Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om hur deras roll förändrasvid användningen av internet/ surfplattor i matematikundervisningen, vilka kompetenser deanser är viktiga i detta sammanhang samt att jämföra lärarnas åsikter om kompetens medSkolverkets nuvarande arbete med kompetensinsatsers inom IT-området. För att undersökadetta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tre olika lärare samt en person anställd vidSkolverket. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då vi undersöker hurlärarna upplever detta. Vi har även tagit del av tidigare forskning som dels beskriver deninverkan digitala verktyg kan ha på undervisningen dels vad som krävs av läraren dels olikaroller som lärarna kan få/ta. Resultatet visade att de tillfrågade lärarna ansåg att de frångåttrollen som den primära kunskapskällan till att mer handleda och stötta eleverna. När det gällervilka kompetenser de anser att lärare bör besitta framkom det genom intervjuerna att de tyckerbaskunskaper om internet/ surfplattor är ett måste. De anser också att kunskap om hur internet/surfplattor ska användas pedagogiskt och didaktiskt är viktigt och att lärare bör ha tillgång tillkompetensutbildning som inkluderar detta.

Detta självständiga arbete handlar om kritiska aspekter för matematiska utforskande samtal i helklass kopplade till vad som kännetecknar lärares roll i aktiviteten. Ämnet anses viktigt att undersöka eftersom granskningar i grundskolans årskurs 4–6 visar att matematikundervisningen inte är tillräckligt varierad och att det matematiska samtalet får för lite utrymme i förhållande till tyst enskilt arbete. Genom att engagera sig i varandras matematiska idéer i utforskande matematiska samtal anses elever utveckla ett djupare matematiskt kunnande. Lärares roll i sådana helklassamtal är komplex och det ställs många höga krav på genomförandet. Därför behövs kunskap om lärares roll vid aktiviteten. En litteraturstudie baserad på tio forskningsartiklar har genomförts. Datamaterialet bearbetades genom en tematisk analys för att besvara studiens frågeställning om vad som kännetecknar lärares roll i utforskande matematiska samtal. Resultatet delas in i två huvudsakliga teman. Lärares roll som organisatör innefattar arbete inför och under helklassamtal, som handlar om val av och förberedande arbete med matematikuppgifter, och om bemötande och sammankoppling av elevlösningar under samtalet. Lärares roll som matematikdidaktiker innefattar ämneskompetens, ett långsiktigt arbete med normer och förväntningar samt ett skifte i lärarrollen. Dessa delar handlar om att ha kännedom om olika lösningsmetoder, kunna agera flexibelt och öppet gentemot matematikinnehållet, uppmuntra allas deltagande genom förväntningar samt ge elever större plats och ansvar för samtalsinnehållet. De aspekter i lärarrollen som studien pekar på kan vara betydelsefulla att beakta för blivande och yrkesverksamma lärare, givet den komplexitet som rollen kännetecknas av samt det uttryckta behovet av att utveckla matematikundervisningen.

<p>Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet. Med brott menas här bland annat prat, sen ankomst och att inte ha med det material som krävs för att klara av undervisningen. Kollegors beteende och ramfaktorer är två andra kategorier som lärare väljer att ta upp i undersökningen. Även lärarnas egen upplevda stress och maktlöshet tycks vara ett problem för lärarna.</p>

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet. Med brott menas här bland annat prat, sen ankomst och att inte ha med det material som krävs för att klara av undervisningen. Kollegors beteende och ramfaktorer är två andra kategorier som lärare väljer att ta upp i undersökningen. Även lärarnas egen upplevda stress och maktlöshet tycks vara ett problem för lärarna.

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om textsamtalets betydelse samt hur lärare kan påverka elevers läsförståelse i grundskolans tidigare år. Studien kommer också besvara vilken innebörd elevers läsintresse och motivation har för textsamtal. Syftet kommer att besvaras med följande frågeställningar:  Vilken innebörd har textsamtal för elevers utveckling av läsförståelse i grundskolans tidigare år?  På vilka sätt kan lärare genom textsamtal påverka elevers läsförståelse i grundskolans tidigare år?  Hur påerkar elevers läintresse och motivation ett textsamtal? Litteraturstudiens material har analyserats och jämförts mot varandra för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Materialet som lästes var av både nationell och internationell forskning som innefattades av tidskriftsartiklar, avhandlingar samt licentiatuppsatser. För att hitta relevant material användes kriterier för inklusion som var utformade utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att lärare har en viktig roll där de ska förmedla strategier som elever kan använda under textsamtal. Genom textsamtalen utvecklas läsförståelsen, den fonologiska medvetenheten och att det kognitiva tänkandet stärks. Studien visar också på att elevers läsintresse och motivation har en avgörande roll för att kunna föra textsamtal. Vår slutsats är att textsamtal är en viktig del i skolan eftersom det utvecklar elevers läsförståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare kan hantera konflikter som sker mellan elever i skolan, men även att undersöka lärares syn på konflikthantering och hur eleverna kan lära sig att förebygga och lösa konflikter utan att ta hjälp av lärare. Det är viktigt att eleverna får ett bra skolklimat för att kunna gå vidare med sina studier. Konflikter är vanliga i skolan därför är konflikthantering en förutsättning för en bra skola. Lärarens hantering av konflikter spelar en stor roll för att det ska ge positiva konsekvenser och konstruktiva resultat. Metoden som användes i denna undersökning var semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. En av dem hade inte lärarlegitimation men har erfarenhet, och andra lärare hade lärarlegitimation. Metodansatsen var fenomenologisk. I delar av analysen användes Cohens konfliktpyramid. Resultatet visar att alla lärare har samma innebörd av sin beskrivning av begreppet konflikt. Lärarna upplever att konflikter som en naturlig sak och vanliga förekommande under vardagen, vilka bör hanteras och inte undvikas. Modeller som lärarna använder är TORA, Lågeffektivt bemötande och lika behandlingsplanen för att hantera konflikter. Även om ingen av lärarna nämner Cohens konfliktpyramid använder de sig av liknande struktur.

