Studiens syfte är att identifiera hur RPA påverkar redovisningsarbete i praktiken. Frågeställningar: • Hur upplever redovisningsekonomer RPA med avseende på deras arbetsuppgifter?  • Hur har redovisningsarbetet förändrats till följd av införandet av RPA? För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ fallstudie. Insamling av data har bestått av berättelser av redovisningsekonomer, verksamhetsutvecklares redogörelser samt en forskares egna erfarenheter med målsättningen att skapa en djupgående helhetsbild av den studerade kontexten.  Studien visar att RPA är en teknik som påverkar redovisningsarbete på olika sätt. Användandet av tekniken resulterar i nya arbetssätt och rutiner vilka frigör tid för kvalificerade arbetsuppgifter. Detta leder till att det regelstyda arbetet underlättas då det kan utföras mer noggrant och med mindre stress. Samtidigt kan RPA tidvis skapa svårigheter att fullfölja det regelstyrda arbetet främst genom en minskad helhetssyn av arbetsprocessen.

Detta arbete är skrivet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm inom kandidatprogrammet Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling. Ägarlägenheter introducerades som upplåtelseform i Sverige 2009 med syftet att bland annatöka mångfalden av boendeformer samt ge ökad frihet för de boende. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet som har till syfte att inrymma en bostadslägenhet även om en ägarlägenhet juridiskt sett går att likna vid ett småhus. Sedan 2009 har endast drygt 2000 ägarlägenheter uppförts i Sverige. Syftet med detta arbete har varit att få en förståelse för hur ägarlägenheter fungerar rentpraktiskt för att på så sätt kunna bidra med ökad förståelse för varför upplåtelseformen inte utnyttjas till större grad. Resultatet i rapporten grundar sig på dels en enkätundersökning, dels intervjuer med styrelsemedlemmar i fyra olika samfällighetsföreningar för ägarlägenheter. Resultatet visar att trivselnivån är generellt sett hög bland de boende och att det trivs väl medupplåtelseformen. Majoriteten kan skulle vid en framtida flytt välja ägarlägenhet igen. En faktor som många boende lyfter fram som positivt med ägarlägenheter är möjligheten attkunna hyra ut sitt boende. En annan faktor som många lyfter fram är friheten att inte behövaha styrelsens godkännande vid beslut som tas om boendet. Samtidigt som möjligheten att kunna hyra ut sitt boende är mycket uppskattad är det även den frågan som skapar mest bekymmer. Flera menar att hyresgästerna inte tar samma ansvar som övriga boende när det kommer till tex skötsel av gemensamma utrymmen. Sammanfattningsvis är upplåtelseformen mycket uppskattad av de som deltagit i vår enkätundersökning och i våra intervjuer, även om det finns ett par förbättringsområden som skulle öka den generella trivselnivån. / This bachelor thesis is written at Royal Institute of Technology in Stockholm under the bachelor program Real Estate Development and Agency. Condominiums introduced as a tenure in Sweden 2009 with the purpose of increase diversity of tenures and enhance the freedom of the residents. A condominium is a three-dimensional property with the purpose of housing a residential apartment even if a condominium legally comparable to a detached house. Since 2009 approximately 2000 condominiums have been built. Our intent with this thesis has been to gain an understanding regarding how condominiums function purely practical so to be able to contribute with a increased omprehension concerning wherefore the tenure has not been used to a greater extent. The results of the report is based on partly surveys, partly interviews with board members in four different community associations for condominiums. The result display that the level of comfort is generally high among the residents and that it isa appreciated form of tenure. The majority would in a future move chose condominium again.One factor many of the residents highlights as positive with condominiums is the possibility to be able to rent out their accommodation. Another factor highly regarded is the freedom tonot need the approval of a board when deciding on the accommodations. Simultaneously the opportunity to rent out the condominium is very appreciated it is in the issue which creates the most concern. Several believe that tenants do not take the same responsibility as other residents when it comes to, for example, management of common space. In conclusion, the tenure is greatly appreciated of the participators in our survey and interviews, although there are a few areas of improvement which would increase the overall level of comfort among the residents.

