Denna uppsats belyser hur lärare i grundskolan inhämtar forskning och tillämpar den i sin undervisning. Utgångspunkt är skollagens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och ansvaret detta lägger på skolledning och lärare. I uppsatsen görs en intervjuundersökning med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Det rör sig om sex intervjuade lärare som är verksamma vid tre olika skolor: en skola med särskild inriktning på nyanlända elever, en friskola med språklig inriktning samt en kommunal skola av vanligt slag. De frågor som ställs gäller lärarnas inhämtning av forskning som om läsförståelse och hur de förvärvade kunskaperna sedan används i undervisningen. Intervjuerna visar att de tillfrågade lärarna har starka ambitioner att utveckla skolans undervisning, men att det kan finnas hinder såsom att det saknas tid för egen förkovran under arbetsdagen och att skolan inte erbjuder lämpliga forum och grupper för pedagogisk diskussion. Den slutsats som dras i uppsatsen är att det är skolledningens uppgift att ge bättre förutsättningar för lärarnas inhämtning av forskning, liksom att aktivt stödja att de förvärvade kunskaperna sedan tillämpas i undervisningen. Att dessa möjligheter sedan verkligen utnyttjas bör ses som ett gemensamt ansvar för skolledning och lärare.

Syftet med den här studien är att få ökade kunskaper om lärares relation till forskning. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med lärare. De forskningsfrågor som ställs handlar om hur lärare kommer i kontakt med forskning, hur de använder sig av forskning och vilka faktorer som kan påverka lärares användande av forskning. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nyinstitutionella teorin, som finns med som förklaringsmodell för hur skolan som organisation tar emot och använder sig av nya idéer. Resultatet visar att lärare har stor tilltro till forskning och de uppger flera olika anledningar till ett forskningsanvändande. De menar dock att det inte alltid är så lätt att ta del av forskning. Det framkommer att det är stora skillnader mellan skolorna när det gäller vilka förutsättningar som finns för lärarnas forskningsanvändande. Studiens resultat visar att det är viktigt att ta hänsyn till vilka faktorer som kan bidra till lärares möjligheter till att ta del av och använda sig av forskning i den pedagogiska verksamheten. Resultatet bidrar också med en insikt om att lärares användning av forskning är ett mångfacetterat fenomen där flera olika processer och faktorer påverkar vilken forskning som lärare använder sig av och hur forskningsanvändande sedan tar sig uttryck i den lokala praktiken.

Examensarbetet inom lärarutbildningen har sedan införandet utstått kritik i diverse granskningar och studier gällande dess allmänt bristande kvalitet och låga forskningsanknytning. Lärarutbildningen har reviderats två gånger under 2000-talet men problematiken kvarstår. Lärarstudenter producerar kvalitetsmässigt sämre examensarbeten jämfört med övriga akademiska utbildningar och forskningsbaseringen är, sett till hela utbildningen, svag. Även yrkesverksamma lärare uppvisar en svårighet att kunna beskriva hur deras undervisning grundar sig i forskning. Syfte Denna studie ämnar söka svar på hur det kommer sig att lärarstudenter brister i sin forskningsanknytning under sina examensarbeten och hur denna brist eventuellt påverkar deras framtida praktik. Då statliga granskningar pekar på svagheter gällande referenser till vetenskapligt granskade artiklar i examensarbetena syftar studien även till att förmedla vad som kännetecknar lärarutbildares tankar kring vad som kan räknas som vetenskaplig grund och hur det eventuellt kan bli problematiskt med dessa krav i en yrkesutbildning. Utifrån den insamlade empirin kopplat till tidigare forskning syftar studien slutgiltigt till att ge förslag på åtgärder för att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen. Metod Metoden för insamlandet av empirin utgörs av fokuserade intervjuer med ett strategiskt urval. Två lärarutbildare, två lärarstudenter som arbetar med sina examensarbeten samt två yrkesverksamma lärare intervjuas utifrån studiens syfte. Empirin analyseras utifrån en beskrivande och förklarande metodik som ämnar både beskriva hur något fungerar men även att söka orsakssamband. Slutligen genomförs en granskning av 21 examensarbeten inom ämnena matematik och svenska gällande dess referenser till tidigare forskning. Resultat Resultatet uppvisar en komplex bild av problematiken där lärarstudenter inte anser sig besitta tillräckligt med kunskap gällande att tolka forskning samt hur de överlag kan beskrivas som ointresserade av forskning. Samtidigt uppvisar de båda lärarutbildarna relativt olika åsikter och tankebanor om vad som bör prägla en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. De båda yrkesverksamma lärarna beskriver i sin tur hur examensarbetet, och lärarutbildningen överlag, inte bidragit med vetenskaplighet i någon högre grad.

Studien är en kritisk utbildningsvetenskaplig studie med syfte att på övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i policydokument rörande digitalisering i förskolan. Syftet är också att visa vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten. Genom att synliggöra forskning om digitaliseringens effekter från olika vetenskapliga fält har både positiva och negativa aspekter lyfts fram. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har dokument från Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet och branschorganisationen Swedish Edtech Industry närlästs. Vald analysmetod för studien är inspirerad av diskursanalys. Studien visar hur ett antal policydokument beskriver Sveriges vision av en framtida arbetsmarknad och Sverige som internationellt framgångsrikt inom digitalisering. Med hjälp av den diskursanalytiska ansatsen framträder att språket kring fenomenet digitalisering har naturaliserats till att beskrivas som framtidens samhällslösning. Studien har också visat hur digitaliseringsdiskursen inom det svenska skolväsendet påverkas av privata aktörer. Studien tyder på att förskolan kan ha brister i sin målsättning att bedriva verksamheten på vetenskaplig grund, då den vetenskapliga grunden endast hämtas från utbildningsvetenskapliga studier och inte tar forskning från andra fält i beaktning.

Den här studien undersöker hur samarbetet och samspelet mellan gymnasieskolans svensklärare i ett ämneslag kan bidra till utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen. För att genomföra detta har studien använt en kombination av semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare och observationer av fem ämneslagsmöten, inom ramen för en etnografisk ansats. Med utgångspunkt i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har lärarna besvarat frågor om vilka delar av ämneslagets arbete de upplever fungerar bra och vad övriga delar saknar, vilket tillsammans med observerande och antecknande av sådant som kan relateras till dessa fenomen vid mötena har försett studien med data relevant för syftet. Genom att analysera data i ett aktör-nätverksteoretiskt ramverk visar studien att ämneslaget upplevs ha potential att vara ett nätverk som på ett lyckat sätt förbinder aktörer för att främja utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen, men även att ämneslaget i praktiken inte ges förutsättningar att upprätta dessa förbindelser. Förklaringar till detta spåras bland annat till otillräcklig tid och brist på tydliga direktiv från de aktörer som representerar ledningen i skolans styrkedja.

Syftet med den här studien är att få ökade kunskaper om hur lärare tolkar och realiserar Skollagens skrivning om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Studien har en kvalitativ ansats där insamling av data har skett både genom intervjuer med lärare och genom fältstudier i lärares praktik. I nära anslutning till fältstudierna har även uppföljande samtal genomförts. Forskningsfrågorna behandlar hur lärare tolkar begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, samt vilka eventuella uttryck som kan skönjas i lärares praktik utifrån Skollagens formulering.   Den sociologiska nyinstitutionalismen finns med som teoretisk förklaringsmodell i tolkningen av resultaten. Framkomna resultat visar att olika uttryck för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan ses i lärares praktik, men i varierande grad och med olika tyngdpunkt i de två kunskapstraditionerna. Lärarnas tolkning av begreppet vetenskaplig grund är främst utifrån vetenskap som innehåll exempelvis olika forskningsbaserade metoder och modeller. Lärarna framhåller däremot inte i lika hög grad vetenskaplig grund som form d.v.s. ett vetenskapligt förhållningssätt. Begreppet beprövad erfarenhet är relativt svårdefinierat och en del lärare tolkar begreppet som den egna erfarenheten. Lärarna i studien ger uttryck för en tilltro till forskning och vad den kan bidra med i deras verksamhet, men i resultatet framträder dock att lärares praktik främst är erfarenhetsgrundad. Resultatet visar på olika faktorer som kan ses centrala för en utveckling av en forskningsbaserad skola såsom organisatoriska förutsättningar och utbildningsinsatser. Sammantaget så bidrar studiens resultat till att synliggöra en komplex bild av lärares möjligheter till att leva upp till Skollagens formulering om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800).

