struktur har betydelse för vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för barns lärande. När det handlar om val av applikationer framkom av resultatet att förskollärarna har ett syfte med deras val och att valen sker utifrån vad barnen och barngruppen behöver samt vad barnen är intresserade av. Val av applikationer sker även i samklang med förskolans läroplan och strävansmål samt utifrån olika teman som förskolorna arbetar med. Dock framkom att tid, pengar och kompetens är begränsningar som förskollärarna anser kan påverka deras val av applikationer och vilket innehåll barnen får tillgång till.

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag använder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska även ge en allmän beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut. Som det är just nu ökar användningen av smarta mobiler, så kallade "smartphones", hos allmänheten och även företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försäljningen av surfplattor har ökat och förväntas öka ännu mer de närmaste åren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevärt. När det gäller användandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar. Av de som svarat på vår enkät svarade en majoritet att de skulle kunna tänka sig att använda mobila GIS-appar och att de var intresserade av att utveckla egna applikationer specialiserade för deras behov. Teknologin utvecklas väldigt snabbt just nu och nya modeller av både smartphones och surfplattor kommer ständigt ut på marknaden. Modellerna blir tåligare och kraftfullare men än så länge är det en bit kvar innan de kommer ikapp den ruggade PC:n när det gäller funktionalitet. Just nu är det inte många av de kommuner och kommunala bolag som svarat på enkäten som använder mobila GIS-appar ofta i sitt dagliga arbete. Detta verkar bero på att informationen om vilka applikationer som finns och hur man använder dem inte når ut till organisationerna. Rädslan för att enheterna som applikationerna används på inte ska klara av fältarbete är också en av anledningarna till att andra metoder väljs. Vad vi kommit fram till efter sammanställningen av enkäten och de två telefonintervjuer som gjorts är att kommunerna och deras kommunala bolag är intresserade av mobila GIS-appar och vill kunna ta till sig tekniken men vet inte hur det ska gå till än. / The intention of this work is to describe whether and how municipalities and municipal companies make use of mobile GIS-apps in their daily work. It will also give a general description of how the technology works and what the market looks like. Right now the use of Smartphones is increasing with the public and even companies have started buying smartphones to their offices. The sale of Tablets has also increased and is expected to increase even more in the next few years. This means that the market for applications have increased considerably. The use of mobile GIS-apps by municipalities and municipal companies seems to be rather small right now but the interest is growing all the time. Of those who responded to our questionnaire the majority said that they would be willing to use mobile GIS-apps and that they were interested in developing their own applications specialized for their needs. The technology is developing very rapidly right now and new models of both smartphones and tablets are constantly on the market. The models are more durable and more powerful but as yet there is some way to go before they catch up with the rugged PC in terms of functionality. Right now not many of the municipalities and municipal companies that have answered our questionnaire are using mobile GIS-apps often in their daily work. This appears to be because the information about what applications are available and how to use them do not reach out to the organizations. The fear that the devices that the applications are used on will not be good enough for fieldwork is also one of the reasons why other methods are chosen. What we have found after compiling the questionnaire and conducted two telephone interviews is that municipalities and municipal corporations are interested in mobile GIS-apps and want to embrace the technology but do not yet know how.