Förskolan fick sin första läroplan år 1998. År 2010 reviderades denna läroplan där förskollärarens uppdrag förstärktes samtidigt infördes att förskolan som organisation ålagdes ett ansvar för att verksamhetens utbildning ska baseras på vetenskaplig grund (SFS 2010:800, 1 kap § 5).Som blivande förskollärare är jag intresserad av hur förskollärare arbetar utifrån en förskola på vetenskaplig grund och hur förskollärare förhåller sig till detta uppdrag. Utifrån mitt nämnda intresse ville jag undersöka hur detta yttrar sig i praktiken.Mitt arbete bygger på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex förskollärare på två olika förskolor. I undersökningen ingår endast legitimerade förskollärare med varierande antal år som verksamma och med olika längd på utbildning.Det empiriska materialet har kopplats till teorier samt gällande styrdokument för förskolan. Empirin har transkriberats, bearbetats och analyserats i förhållande till undersökningens syfte och frågeställningar.Några av de resultat som framkommer ur studien är att det finns en vilja hos förskollärare till att utvecklas kring och medvetandegöra arbetet på vetenskaplig grund. Undersökningen visar också på betydelsen av tydliga direktiv och riktlinjer på alla nivåer, trots att förskollärarnas uppdrag är tolkningsbart när det kommer till metodval.

Studien syftar till att bidra med kunskap om vilka specialpedagogiska strategier som förskollärarna använder i sitt vardagliga arbete för att bemöta alla barns olikheter. Utifrån syftet har två frågeställningar konkretiserats, vilka strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete med att bemöta alla barns olikheter? Hur arbetar förskollärarna med strategierna till det enskilda barnet samt för hela barngruppen på ett inkluderande sätt? Studien bygger på en kvalitativ metod, där fyra förskollärare har intervjuats för att besvara frågeställningarna. Ämnet är tidsaktuellt då den kommande läroplanen 2019 har ett avsnitt som heter “En likvärdig utbildning” som innebär att alla barn ska ha rätt till en utbildning som är utformad efter alla barns olikheter. Resultatet har analyserats med hjälp av Nilholms perspektiv på specialpedagogik för att få syn på förskollärarnas förhållningssätt. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar med olika strategier för att bemöta alla barns olikheter. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar övergripande med strategierna inkluderande i hela barngruppen. Barnens olikheter ansågs inte som hinder i verksamheten, trots att det framkom en del strategier för det enskilda barnet.

Det finns många olika teorier om hur man skall bedriva framgångsrik mjukvaruut- veckling. Metoderna har gått alltifrån mer sekventiella metoder till mer agila arbets- metoder. Misslyckanden inom projekt och brister i programvarorna var anledningen till att den agila arbetsmetoden definierades. Det agila arbetet innebär att regel- bunden kommunikation och ett inkluderande och iterativt arbete där utvärdering är en viktig beståndsdel. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetsme- toden Scrum fungerar i praktiken idag och om eller hur mycket det skiljer sig från det teoretiska för metoden. Studien skall även undersöka hur slutprodukter eventu- ellt påverkas av den metod en organisation eller företag använder. Arbetsmetoden Scrum studerades innan för att få en bra och fullständig uppfattning om hur metoden fungerar i teorin och de olika beståndsdelarna. Därefter skapades ett formulär med intervjufrågor baserad på den studerade teorin. Frågorna bestäm- des utifrån metoden och dess beståndsdelar, och omfattade hela metoden. Totalt in- tervjuades sex respondenter och respondenterna valdes ut utifrån roll på organisat- ion/företag. Kravet var att intervjua Scrummästare, projektledare och en mjukvaru- utvecklare för att få en lite bredare bild. Deltagande respondenter bestod av en ut- vecklare, tre med roller som Scrummästare/Agil coach och två med roller som pro- jektledare. Vid avslutade intervjuer sammanställdes dessa och presenterades i rap- porten. De olika intervjuerna och dess svar användes sedan i slutsatsen för arbetet, för att kunna dra slutsatserna om hur Scrum används hos olika och om det skiljer sig mycket. De sex olika intervjuerna som genomfördes gav liknande svar i sin helhet, men de- taljerna skiljer sig åt mellan organisationerna. Samtliga företag har valt större delar av Scrum vid användningen av metoden, men har gjort egna modifieringar och an- passningar. De flesta modifieringar som gjorts är så pass små att det inte påverkar slutprodukten mycket, bortsett från ett företag som inte ägnar tid åt viktiga delar i slutet av en sprint.

