Studiens syfte är att undersöka de digitala lärresursernas påverkan på elevernas skriftspråklighet i lågstadiet utifrån lärares perspektiv men även vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever med användandet av digitala lärresurser i sin undervisning gällande skriftspråklighet. Studiens empiri baseras på sex intervjuer med lärare i åk 1-4 på tre olika skolor i Uppsala. Frågeställningarna syftar till att få en bild av lärarnas perspektiv på elevernas användande av digitala lärresurser i undervisningen och hur lärare uppfattar att användandet påverkar elevernas skriftspråklighet. Frågorna syftar även till att undersöka med vilka syften lärare väljer att använda digitala lärresurer samt vilka möjligheter och utmaningar detta innebär för deras undervisning gällande skriftspråklighet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån den didaktiska triangeln. Det sociokulturella perspektivet handlar om hur människor lär sig genom kommunikation, både språklig och icke språklig, samt att detta sker genom olika redskap som kulturen tillhandahåller. Den didaktiska triangeln beskriver de tre relationerna som en pedagogisk situation bygger på, vilka är relationen mellan läraren och eleven, mellan eleven och lektionens innehåll och slutligen relationen mellan läraren och lektionens innehåll. Studiens slutsats är att lärarna inte kan argumentera för att elevernas användande av de digitala lärresurserna har en direkt påverkan på elevernas utveckling av skriftspråklighet. Lärarna kan dock se möjligheter med användandet såsom individualisering, att fler elever lyckas med skrivandet med hjälp av digitala lärresurser samt att det underlättar för eleverna att ge och få feedback på sina texter. Dessa möjligheter förutsätter dock att eleverna behärskar användandet av tekniken. De utmaningar som lärare ser med de digitala lärresurserna är att de är tidskrävande, kräver avgränsning och att eleverna presterar, eller på sikt kan prestera sämre, gällande handstil och stavning när det kommer till ”penna-papper-skrivande”. Enligt de intervjuade lärarna är det de digitala lärresurserna tillsammans med den övriga undervisningen som utvecklar elevernas skriftspråklighet i lågstadiet. Vidare slutsatser utifrån denna studie är att lärarens roll i undervisningen, med som utan digitala lärresurser, är viktig för elevernas utveckling av skriftspråklighet i lågstadiet.

Sammanfattning Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Metod Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor. Resultat Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.

Digitalisering av skolan utvecklas hela tiden. På grund av detta är det väsentligt att även lärarna utvecklas i takt med tekniken för att kunna använda digitala verktyg i sin undervisning på det mest gynnande sätt. I dagens styrdokument krävs det redan i tidig ålder att barn ska arbeta med digitala verktyg. Eftersom flera barn idag har tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och ofta redan har ett intresse för digitala redskap, är det viktigt som lärare att ta tillvara på detta intresse i undervisningen. I denna litteraturstudie har flera forskningsbaserade artiklar analyserats och sammanställts för att undersöka hur skolan arbetar med surfplattan som ett skrivverktyg och hur barns skrivutveckling påverkas. Mycket av den forskning som studien baseras på bygger på den sociokulturella teorin. Resultatet från analyserna visar att surfplattan ger flera möjligheter till positiv inverkan på elevernas motivation till skrivundervisning, redigering av texter och vid provtillfällen. Forskning visar att elever anser att det är mindre mödosamt att skriva på surfplattan vilket leder till att motivationen ökar och texterna blir längre. Dock visar även analysen att det finns brister i att använda surfplattan vilket är de tekniska problem som kan uppstå. Detta är något som lärare behöver vara medvetna om och vara beredda på när det väljer att undervisa med hjälp av surfplattan. Genom strukturerade och välplanerade undervisningar kan skrivverktyget vara gynnande för alla elever, även de som har läs- och skrivsvårigheter.