Denna masteruppsats syfte är att vidga förståelsen för de förutsättningar som finns för att utbildning skall kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen från 2011. Detta genom att undersöka några av de diskursiva tankemodeller som kan finnas i lärares uppfattningar runt skrivningen och vilka roller som kan skapas utifrån dessa. Emperin har skapats utifrån två fokusgruppsamtal hos åtta verksamma lärare i skola och förskola och sedan analyserats i en diskursanalys. Studiens teoretiska ramar utgår ifrån Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektets formande och Habermas teorier om kommunikativa handlingar.   Resultaten formar fyra diskurser; Kunskapssyn, vetenskap ses som utifrån en Klassisk kunskapssyn; Främlingskap, vetenskap ses som främmande eftersom lärare har ringa erfarenhet och kunskap av detta; Avståndstagande, lärare behöver inte befatta sig med vetenskap då den uppfattas som väsensskild från vardagen, som elitistiskt och som kan försvåra lärares profession; Möjlighet; det finns intresse av att använda vetenskap för att lösa specifika problem i verksamheten eftersom lärare ser sig som experter med möjlighet att utveckla utbildning i skolan. Undersökningen visar motstridiga roller; forskningsfrämling som upplever vetenskapen som svår, förvirrande och obegriplig; forskningsavståndstagare med en distans och ett förkastande av forskning; forskningsutövare där lärares egna initiativ och intresse hittar forskning utifrån specifika problem.   Diskussionen menar att lärares roll gentemot en utbildning på vetenskaplig grund är komplicerad och motstridig. Rollerna; främling, avståndstagare och utövare visar på utifrån Foucaults termer; subjektets underkastelse och motstånd och lärare kommer att förhålla sig till vetenskap på ett sätt som gör att deras självbild som professionell och skicklig kan hållas intakt, vilket kan innebära ett större avståndstagande. För att lagen skall kunna realiseras måste skolans styrning utgå ifrån läraren som utövare med möjlighet att påverka, inspirera och utöva inflytande i ett vetenskapliga samtal. Detta kommer att kräva att man ger lärare kunskap och verktyg för att kunna ge sitt kunnande en vetenskaplig form. / This master thesis aims to widening the understanding of the conditions that exist so education can rest on a research base and well-tried experience according to the school law from 2011. This through an investigation of some the discourses of thought that could be found in assumptions to the law. The emperical data have been created from two focus group talks with eight teachers working in school and pre-school and have then been analysed in a discourse analysis. The theoretical frames of the study come from Foucault´s theories on power, knowledge and the formation of the subject and Habermas´ theories on communicative actions. The results has formed four discourses; View of knowledge, where research is seen as  Classical view of knowledge, Alienation, research is something strange and something they have very little experience and knowledge of, Dissociation, where teachers don´t need to concern themselves with research, as they regard as completly different from the work-day and as something elitism and which partly despises the profession of the teachers, Possibility, there is an interest to use research to solve a specific problem in their work as they regard themselves as experts with a will to develop education at school. The study shows contradictory roles; the research stranger, who experiences research as difficult, confusing and incomprehensible; the research repudiator, with a distance to and a rejection upon research; the research practiser, where own initiative, interest and will find research to solve specific problems. The discussion means that the teacher’s role in relation to research is complicated and contradictory. The roles; the stranger, the repudiator and the practiser display the submission and the resistance as seen form Foucault´s terms, and teachers will look upon research in a way that makes that their selfimage as a professional can be held intact, which could mean a stronger repudiation. In order to make the law realizable the governing of the schoolsystem must emanate from the teacher as a practiser with a possibility to influence, inspire and exercise influence in a talk about research. This will demand that the teachers are given knowledge and tools to be able to give their ability a research form.