I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet. Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling. Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag. Inslag som handlade om att beskriva vad man upptäckt i inspelningen, om att förklara och förstå det man uppmärksammat, om att föreslå hur man skulle kunna undersöka sin frågeställning vidare utifrån vad man sett, samt inslag som handlade om att föreslå hur man skulle kunna förändra för att utifrån detta förbättra förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling. Det var en mängd faktorer som påverkade huruvida det reflekterande samtalet ledde till nya gränsöverskridande insikter eller inte. Deltagarnas dialog- och analyskompetens var exempelvis av avgörande betydelse för utfallet. De autentiska exemplen från videofilmerna som pedagogerna utgick ifrån i sina reflekterande samtal hade en samlande effekt. De hjälpte pedagogerna att fokusera och att mötas i dialogen. De inspelade exemplen fyllde en rad funktioner som bidrog till samtalets kvalité. Avslutningsvis förs ett resonemang kring pedagogiska implikationer ut ett skolledarperspektiv. / A group of pedagogues, striving to develop their skills, have filmed an everyday situation with their pupils in order to highlight a specific question that they had. Through reflective conversation they helped each other analyze the recorded material. The purpose of this study was to see how they embraced this challenge, what they discovered in the recordings and how they discussed their findings. The dialogue between them can be looked upon as a communicative “web” in which the different perspectives of the pedagogues meet and are woven together. The study aimed to provide an answer to which elements were included in this communicative web. Through this awareness the study wanted to generate a broader understanding of how principals and pedagogues could create possibilities for reflective dialogue to be a functional tool within professional development as well as school development. The research question: How do the pedagogues use reflective dialogue when they use an authentic situation from their own practice as a starting point? The result showed that the reflective communicative web contained four elements. Elements that describe what they have discovered in the recordings, elements that explain and bring understanding to their findings, elements that suggest further investigations of what they have found and finally elements that suggest changes to improve the learning development conditions for the pupils. There were a wide range of factors that affected whether the reflective conversation led to learning or not. The skills of the participants both regarding dialogue and analyses were, for example, of importance for the outcome. The authentic examples from the recordings that the pedagogues used as a starting point helped them to focus. It also helped them see things from each other's perspective. The recordings provided a variety of functions that contributed to the quality of the conversation. The last part of the paper is a discussion about the pedagogical implications from the principal's perspective.

No description available.

Kommunikation är något vi dagligen ägnar en stor del av tiden åt. På arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få fram rätt information så att den kan förvaltas av de anställda. I chefers arbete förekommer svåra samtal på regelbunden basis och inkluderar ämnen som uppsägningar, lönesamtal och prestationsbedömmarintervjuer. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur framgångsrika chefer på ett techföretag tillämpar svåra samtal i praktiken samt identifiera faktorer som får samtalen att fungera bra. Studien utfördes på åtta chefer på detta techföretag och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utgick från en tematisk analys. Resultatet antydde att dessa chefer tycker att svåra samtal är jobbigt att hantera men också nödvändigt. Svåra samtal kräver förberedelse, tankeprocessande, tydlig och rak kommunikation och att en inte är i affekt vid hanterandet av dem. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och samtidigt bidrar det till ett kunskapstillskott i form av en uppdelning gällande det svåra samtalet, ett mer emotionellt samtal och ett mer rationellt. Vidare forskning bör bland annat fokusera mer på medarbetares syn på chefers hantering av svåra samtal.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till forskningsfältet gällande MCS och skapa en djupare förståelse angående hur MCS ser ut i praktiken, för att även vidare analyseras utifrån contingency aspekter.  Metod: Studien utgörs av en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod där en abduktiv ansats applicerats. Det empiriska materialet samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer och sammanställdes sedan genom en tematisk analys, som tillsammans med den teoretiska referensramen sedan analyserades för att komma fram till slutsatser. Slutsats: Det finns en tydlig interrelation i praktiken mellan de olika styrsystemen från Malmi & Browns styrpaket. Utformningen av de olika styrsystemen anses vara snarlik mellan organisationer i praktiken, skillnader som dock kan tydas är användningen av dessa. Kontextuella aspekter som bransch, storlek, ägandeskap, strategi och organisationsstruktur anses vidare som viktiga aspekter som har en stor påverkan på utformningen av de olika styrsystemen.

Die „Archiv-Analysen“ richteten sich auf die Praktiken des Sammelns und die Prozesse des Erschließens und Nutzens verschiedener Akteure und Institutionen im Bereich Performancekunst / Freie Theater- und Tanzszene. Anhand der unterschiedlichen Arbeits- und Organisationsformen sowie Präsentationskontexte in diesem Feld von Aufführungskünsten untersuchten wir exemplarisch mit dem steirischen herbst (Graz) eines der ältesten und prominentesten interdisziplinären und experimentellen Festivals aller Kunstsparten.