I takt med att samhället blivit alltmer digitaliserat har det skett revideringar i förskolans läroplan Lpfö18 (Skolverket, 2018a) som ökat kraven i förskolans digitaliseringsuppdrag. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förståelse för hur undervisning med surfplattor kan utveckla barns digitala kompetens. Studiens metod hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där nio verksamma förskollärare deltog. I databearbetningen av den insamlade datan användes en tematisk analys för att identifiera teman i förskollärarnas utsagor. I resultatet framkom tre övergripande teman: yttre faktorer kring digitsliseringsuppdraget, inre faktorer för realisering av digitaliseringsuppdraget samt surfplattans användningsmöjligheter. En framträdande slutsats var att ett målstyrt innehåll i undervisningen med surfplattor är avgörande för barns utveckling av digitala kompetenser. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Studiens syfte var att undersöka applikationen Tripp, Trapp, Träds möjligheter för barns utforskande, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i form av en tematisk analysmetod, vilket i kombination med vald teori gjorde granskningen multimodal. Det framtagna resultatet synliggör betydelsen av applikationens grundläggande design och utformning för barns fortsatta utforskande. Detta genom ett fokus på visuella uttryck genom användning av bildspråk i form av både interaktiva ikoner, och upprepande, multimodala uppmaningar bestående av visuella effekter och ljud. Dessa effekter och uppmaningar används i sin tur för att synliggöra de valmöjligheter som barn erbjuds genom aktiviteter och tillgängliga handlingar. De ges på så vis möjlighet att upptäcka egna fokusområden för ett påbörjat utforskande. Applikationen har även en inprogrammerad funktion som bekräftar de val och interaktioner som barnen utför. Den respons som ges både stimulerar och uppmuntrar således till ett fortsatt användande och utforskande.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om hur deras roll förändrasvid användningen av internet/ surfplattor i matematikundervisningen, vilka kompetenser deanser är viktiga i detta sammanhang samt att jämföra lärarnas åsikter om kompetens medSkolverkets nuvarande arbete med kompetensinsatsers inom IT-området. För att undersökadetta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tre olika lärare samt en person anställd vidSkolverket. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då vi undersöker hurlärarna upplever detta. Vi har även tagit del av tidigare forskning som dels beskriver deninverkan digitala verktyg kan ha på undervisningen dels vad som krävs av läraren dels olikaroller som lärarna kan få/ta. Resultatet visade att de tillfrågade lärarna ansåg att de frångåttrollen som den primära kunskapskällan till att mer handleda och stötta eleverna. När det gällervilka kompetenser de anser att lärare bör besitta framkom det genom intervjuerna att de tyckerbaskunskaper om internet/ surfplattor är ett måste. De anser också att kunskap om hur internet/surfplattor ska användas pedagogiskt och didaktiskt är viktigt och att lärare bör ha tillgång tillkompetensutbildning som inkluderar detta.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta.Våra frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? Hur används digitala läromedel i skolorna? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?Vi har utfört tre observationer. Dessa observationer har hjälpt oss när vi analyserade och tydliggjorde våra resultat. Till vår hjälp under intervjuerna använde vi oss utav en diktafon.Vi kom fram till att med hjälp av digitala läromedel kan elever utveckla sina kunskaper i skriv- och läsinlärning, samt att de tränar upp sin förmåga att interagera med andra när man arbetar enligt Tragetons modell, ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap. Materialet diskuteras också utifrån den potentiella utvecklingszonen. Analysen visar att pedagogerna ställer sig positiva till surfplattor i förskolan men det skiljer sig i hur användningen ser ut på förskolorna. Den visar också att om verktyget används tillsammans med innehåll och didaktik kan man nå surfplattans fulla potential.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi. Detta gör vi med hjälp av en surfplatta. Användartesterna omfattar generella handlingar som utförs i en applikation. Fem äldre vuxna deltog i studien. Resultaten visar att ett flertal återkommande problem påverkar användarupplevelsen negativt. Svårigheterna visades vara så påtagliga att ingen av testdeltagarna kunde ta del av applikationen med tillfredställelse. / Since a majority of the population has some kind of experience using modern technology, they are the target population when new applications are developed. There are still people who never use the modern information technology as they lack both the knowledge on how to use it and the access to it. Many of these people are older adults who have not had a natural introduction through school or the workplace. This study examines the obstacles they face when they use technology that is casual for the average Swedish user. Through interviews and usability testing, we highlight the problems which hinder this group's usage of information technology with the help of a tablet. The user tests cover general actions performed in an application. Five elderly persons participated in the study. The results shows a number of recurring problems affecting the user experience negatively. Difficulties were shown to be so evident that none of the test participants could use the application with satisfaction.

Undersökningens syfte är att undersöka hur lärare med en-till-en surfplattor har påverkats i sin matematikundervisning i årskurserna 1-3. Ett ytterligare syfte är också att visa vilka hinder och möjligheter som de upplever med surfplattor. Den empiriska utgångspunkten har varit kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i matematikämnet som har tillgång till en-till-en undervisning. Ruthvens (2009; 2013) studie har använts som ramverk för denna studie. Resultatet visar att lärarna har påverkats i sin undervisning av surfplattorna avseende faktorer som färdighetsträning, motivation, individualisering, variation av undervisningen, kunskapsöversikt samt i uppläsningen av uppgifter. De upplevde vid införandet såväl som i det dagliga arbetet både hinder och möjligheter. Framförallt tog införandet tid medan flera av respondenterna uppger att det dagliga arbetet efter ett tag underlättades och mer tid kunde avsättas till att möta eleverna på deras kunskapsnivå. / The purpose of the research is to examine how 1:1 with tablets have affected teachers’ teaching in mathematics in grade 1-3. Another purpose with the research is to demonstrate what possibilities and obstacles may occur with tablets according to participants in the study. The empirical data collection method is qualitative interviews conducted with eight active teachers with access to one-to-one education. Ruthvens (2009; 2013) studies have been used as framework for the research. The results show that teachers have been affected in their teaching with tablets in such ways as increased motivation, skill training in mathematics, individualization, variety of teaching, overview of students’ knowledge and the ability to listen to tasks and overcoming difficulties such as reading and writing. With the introduction of 1:1 the teachers experienced both obstacles and possibilities in their teaching. Especially the obstacle concerning the time it took to implement. The teachers state that the daily work was facilitated after some time and they could spend more time teaching children at their level of knowledge.