Applications: Strategies for choosing educational apps for tablets. This study explores digital tablets and how they are integrated in the Swedish preschool, with special interest in what strategies preschool teachers have when choosing educational apps for tablets. In order to gain deeper knowledge in the subject of matter, four qualitative interviews with four different preschool teachers from four different preschools were made. The study has a sociological perspective and will examine preschool teachers’ thoughts on, as well as experiences in, educational apps for tablets and how the teachers integrate them in the daily practice of Swedish preschools.Previous research in this department show children’s escalating use of ICT. Furthermore, the Swedish curriculum has incorporated ICT as one of the national objectives. However, there is an absence of instructions for teachers on how to integrate ICT in the curriculum. This study shows that many teachers feel they have not prioritized the integration of the digital technologies due to e.g. lack of time, knowledge, interest or experience in the subject. Moreover, studies show that more than often digital tablets are used as an implement to keep the children calm and quiet, or as a tool for documentation. However, the teachers who were interviewed all claimed that they have a purpose when choosing apps for activities. The teachers’ previous knowledge about ICT does therefore not seem to be the issue. This study aims to supplement teachers’ knowledge in how to integrate digital tablets in the preschool curriculum.

No description available.

Barn får tidigt i livet komma i kontakt med surfplattor och de används numera i de flesta förskolor. Forskning har dock visat att förskollärare har varierande åsikter kring om och hur surfplattor bör användas i förskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har av att arbeta med surfplattor i förskolan och vad surfplattorna i sådana fall används till. Jag har som metod valt att föra intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts med förskollärare som berättar kring sina erfarenheter och uppfattningar om hur det är att arbeta med surfplattor inom deras verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna i relativt liten utsträckning använder surfplattor i verksamheten. Vid tillfällen de ändå användes, användes de främst till pedagogisk dokumentation och som ett verktyg för att få ett lugnare klimat i barngruppen. Vad som också framkom i resultatet var att förskollärarna var intresserade av fortbildning i att använda surfplattor, för att på så vis kunna använda surfplattorna mer tillsammans med barnen.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur några förskollärare ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan samt hur de använder surfplattan för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. För att besvara frågeställningarna och syftet användes observationer och intervjuer som metod och resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Surfplattan användes för dokumentation, informationssökning och som ett verktyg för att öka kommunikation och samspel i barngruppen med hjälp av förskollärarna. Förskollärarna hade laddat ner ett antal pedagogiska appar utifrån barnens intressen och behov. Slutsatserna av undersökningen är att förskollärarna utgår från läroplanens strävansmål vid användning av surfplattan som även bidrar som artefakt till samspel, kommunikation och turtagning mellan barnen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundas sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av ”appar”. Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns sampel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara givande för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av "appar". Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns samspel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra.

Sweden is located high up in the northern part of the hemisphere, which means that the number of hours of sunshine differs drastically between the winter and summer months. With this contrast comes a problem where more than one in three Swedes feel that the winter darkness affects their work performance. To counteract this societal problem, this paper examined whether apps can promote the mental health of those with mild forms of seasonal affective disorder and mild depression. This was investigated through a visual research of apps available to promote mental health as well as through a survey. The results show that there is a wide range of apps that promote mental health but that there is no range of these apps with a link to seasonal depression. This survey, like so many others, also shows that there are many who suffer from Winter Blues and that there is a curiosity among the respondents to test whether an app that wants to promote their mental and takes seasons and weather into consideration will help. / Sverige ligger högt upp på det norra halvklotet, vilket innebär att antalet soltimmar skiljer sig drastiskt mellan vinter- och sommarmånaderna. Med denna kontrast följer ett problem där mer än var tredje svensk känner att vintermörkret påverkar deras arbetsprestationer. För att motverka detta samhällsproblem undersöktes det i denna uppsats om appar kan främja den mentala hälsan för personer med milda former av säsongsdepression och mild depression. Detta undersöktes genom en visuell undersökning av appar tillgänglighet för att främja mental hälsa samt genom en undersökning. Resultaten visar att det finns ett brett utbud av appar som främjar mental hälsa men att det inte finns något utbud av dessa appar med en koppling till säsongsdepression. Den här undersökningen, som så många andra, visar också att det är många som lider av Winter Blues och att det finns en nyfikenhet bland respondenterna att testa om en app som vill främja deras mentala och tar hänsyn till årstider och väder hjälper.

Bakgrund: Behovet av sjukvård ökar internationellt och allt fler av de vårdsökande är personer med långvarig sjukdom. Detta ökar kravet på vården och vårdpersonalen men även på de vårdsökande personerna. Egenvård är ett sätt att hantera detta och tas fram tillsammans med den enskilda personen och sjukvårdspersonalen. Ett nytt verktyg inom egenvård är m-hälsa där appar används som loggbok, övervakning och ett sätt att kommunicera med personer i samma situation och med vårdpersonal. Syfte: Beskriva hur personer med långvarig sjukdom upplever användandet av m- hälsa vid egenvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa artiklar funna i databaserna Pubmed, Cinahl, och Medline. Resultat: Deltagarna såg m- hälsa som ett hjälpmedel vid hanteringen av sin långvariga sjukdom. Motivationen till användningen under en längre tid minskade dock och även ökad stress och ångest var förekommande bland användarna. Diskussion: M-hälsa uppfattades till stora delar som en positiv upplevelse då personerna med långvarig sjukdom fick en bättre överblick av sitt tillstånd. De kunde lättare se hur övningar gav resultat i mätvärden och se tidiga varningstecken på en försämring av sitt tillstånd. Det fanns även de som upplevde att m-hälsa skapade ett beroende av tekniken och därmed minskade själv- ständigheten i sin sjukdom. / Background: The need of healthcare is growing all over the world and the amount of people with chronic diseases increases. This causes more pressure on the healthcare and the personnel, but also on the patients. Self-care is a growing phe- nomenon in healthcare; the way to manage self-care is different for everyone and is developed with healthcare personnel and the patient. A new tool used is m-health; in the m-health applications diaries, monitoring, and a way to communicate with other people in the same situation and with healthcare personnel. Aim: Describe how peo- ple with chronic deceases experience m-health during self-care. Method: Literature review based on fourteen articles from the databases; PubMed, Cinahl, and Medline. Result: The attendants saw m-health as a tool for self-care. The motivation was though decreasing during a long-term use and increased feelings of anxiety and stress was describes from some of the users. Discussion: M-health was mostly a positive experience for the attendants and they got a better overview of their disease and early warning signs if the illness was aggra- vating. The downside of m-health was the feeling of being addicted to the technology and that was lowering the feeling of independents.

Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever. / <p>Matematik</p>