Every subject has a unique language that consists of concepts and different types of texts, in which subject-specific abilities are tested. In social studies, students learn abstract con- cepts and have abilities such as source evaluation tested. Based on the expression that all teachers are language teachers this study aims to examine the arguments brought forward regarding the need of social studies teachers to implement language work in their instruc- tion. Furthermore, the study aims to investigate how the same teachers are currently work- ing with language. Scientific publications from both national and international perspectives have been chosen, interpreted and analysed. Results show themes that cover the two re- search questions. Related to the first research question regarding arguments to implement language work in social studies, it is reasoned that subject-specific language differs from every day-language and that focus on language can give developed and broadened subject- specific knowledge. Moreover, the second research question, on the current implementa- tion of language from social studies teachers, indicate that students require support and multi-dimensional methods of teaching. Furthermore, the amount of knowledge in the area influences how and to what extent social studies teachers integrate language in their in- struction. Throughout the study, it is clear that students in social studies may benefit from a more language-focused teaching, which is highlighted through different perspectives.

I Sverige har det sedan år 1907 varit möjligt att upplåta en fastighet med tomträtt. Detta är en särskild form av nyttjanderätt som innebär att tomträttshavaren får rätt att nyttja en statlig eller kommunal fastighet på liknande villkor som äganderätt mot en årlig avgäld. Avsikten med införandet av tomträtt var att ge privatpersoner möjlighet att få tillgång till mark i bostadssyfte till ett lägre pris än vid ett fastighetsköp samt att låta kommun eller stat behålla marken. På så sätt uppmuntrades byggverksamheten samtidigt som staten eller kommunen kunde påverka ändamålet med fastigheten, behålla värdestegringen på marken samt få en årlig avgäld.  Trots att tomträtt är ett gammalt institut föreligger fortfarande en del oklarheter och frågetecknen kring upplåtelseformen och dess tillämpning i praktiken. Då denna osäkerhet kan tänkas bidra till att stat och kommuner väljer bort tomträtt som upplåtelseform genomförs därför detta arbete med målet att tillhandahålla information och vägledning i ämnet och göra den mer tillgänglig för aktörer som vill börja tillämpa tomträtt. / Since 1907 in Sweden, it has been possible to grant a property with site lease hold. This is a special form of usufruct that entitles the leaseholder to use land owned by the state or a municipality on similar terms as ownership against an annual rate. The purpose of this legislation was to give individuals the opportunity to access land for residential purposes at a lower price than in a property purchase as well as to keep the municipality or state retaining the land. This encouraged construction activities while at the same time the state or municipality could influence the purpose of the property, maintain the value increase on the land and receive an annual installment. Although site lease hold is an old term, some uncertainties and question still exist regarding the form of the tenure and its application in practice. As this uncertainty contributes to the fact that the state and municipalities choose to disregard it as a form of tenure, this essay is therefore carried out with the aim of providing information and guidance on the subject and making it more accessible to actors who wish to start using site lease hold.

Bidragandet till en hållbar utveckling är en väsentlig faktor som ständigt är under förändring och utveckling. Numera inkluderas konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) i förhållande till att uppnå legitimitet men även för att samhället kräver det. Upprättandet av CSR är i Sverige lagstadgat för stora företag, men inte för små och medelstora företag. Trots detta väljer företag att etablera ett strategiskt CSR-arbete, utöver de juridiska skyldigheterna, för att agera etiskt och bidra med nytta till för sig själva och samhället. Begreppet CSR beskrivs som en självreglerande affärsmodell och uppfattas vara fundamental i företagets sociala ansvarstagande, för dess intressenter, samhället men även dem själva. Emellertid förekommer två ytteligare nyckelfaktorer: ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande som tillsammans med det sociala ansvaret bidrar till en hållbar utveckling.  Syftet med studien är att bidra med en utvecklad teori beträffande hur CSR-arbetet ser ut inom svenska detaljhandelsföretag. Följaktligen avser studien att undersöka den rådande skillnaden mellan vad CSR innefattar och hur det tillämpas i praktiken, vilket bidrar till en bättre förståelse kring den praktiska situationen. För att besvara syftet baseras studien på en kvalitativ forskningsansats och innefattar två intervjuer per företag, samt granskning av företagens hållbarhetsrapporter för de tre utvalda företagen; Mio, Rusta och Coop.

Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

LUS is short for reading development schedule, which is a concept that schools in a municipality or parts of a municipality uses, to get an overview at the pupils’ reading capacity. The purpose with this C-paper is to analyse if LUS is a relevant and useful instrument in the upper level of compulsory school of today, concerning the work with pupils’ reading development. My research contains a theoretical section and a practical section witch is based on qualitative interviews with three teachers. The result of my research shows that LUS is built on sociocultural thoughts, where – despite a competence theoretical structure – the individual reading experience is in focus and the optimal reading is considered the reading which lies within the readers’ closest zone of development. The relevance of LUS in the upper level of compulsory school is mostly justified as a clarifying model of reader competences that can be used as a help when putting together small goals to those pupils that doesn’t reach the goal of the syllabus. For those pupils that, considering age, follow that development which the reading development schedule explains, LUS feels some what unnecessary in the upper level of compulsory school. / LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga. Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling. Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där – trots en kompetensteoretisk uppbyggnad – den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet.