In today’s society more and more activities are digitalized. This means that everyone has to be able to use information and communication tools (ICT) in order to take part in the digital world, otherwise they will be left out of the digital community. There is a so called digital gap between for instance elderly and young people, where elderly do not know how to use the tools and there for cannot gain access to the digital society. What happens when people, not only grow old, but also have a communication disorder, such as aphasia? How are they included? The purpose of this study is to investigate whether or not surf pads are good tools for bridging the digital gap for people with aphasia, and which activities and situations that encourages people with aphasia to work with the surf pad. This has been investigated by conducting a qualitative study where ten people with aphasia who owns a surf pad have been interviewed. Also one person who has aphasia but does not want a surf pad has been a part of this study. The interviews have been complemented with a participating observation that has been conducted over a period of one year. The study shows that the surf pad might be a good tool to bridge the digital gap, even though the participants in this study do not think that they have gotten more social by using surf pads. It shows that it takes more than just handing out the tool. It needs support and motivation in order to learn how to use it. Finally, and maybe the most important finding is that it is about a lack of confidence, both in the tool but also in one self that is the biggest indicator for wanting to learn and daring to do so.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka erfarenheter fem förskollärare från två olika förorter till Stockholm har kring användandet av surfplattor i förskolan. Frågeställningarna i studien berör vilka erfarenheter förskollärare har av att använda surfplattor tillsammans med barnen i förskolan. Ytterligare frågor riktas mot hur förskollärarna resonerar kring urval av applikationer och om några skillnader kan urskiljas på de olika förskolorna, i erfarenheter kring arbetet med surfplattorna. Metoden som valts i relation till syftet för studien och frågeställningarna är att genomföra intervjuer. Resultatet visar på att förskollärares erfarenheter är att användandet av surfplattorna upplevs gynna barns samspel på flera olika sätt. Bland annat menar de även att användandet av surfplattorna underlättar att de själva kan vara medforskande pedagoger i större utsträckning, eftersom surfplattan är så lättillgänglig. I resultatet framkommer även att kompetensutveckling och möjligheten till att utbyta erfarenheter kring hur man kan använda surfplattor i förskolans verksamhet, är eftersträvansvärt hos förskollärarna. Vidare visar resultatet att urvalet av applikationer sker på ett medvetet sätt där frågor kring syftet med urvalet hela tiden är i fokus. Resultatet visade även att de förskolorna som hade en inriktning mot IKT hade större möjlighet att utbyta erfarenheter kring arbetet med surfplattorna än de förskolor som inte hade en IKT inriktning.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa barns matematiska aktiviteter vid användningen av surfplattan i förskolan och vilka möjligheter till lärande som skapas. Frågeställningarna i studien fokuserar på vilka matematiska aktiviteter barnen deltar i vid användningen av surfplattan i förskolan, hur barnen deltar i matematiska aktiviteter, vilket lärande som möjliggörs och vilka didaktiska val förskolläraren gör för att uppmuntra barnen att delta i matematiska aktiviteter.Metoden som användes var observation med videoinspelning. Studiens datainsamling omfattar observationer vid användningen av surfplattan, med såväl barn som förskollärare. Studien genomfördes på två avdelningar på en kommunal förskola i södra Sverige. I studien deltar två förskollärare och 10 barn, fem treåringar och fem femåringar.          Resultatet visar att barnen deltar i alla Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter leka, förklara, designa, lokalisera, mäta och räkna vid användningen av surfplattor i förskolan. Genom medverkande i de matematiska aktiviteterna skapas möjligheter till lärande. Deltagande i de matematiska aktiviteterna sker i interaktionen med surfplattan, i interaktionen med andra barn och i interaktionen med förskolläraren. Utifrån detta kan argumenteras att barns lärande i matematik vid användningen av surfplattan i förskolan är beroende av dessa företeelser. Förskollärarens roll vid användningen av surfplattan i förskolan är utifrån detta viktig i både utformandet av aktiviteternas innehåll och de metoder som används. Didaktiska implikationer utifrån studien är att valet av innehåll, val av applikationer, antal barn som deltar, och förskollärarens didaktiska val i samspel med barn och innehåll är alla betydelsefulla för barnens möjligheter till lärande.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier. Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör. Deltagarna visste på förhand vad de skulle få samtala kring för ämnen, för att de skulle hinna fundera kring ämnet. Samtalet spelades in med en diktafon för att underlätta senare renskrivning och tolkningsarbete. Samtalet tog 90 min med en paus i mitten. Resultat:Studiens resultat pekar mot att det finns en koppling mellan sociala medier och stressrelaterade känslor och symtom. Utgångspunkten för mig var att undersöka om sociala medier på något vis kan skapa känslor av stress hos användarna. Dock visar undersökningen att deltagarna känner sig mer stressade av att inte ha möjlighet att logga in och hålla sig uppdaterade och tillgängliga på sociala medierna. Jag tolkar detta som att det hos deltagarna har vuxit fram nya behov av att ständigt vara informerad, uppkopplad och närvarande online. När detta behov inte kan uppfyllas samtalar deltagarna om att de alla kan få känslor som kan beskrivas som panik, rastlöshet, maktlöshet och oro.

Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever. / <p>Matematik</p>

A student at the Technical University in Jönköping was given an assignment from Falköping municipality. The assignment was to evaluate their IT systems 'users' awareness of information security and even present suggestions for IT-Users to improve their information security within Falköping municipality. Falköping municipality consists today of seven administrations. The target groups for the study of the information security are a pilot group consisting of 30 IT Users and four different managers from various administrations within Falköping Municipality. The purpose of this work is mainly to indicate an understanding of the importance of the information security knowledge among IT Users in Falkopings municipality, mainly those who use their smartphones and tablets for work-related activities. This work aims to answer the following questions: • How wide is the awareness of information security among municipality's IT users? • How can information security improve among the municipality's IT users? Theories that work consists of are mainly what information security is, how it is handled and the threats and risks that may create problems for the municipality, basically when IT Users use their smart phones and tablets. The Work Implementation started with sending surveys to a pilot group of IT- system users and the student even interviewed four general managers working in Falköpings municipality. Both the questionnaires results and interviews results are presented in diagram and text. The result from both surveys and interviews was very positive and it shows that the municipality investigated IT-Users are very aware and have knowledge about information security, when they use their smart phones and tablets. There are some suggestions presented for the IT-Users to improve their security in their smart phones and tablets. At the end of the report a discussion as well as a conclusion is presented. In conclusion there are some points, which explain how risk awareness among municipality’s investigated IT Users appears in the current situation and also there are some suggestions presented for the IT-Users to improve their security in their smart phones and tablets in the future. Falköping municipality should in the future make a larger study to produce a risk assessment. The risk assessment should discuss various threats and risks that IT-systems users experience with their use of smartphones and tablets in their workplace. The student hopes that this thesis will be a good basis for future studies.

Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.

Studiens kunskapsobjekt är huruvida en aktion kan förändra fritidslärare eller fritidspedagogers attityder gentemot digitala verktyg i fritidshemmet. Studieobjekten är pedagogerna, vars inställning kartläggs med hjälp av intervjuer i inledande och avslutande stadie. Under studiens gång genomförs tre stycken aktiviteter med eleverna som har som syfte att visa nya användningsområden med hjälp av digitala verktyg. Dessa tre kallas iMovie, Google Earth och QR-koder. I resultatet redovisas pedagogernas svar på den avslutande intervjun, vilka skiljer till viss del. Pedagogerna uttrycker större positivitet inför digitala verktyg och tycker sig ha sett andra sidor som kan användas. I diskussionen förs ett resonemang om de förändrade inställningarna kommer att leda till förändringar i arbetet med digitala verktyg i det aktuella fritidshemmet eller om det kommer att rinna ut i sanden. En metoddiskussion förs om de aktviteterna samt intervjuerna som hölls.

Denna studie handlar om hur lärare i årskurs 1-3 använder surfplattor i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på hur surfplattor används och hur lärarna arbetar med olika applikationer. För att få svar på det har kvalitativa intervjuer skett med tre lärare. Lärarna använde surfplattan i matematikundervisningen som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Trots att surfplattorna användes som komplement förekom verktyget på hälften av alla matematiklektioner. Ingen av lärarna använde applikationerna utifrån utgivarens rekommendationer om sådana fanns. Fördelarna med verktyget var att det var motiverande för eleverna och de kunde göra fler repetitioner och nöta uppgifter. Nackdelarna var tekniska problem som slut på batteri eller nätverkskrångel.