Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet. Resultatet visar att lärandet framförallt sker i samspel med andra barn eller pedagoger. I studien framkommer det att förskollärarna har ett sociokulturellt synsätt då alla uttrycker att samspelet är en viktig del av lärandet kring surfplattan. Andra perspektiv går också att urskilja men det sociokulturella är det mest framträdande. Barnens syn på lärande är kopplat till spelen de spelar på surfplattan eftersom de berättar om vad som är lätt och svårt och hur man gör i spelen. Det sociokulturella perspektivet framkommer även i observationerna då barnen tillsammans provar sig fram och upptäcker hur man ska göra. Surfplattan kan öppna upp för ett lärande som barnen kan ta med sig till andra aktiviteter utanför surfplattan och på så vis blir surfplattan ett verktyg till lärande.

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgång till i en förskolaoch hur dessa används. Jag vill även få svar på hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de väljer när de skapar med surfplattan dels när barnen själva får välja fritt ochdels vilka motiv de väljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserockså pedagogernas inställning till bildskapandet på surfplattorna. De traditionellapappersformat som gäller för bildframställning i skolor är oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intåg i bildskapandet begränsas motivens format, då en vanligsurfplattas skärm motsvarar ett A5 papper. Även tillgång till specialpennor kanpåverka bildernas resultat, för barnen. Med detta som bakgrund ville jag undersökaförskolebarns bildarbeten med surfplattans ritprogram som bildverktyg.Jag genomförde olika observationer under några dagar på en förskola, utöver dettagenomfördes också en intervju med den pedagog som var närvarande under barnensbildskapande. Dessutom har jag samlat in barnens bilder för denna studie. Resultatetvisar att surfplattans format påverkar barnens bildberättande, detaljrikedomen utebliroch tiden man ägnar åt varje bild blir kortare än under det traditionella bildskapandet.Det är från ett etnografiskt perspektiv som denna studie har genomförts på en förskolai Stockholm.Nyckelord:

The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about. The research writing a more positive attitude to mainly surf boards within the school as a teaching tool, but is not as positive for high computer use during leisure time, as it may cause health problems or socialization disorders. The media write more articles critical of tablets in schools, because they claim that these are detrimental to learning. Expressen urge that the computer should be used only at home. Joint research and the media is how they write about the effects of computer usage, but the differences lies in how they describe that the personal and social development is affected by computers and tablet use.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolebarns användande av surfplattan, dels undersöks vilka lärandeprinciper som kan kopplas till detta användande dels vilka applikationer som erbjuds och används av barnen.   Studien genomfördes på en förskola tillsammans med en grupp barn och deras förskollärare. För att besvara studiens forskningsfrågor, används videoobservation när barnen arbetar med surfplattan i en förskola, där en förskollärare specifikt hade ett intresse att arbeta med surfplattor. Det empiriska materialet består av sammanlagt två timmars videoobservationer. Videoobservationerna sammanställdes och analyserades utifrån tidigare forskning samt utifrån Gees (2005) lärandeprinciper.   Resultatet visar att på denna förskola används surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. De applikationer på surfplattan som barnen erbjuds att spela på ska bland annat bidra till barnens språkliga utveckling samtidigt som det även finns en idé från förskolläraren om samarbete och turtagning mellan barnen i spelaktiviteterna. Resultatet visar även att lärandeprinciper som observerats vid barns datoranvändande av Gee (2005) även iakttagits i detta examensarbete när barn spelat på en surfplatta. I alla tre aktiviteter har lärandeprinciper som interaction, risk taking, situated meanings och performance, before competence iakttagits. Vilka anses bidra till en vidare förståelse till vad surfplattan kan understödja och synliggöra i vad barnen lär sig när de arbetar med en surfplatta.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur några förskollärare ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan samt hur de använder surfplattan för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. För att besvara frågeställningarna och syftet användes observationer och intervjuer som metod och resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Surfplattan användes för dokumentation, informationssökning och som ett verktyg för att öka kommunikation och samspel i barngruppen med hjälp av förskollärarna. Förskollärarna hade laddat ner ett antal pedagogiska appar utifrån barnens intressen och behov. Slutsatserna av undersökningen är att förskollärarna utgår från läroplanens strävansmål vid användning av surfplattan som även bidrar som artefakt till samspel, kommunikation och turtagning mellan barnen.

No description available.

Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge. Ett informationsbrev och frågeformulär skickades därefter ut via e-mail tillpedagogerna. Deras svar bearbetades och analyserades utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Utifrån det material som samlades in, både litteratur och erhållna svar från pedagogerna, kunde vi få svar på våra frågeställningar. Undersökningen visade att de tillfrågade pedagogerna främst använder surfplattan som ett kompletterande verktyg i verksamheten med syfte att underlätta dokumentationen av barns lärande och utveckling. Det framgick även, utifrån undersökningen, att det finns både fördelar och nackdelar med att integrerar iPaden i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om surfplattan inte hade använts. De programvaror som finns tillhands för surfplattan underlättar användandet för barnen och pedagogerna eftersom de då följs upp av en styrd verksamhet. Surfplattan ses som ett extra komplement som kan underlätta pedagogers arbete.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares inställning till att använda surfplattan i förskolan och hur användningen av surfplattan såg ut. Vidare var ambitionen att ta reda på om förskollärarnas inställning till surfplattan kunde påverka den pedagogiska miljön med surfplattan för barnen och på vilket sätt i så fall. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsinstrument. Intervjuer genomfördes med sju förskollärare på fyra förskolor. Alla förskolor hade tillgång till surfplatta i verksamheten, men endast en av förskolorna hade tillgång till Internet. Resultatet visade på skilda uppfattningar om hur surfplattan skulle användas i förskolans verksamhet. Däremot var alla förskollärare positivt inställda till att använda surfplattan, men inställningen influerades av hur de menade att surfplattan användes eller kunde användas. Samtliga förskollärare såg möjligheter att använda surfplattan med tillgång till Internet och för att effektivisera arbetet. Det som visade sig extra tydligt var lärarnas betoning på lärande vid surfplattan. Sammanfattningsvis konstaterades att lärarnas inställning till surfplattan och hur lärarna ansåg att arbetet skulle gå till påverkade barnens möjligheter. Det påverkade både om barnen fick möta surfplattan men också vad mötet med surfplattan bestod av.

De flesta har vi nog varit på en fullservicerestaurang, en sådan som har serveringspersonal som kommer med menyer när man anländer, som tar beställningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sådana restauranger måste serveringspersonalen traditionellt sett springa många vändor mellan gäster, kök, bar och kassaterminal. Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gästernas beställningar redan vid borden och därmed spara ett par vändor till kassan. Lösningen består av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt beställningarna till kassasystemet via en trådlös nätverksförbindelse. Användargränssnittet har anpassats särskilt för att användas med pekskärm. Denna uppsats beskriver på vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till. / Most of us have been in a full service restaurant, a restaurant which has waiters who hand out menus, take orders at the tables, serve food and beverages and bring the bill. In such restaurants the waiters usually have to make several trips between guests, kitchen, bar and point of sale station. In this dissertation a solution has been developed that enables the servers to take orders at the tables and thus eliminating a couple of trips to the point of sale station. The solution consists of hardware, in this case a tablet pc, and an application. The application automatically transfers the orders to the point of sale system. The user interface has been especially customised for touch screen use. This dissertation describes the grounds on which the hardware decision was based and how the application was developed.