In Bezug zu den Forderungen der UN-BRK nach einer inklusiven Schule wurden in dieser Studie inklusive Einstellungen, Unterrichtspraktiken und Ressourcen integrativ arbeitender Lehrkräfte in Sachsen und Schleswig-Holstein identifiziert. Mithilfe eines Fragebogens erfolgte eine quantitative Querschnittsstudie mit einer Stichprobe von 363 Lehrkräften. In Anlehnung an den „Index für Inklusion“ wurden dabei Indikatoren zu integrativen bzw. inklusiven Menschenbildern, Schulkultur und Schulorganisation, pädagogischen Unterrichtspraktiken sowie Fortbildungen und Ressourcen abgeleitet. Den Items liegt eine vierstufige Likert-Skala zugrunde. Im Rahmen der Auswertung wurden relevante Indikatoren identifiziert und schulartbezogen sowie länderbezogen verglichen (einfaktorielle Anova). Offene Fragen wurden kategorisiert und ausgewertet. Im Ergebnis werden die Befürwortung von Heterogenität und Individualisierung, passende Rahmenbedingungen für den inklusiven Kontext und der Entwicklungsvorsprung aufgrund längerer Traditionen der sächsischen Grundschulen und der Integration in Schleswig-Holstein deutlich.

<p>Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.</p>

<p>LUS is short for reading development schedule, which is a concept that schools in a municipality or parts of a municipality uses, to get an overview at the pupils’ reading capacity.</p><p>The purpose with this C-paper is to analyse if LUS is a relevant and useful instrument in the upper level of compulsory school of today, concerning the work with pupils’ reading development.</p><p>My research contains a theoretical section and a practical section witch is based on qualitative interviews with three teachers. The result of my research shows that LUS is built on sociocultural thoughts, where – despite a competence theoretical structure – the individual reading experience is in focus and the optimal reading is considered the reading which lies within the readers’ closest zone of development. The relevance of LUS in the upper level of compulsory school is mostly justified as a clarifying model of reader competences that can be used as a help when putting together small goals to those pupils that doesn’t reach the goal of the syllabus. For those pupils that, considering age, follow that development which the reading development schedule explains, LUS feels some what unnecessary in the upper level of compulsory school.</p> / <p>LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.</p><p>Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.</p><p>Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där – trots en kompetensteoretisk uppbyggnad – den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet.</p>

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.

Diese explorative, ethnographische Arbeit squizziert die historische Entwicklung der Senga-Rolle und -kommunikation bei den Baganda im 20. Jahrhundert. Die Senga ist bei den Baganda die Tante väterlicherseits, Bezugsperson und Beraterin in allen Lebensphasen ihrer Nichte in Bezug auf Sexualität, Weiblichkeit und heterosexuelle Beziehungen. Die soziale Rolle der Senga ist in diesem Sinne eine Strategie des lebenslangen Lernens. Die Senga-Rolle ist auch in anderen bantusprachigen Gesellschaften Ostafrikas bekannt. Das 20. Jahrhundert stand in Uganda unter dem starken Einfluss der Missionierung und Kolonisierung, für die Schriftsprache ein zentrales Element der Kommunikation war. Die Senga-Rolle hat sich im Zuge dessen stark ausdifferenziert: von einer rein familiären sozialen Rolle zu einem sektorübergreifenden sozialen Feld, insbesondere für Frauen, wobei Schriftsprache eine wichtige Rolle spielt.