I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet. Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling. Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag. Inslag som handlade om att beskriva vad man upptäckt i inspelningen, om att förklara och förstå det man uppmärksammat, om att föreslå hur man skulle kunna undersöka sin frågeställning vidare utifrån vad man sett, samt inslag som handlade om att föreslå hur man skulle kunna förändra för att utifrån detta förbättra förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling. Det var en mängd faktorer som påverkade huruvida det reflekterande samtalet ledde till nya gränsöverskridande insikter eller inte. Deltagarnas dialog- och analyskompetens var exempelvis av avgörande betydelse för utfallet. De autentiska exemplen från videofilmerna som pedagogerna utgick ifrån i sina reflekterande samtal hade en samlande effekt. De hjälpte pedagogerna att fokusera och att mötas i dialogen. De inspelade exemplen fyllde en rad funktioner som bidrog till samtalets kvalité. Avslutningsvis förs ett resonemang kring pedagogiska implikationer ut ett skolledarperspektiv. / A group of pedagogues, striving to develop their skills, have filmed an everyday situation with their pupils in order to highlight a specific question that they had. Through reflective conversation they helped each other analyze the recorded material. The purpose of this study was to see how they embraced this challenge, what they discovered in the recordings and how they discussed their findings. The dialogue between them can be looked upon as a communicative “web” in which the different perspectives of the pedagogues meet and are woven together. The study aimed to provide an answer to which elements were included in this communicative web. Through this awareness the study wanted to generate a broader understanding of how principals and pedagogues could create possibilities for reflective dialogue to be a functional tool within professional development as well as school development. The research question: How do the pedagogues use reflective dialogue when they use an authentic situation from their own practice as a starting point? The result showed that the reflective communicative web contained four elements. Elements that describe what they have discovered in the recordings, elements that explain and bring understanding to their findings, elements that suggest further investigations of what they have found and finally elements that suggest changes to improve the learning development conditions for the pupils. There were a wide range of factors that affected whether the reflective conversation led to learning or not. The skills of the participants both regarding dialogue and analyses were, for example, of importance for the outcome. The authentic examples from the recordings that the pedagogues used as a starting point helped them to focus. It also helped them see things from each other's perspective. The recordings provided a variety of functions that contributed to the quality of the conversation. The last part of the paper is a discussion about the pedagogical implications from the principal's perspective.