Förskolan fick sin första läroplan år 1998. År 2010 reviderades denna läroplan där förskollärarens uppdrag förstärktes samtidigt infördes att förskolan som organisation ålagdes ett ansvar för att verksamhetens utbildning ska baseras på vetenskaplig grund (SFS 2010:800, 1 kap § 5).Som blivande förskollärare är jag intresserad av hur förskollärare arbetar utifrån en förskola på vetenskaplig grund och hur förskollärare förhåller sig till detta uppdrag. Utifrån mitt nämnda intresse ville jag undersöka hur detta yttrar sig i praktiken.Mitt arbete bygger på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex förskollärare på två olika förskolor. I undersökningen ingår endast legitimerade förskollärare med varierande antal år som verksamma och med olika längd på utbildning.Det empiriska materialet har kopplats till teorier samt gällande styrdokument för förskolan. Empirin har transkriberats, bearbetats och analyserats i förhållande till undersökningens syfte och frågeställningar.Några av de resultat som framkommer ur studien är att det finns en vilja hos förskollärare till att utvecklas kring och medvetandegöra arbetet på vetenskaplig grund. Undersökningen visar också på betydelsen av tydliga direktiv och riktlinjer på alla nivåer, trots att förskollärarnas uppdrag är tolkningsbart när det kommer till metodval.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11.I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska kunna vara möjligt måste studenterna få kunskaper om hur och vart de kan hitta information som är vetenskapligt bestyrkt Detta arbete har gjort en undersökning hur den vetenskapliga grunden kopplas mellan lärarutbildningen och högstadiet. Att vara professionell kräver gedigen kunskap om det arbete som ska utföras. Genom att problematisera begreppet ”professionell” möjliggörs en förståelse om lärarstudenter är tillräckligt professionella (d.v.s. tillräcklig kunskap) inför läraryrket när de examineras från lärarutbildningen.Studenternas vetenskapliga uppsatser syftar det till att utveckla det vetenskapliga skrivandet samt öva färdigheter i vetenskaplig metod. Dessa uppsatser har dålig eller ingen koppling till verksamhet och undervisning i skolan. Studenternas vetenskapliga arbeten borde handla om utvecklingen av lärarutbildningen för att studenterna ska bli bättre rustade och professionella lärare. Genom att använda frirumsteorin, så finns det en möjlighet att uppnå ett syfte med uppsatser genom att appliceras dem på verkliga projekt. Frirumsteorin kan användas av både grundskolan och högskolan för skolutvecklingen. Genom ett samarbete mellan skolorna möjliggörs en professionell ingång till läraryrket. / The School Agency points to four reasons for the deteriorating school performance; decentralization, individualization, differentiation and residential segregation. In order to achieve better results in school, the government implemented proficiency in elementary school. Students in the lower education received by LGR 11 (Curriculum for primary schools, pre-school class and the leisure) demands to know the subject. The new teachers education the student’s only have goal they need to achieve. When teaching students is going to train future citizens, it is required that students have the knowledge that relates the requirements in the elementary school.The governing documents for the college and elementary school, teachers are assigned to teach on a scientific basis and proven experience. For this to be possible, it must be part of the teaching in the School of Education so that students are prepared for this. This work has made a study what is actually meant by a scientific basis. In what way is scientific research at the university linked for the education in elementary school?Being a professional requires thorough knowledge of the work to be performed. By problematize the concept makes it possible to understand if students are professional enough (i.e. have profound knowledge) facing the teaching profession when they graduate from the university. Students write essays on scientific founding at the college but it receives no purpose except that education is based on scientific grounds. By using freespace theory, there is a possibility to achieve an object of the papers by applying them in real projects. Both the school and college for school development can use the freespace theory. Through a partnership between the schools makes it possible to achieve a professional entrance into the teaching profession.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skollagens bestämmelser om vetenskaplig grund upplevs och hanteras av fritidslärare i verksamheten. Vår insamlade empiri består av semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från fyra olika skolor. Det teoretiska ramverk vi använt för att analysera och diskutera vår empiri är implementeringsteori och handlingsteori, vars perspektiv har hjälpt oss komma fram till ett resultat som indikerar på en positiv inställning hos fritidslärare kring arbetet med vetenskaplig grund. Majoriteten av informanterna förstod vetenskaplig grund som en viktig utgångspunkt de kan luta sig mot för att säkerställa att fritidslärare utgår från forskning och inte enbart sina egna åsikter i verksamheten. Denna förståelse kopplar vi även till fritidslärares vilja att arbeta med vetenskaplig grund, något som studien kommit fram till att fritidslärare har en positiv inställning till. För att fritidslärare ska kunna arbeta utifrån vetenskaplig grund har studien avslutningsvis kommit fram till att det kollegiala samarbetet och arbetsgivarvillkor är viktiga förutsättningar för att få tid och tillgång till forskning. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi har utfört semistrukturerade intervjuer samt fördjupad oss specifikt i fritidslärares verksamhet.

No description available.